Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats. Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation.

I detta examensarbete har syftet varit att beskriva gymnasielärarnas uppfattning av begreppen profession och professionalitet som en del i yrkesverksamheten. För att kunna uppnå detta syfte har fem gymnasielärare intervjuats. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär. Gymnasielärarnas svar har sedan jämförts med den forskning som finns i ämnet. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en god koll på vad begreppen profession och professionalitet innebär, men då enbart i vardagligt tal. Resultaten visar också att lärare förstår vad det innebär att arbeta som professionell lärare. Dock beskriver gymnasielärarna att det finns många hinder i yrkesutövningen och att detta resulterar i att man ute i skolan gör så gott man kan med de resurser som finns. Lärarna var inte heller uttryckligen medvetna om professionaliseringsprocesser i professionen, men talade om dem i andra ordalag. Slutsatsen är att läraryrket idag endast är ett semiprofessionellt yrke där begreppen professionalitet och professionalism kan ses vara något motsägelsefullt.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels.

The purpose of this thesis is to investigate and study how the midwife's tasks over time become a profession and develop into today's midwives. The focus will be on how the profession and their areas of work developed and why. Our study takes its starting point in 1886, when the Midwives' Association was founded, until 1977 when midwifery education became a university education. Our thesis is based on Hirdman´s gender theory and Abbott´s theory about professions. Since the purpose of the thesis is to investigate how and why the profession of midwife emerged, Abbott's theory of how and why professions arise provides a good understanding of this phenomenon. Hirdman's gender theory is compatible with the purpose of the thesis as this theory is largely based on male dominance over women. Our conclusion is that in 1977 midwives became a fully developed profession. With the decision to make the midwifery education a university education, the midwives were finally accepted by both the state and the society. There are several contributing factors on why it took so long for it to become a profession, including the doctors exercise of power over the midwives and the nature of the education. The midwives themselves have also played a role in why the struggle for their profession was protracted out. Based on our study we found the public's understanding and trust in the midwives to be the biggest factor on why it took the midwives nearly 90 years to become a profession.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation. Med stöd av informanternas svar och utifrån de kriterier som denna uppsats presenterar drar vi slutsatsen att äldrepedagogyrket i nuläget inte är en profession. Professionalisering kan betraktas som en pågående process som inte går att avgränsa tidsmässigt och placerar vi yrket äldrepedagog i en professionaliseringsskala befinner de sig i början på denna. / Abstract: The purpose of this study was to examine how a group of elderly pedagogue students perceived their professional role and how professional developments for elderly pedagogues have proceeded. We have looked at how professional development looks like from the scientific literature established professional criteria and how these professional criteria will be relevant to the shaping of a profession. To access our basic issues and to understand the elderly pedagogue development is the empirical evidence both of literature studies and by qualitative open interviews of importance. In order to interpret and understand the empirical material of the study did we use theories linked to profession, profess- ional identity and social constructivism. The profession criteria we have worked out of are: professional knowledge should be embedded in a systematic theory, the professionally trained has authority, the professional shall hold the code of ethics and the profession must have formed their own organization. With the support of the collected interview material and on the base of the professional criteria processed in this study have we concluded that the elderly pedagogue occupation is not a profession. Professionalization can be seen as an ongoing process that there is no possibility to delineate temporally, and if we place the occupation elderly pedagogue in a professional scale they are at the beginning of it.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft.Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola.Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen. Resultatet visar även att det är genom praktiken och bl.a. referenser som de allra flesta har fått sin anställning idag. Majoriteten anser att de skulle kunna arbeta inom andra områden än det offentliga skolväsendet. Anders Lovén uttrycker i samband med detta en förvåning över hur många det är i undersökningsgruppen som kan tänka sig att arbeta på Arbetsförmedlingen.Vi har till stor del utgått från ett professionsteoretiskt perspektiv i vår analys. Som ett hjälpmedel i vår analys har vi använt oss av en interaktiv triangel mellan staten, Malmö högskola och undersökningsgruppen. Detta för att visualisera dessa tre aktörers påverkan gentemot varandra.I vår slutdiskussion tar vi upp dilemmat mellan en mer akademiserad och starkare professionalisering av utbildningen eller en ny titel som inriktar sig mot nya marknader. Slutligen menar vi att det är nödvändigt att se över examensordningen och skollagen gällande studie- och yrkesvägledare.Nyckelord: profession, professionalisering, studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarutbildningen, kvalifikation, offentliga skolväsendet, examensordningen, Malmö högskola

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.

The Bachelor thesis ”Oh, it’s only student radio” is a qualitative study of the Swedish student radio and its members. The study aims to investigate the professionalisation of the radio hosts through Pierre Bourdieu’s theories of field and habitus as well as theories of profession. In order to do so, it’s also necessary to establish the radiostations’ perceived role in today’s media landscape by analysing their ambition in relation to other media organisations. The latter has been determined in part by the same theories as the former, in part also by theories of media convergence and a comparison to its international counterpart Community Radio. The investigation has been conducted through semi-structured research interviews with active members. The material has furthermore been operationalised through a theme-based qualitative data analysis, to compare and contrast the participants views and perceptions from the standpoints of the theoretical framework and earlier research. The thesis concludes that the journalism students have higher ambition and are likely to use the student radio as a stepping stone for their future career. They are also more likely to take on several different projects, whereas the other members tended to stay within the same genre of radio show. All the participants said to achieve a personal growth through their memberships, whether as mastering the tool of a future career or more of a personal gain through a hobby. It was also established that members of the older and larger radio stations where more likely to aspire as competators of Sveriges Radio (Swedish Public Service Broadcaster) whereas hosts from the younger stations where more likely to compare themselves to those within the podcasting community, due to the esteem of the stations leading figures.