1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amatörreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar för sitt idrottsutövande. Det dröjde dock fram till slutet på 1980-talet innan svensk fotboll på allvar professionaliserades och där hela spelartrupper heltidsanställdes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias ökade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars intäkter från TV, reklam och sponsring. 1999 tog Riksidrottsförbundet ett beslut som gav idrottsföreningar tillåtelse att starta ett aktiebolag (IdrottsAB) som arbetar jämsides med den ideella föreningen, dock med begränsningen att ägandet i aktiebolaget till 51 % måste innehas av den ideella föreningen och dess medlemmar. I svensk fotboll har trenden med IdrottsAB inte tagit den fart som först förutspåddes, med tre allsvenska klubbar 2012 som valt vägen att bolagisera verksamheten. En av dessa tre klubbar är Örebro SK som 2006 bildade ÖSK Elitfotboll AB efter att 2004 ha blivit tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ett negativt eget kapital. Syftet med den här studien är att undersöka hur bolagiseringen har påverkat ÖSK, vilka för- och nackdelar som upplevs med IdrottsAB, om fokus på det ekonomiska tagit överhand, om bolagisering hotar det ideella engagemanget och vilka för- och nackdelar som ses med 51-procentsregeln. Denna studie drivs med en kvalitativ ansats där vi valt att intervjua fem personer med koppling till ÖSK. Respondenterna ansåg att den största anledningen till att klubben valde att bolagisera var dels att ett aktiebolag ger ett proffsigare intryck samt att reglerna som gäller för aktiebolag är betydligt tydligare än de som gäller för ideella föreningar. Detta är även de största fördelarna tillsammans med ett större fokus på marknadsintäkter. Delade meningar råder om huruvida momspliktigheten varit positiv eller negativ för klubben. Den stora nackdelen anses vara poliskostnader vid matcharrangemang som faktureras aktiebolag men inte ideella föreningar. Respondenterna påpekar att bolagiseringen varit betydelsefull för klubben, om beslutet inte tagits hade vägen tillbaka till Allsvenskan varit mycket längre. Vad gäller 51-procentsregeln råder det delade meningar om ett avskaffande av den vore positiv eller negativ för svensk fotbolls konkurrenskraft internationellt. Nyckelord: IdrottsAB, professionalisering, kommersialisering, 51-procenstregeln

Vi vill med vår uppsats undersöka och analysera hur lagidrottsföreningar i Sverige kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Initiativet togs delvis med anledning av en pågående diskussion om ändring kring 51-procentsregeln samt ett delat intresse i idrott. De idrotter vi har haft fokus på för undersökningen har varit inomhusidrotter som handboll och ishockey. Vi har även tagit del av allmänhetens synpunkter kring idrottsföreningar. Med hjälp av dessa respondenter går det att få en bild av hur idrottsföreningar marknadsför sin verksamhet och vad allmänheten tar in. Urvalet av tillfrågade idrottsföreningar gjordes utifrån författarnas respektive intresse i olika idrottsgrenar samt att båda är inomhusidrotter. Idrottsklubbar valdes strategiskt från olika nivåer för att få in en helhetsbild istället för att endast rikta in på elitnivå. Vi genomförde undersökningen genom att samla information med hjälp av enkäter till idrottsföreningar och allmänheten. För att förstärka tillförlitligheten av undersökningen använde vi litteratur till stöd. Resultatet av vår undersökning visade att idrottsföreningarnas satsning kring sociala medier även är den marknadsföring som allmänheten uppmärksammar och där de tar del av föreningens verksamhet. Vi kunde dessutom bland annat urskilja att det finns skäl till att kvinnor inte är lika aktiva som männen vid matchnärvaro. Därmed kan man dra slutsatsen att det finns utrymme för idrottsföreningar att utveckla sin marknadsföringsstrategi och beakta grupper med olika behov.

The aim of this study is to investigate the debate surrounding increasing commercial development in Swedish sports during the years 1997 until 2013. The main target is to identify the different arguments inside of the Swedish National Sports Association (RF) and how the 51-percent rule has impacted democracy in Swedish sports. The source material are protocols from the General Assembly in RF, RF-stämman and the RF board meetings, Riksidrottsstyrelsen. The material also includes the two investigations leading up to the main decisions being made in 1999 and 2013. The arguments were analyzed based on three logics; democratic, commercial and competitive as well as the ideal type föreningsdemokrati. As earlier publications have proved, competitive goals have pushed the commercialization forward, on behalf of democracy. The arguments in our result reflect that, as the main arguments for a commercialization of sports is to improve finances. The arguments against it want to protect the democratic tradition that Swedish sports is based upon. The result of the study shows that there are several nuanced layers to the debate. Finally the study confirms that the democratic traditions in Swedish sports have partly been devalued as a result of the 51-percent rule.

Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan.    I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey. Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas. Om riskkapitalisten tillåts inta en aktiv ägarroll, ser vi användningen av riskkapital som en möjlig framtida väg för att utveckla verksamheten i dagens elitidrottsföretag. / Background: During the 2000s, many clubs in the Swedish Hockey League and the Swedish premier football division Allsvenskan have suffered from financial problems. Many elite sports clubs have changed from previously beeing non-profit organizations to, through corporatisation, operate as elite sports businesses. Private equity is a tool that is used to develop business operations in various industries, where venture capitalists or private equity firms buys into a company. Elite sports businesses, however, are affected by regulations that potentially limit the elite sports businesses possibilities to use private equity. Purpose: The purpose of this paper is to analyze if elite sports clubs in Swedish football and ice hockey can develop their business with private equity. Research method: The study has a qualitative approach in which interviews were conducted with representatives from ten elite sports clubs in Swedish football and ice hockey. Results: The study shows that elite sports clubs in Swedish football and ice hockey should be able to use venture capital to develop their business. Current regulations, the 51-percent rule, inhibits the clubs in their use of private equity, since venture capitalists are limited in their possibility to control their investment. If the venture capitalist is allowed to take on an active ownership role, we see the use of private equity as a opportunity to develop the business in today's elite sports businesses.

Svensk fotboll har en starkt rotad föreningskultur som bygger på ideellt engagemang,amatörmässiga ideal och demokrati. Under lång tid har dock fotbollen i stort genomgått enkommersialiseringsprocess där elitfotbollen allt mer styrs som företag och ekonomi blir alltviktigare. Detta har skapat en debatt kring 51-procentsregeln som hindrar privata investerare från attköpa upp svenska klubbar. Supportrarna värnar om denna regeln och under tidigt 10-tal var fråganom en avreglering uppe i Riksidrottsförbundets stämma men supportrarna protesterande och regelnblev kvar.Supportrarnas åsikt i frågan framkommer därmed tydligt vilket leder oss in på vårt syfte. Vi vill tareda på hur ledande organisationer inom svensk fotboll och svenska elitfotbollsklubbar ser på densvenska föreningskulturen och den svenska föreningsstrukturen, samt vad de anser att de finns förkonsekvenser med att ha kvar respektive häva 51-procentsregeln. För att genomföra studien har detgjorts totalt sju stycken intervjuer, med fem klubbchefer i svenska elitfotbollsklubbar och envardera med representanter från Riksidrottsförbundet och Svensk Elitfotboll.Studien har gett oss tydliga svar på vad dessa respondenter har för åsikter kring den svenskaföreningskulturen och 51-procentsregeln men även kring den svenska fotbollsstrukturen. Detframkommer i studien kritik till den svenska strukturen och även hanteringen av pandemin ochflertalet respondenter kräver förändringar. Studien hoppas kunna bidra med att vara ett underlag försådana eventuella förändringar samt hoppas vi, kunna öka förståelsen för olika aktörers perspektiv ihögst aktuella frågor. / Swedish football has a strongly rooted club culture based on non-profit involvement, amateurishideals and democracy. During a long time, however, football has largely undergone acommercialization process in which elite football is increasingly controlled as a company and theeconomy is becoming increasingly important. This has created a debate about the 50+1 rule thatprevents private investors from buying Swedish clubs. The supporters care about this rule andduring the early 10s the question of a deregulation was up in the Swedish Sports Confederationsmeeting but the supporters protested and the rule remained.The supporters' opinion on the issue is thus clear, which leads us into our purpose. We want to findout how leading organizations in Swedish football and Swedish elite football clubs view theSwedish club culture and club structure, as well as what consequences they believe exist ofretaining and removing the 50+1 rule, respectively. To conduct the study, a total of seven interviewswere conducted, with five club managers in Swedish elite football clubs and one each withrepresentatives from the Swedish Sports Confederation and Swedish Elite football.The study has given us clear answers to what opinions these respondents have about the Swedishclub culture and the 50+1 rule, but also about the Swedish football structure. The study revealscriticism of the Swedish structure and also how the pandemic has been handled and mostrespondents demands changes in the structure. The study hopes to be able to contribute as a basisfor such possible changes and we hope, to be able to increase the understanding of different actors'perspectives on highly current issues.