Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares arbete inom gymnasiesärskolan. Studiens frågeställningar behandlar arbetsuppgifter, kompetens och professionalisering. Studien utgår ifrån professionaliseringsteoretiska perspektiv samt använder sig av en teori som förklarar begreppet kompetens. Anknytande litteratur fokuserar på studie- och yrkesvägledningens historia och gymnasiesärskolans uppdrag enligt skolverkets styrdokument. En överblick av Sveriges vägledarförening och deras etiska deklaration redovisas för att ge djupare förståelse. Den tidigare forskningen fokuserar på två internationella studier med koppling till elever med intellektuella funktionsnedsättningar samt forskning kring professionalisering. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer och tolkning av styrdokument. Resultatet ger en bild av hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan arbetar och hur detta kan tolkas i relation till styrdokument utgivna av Skolverket. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter inom gymnasiesärskolan till stor del handlar om relationsbyggande, samverkan med både interna och externa kontakter samt vägledning av eleverna och förbereda dem inför en mer självständig tillvaro. Studiens resultat pekar även på att kunskap och kompetens kring diagnoser och funktionsnedsättningar värderas högt, dock visar studien att denna kunskap och kompetens inte nödvändigtvis behöver finnas vid tillträde av tjänst som studie- och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan utan kan tillägnas på plats. Enligt professionaliseringsteoretiska perspektiv visar studien att studie- och yrkesvägledaryrket till stor del uppfyller de kriterier som lyfts. Det som inte uppfylls är bland annat legitimeringskriteriet. Studien riktar sig till nyutexaminerade och verksamma studie- och yrkesvägledare som vill ha insikt i hur arbetet kan se ut inom gymnasiesärskolan.

Det här är en kandidatuppsats med syftet att undersöka de tidigare journaliststudenternas vid Södertörns högskola etablering på arbetsmarknaden. Det studien fokuserar på är de mest förkommande typerna av arbeten, huruvida en journalistutbildning bidrar till en mer professionaliserad journalistik och även hur dessa alumner upplever arbetsmarknaden med det journalistiska prekariatet som utgångspunkt. Undersökningen är en kvantitativ sådan, där 90 tidigare journaliststudenter kontaktades via telefon. Av dessa deltog 54 respondenter i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent.  Denna uppsats är en i raden av alumniundersökningar vid Södertörns högskola. De föregående uppsatserna refereras genomgående till i innehållet. Uppsatsen har sitt teoretiska ursprung i bland annat professionsteorin och det journalistiska prekariatet. De slutsatser vi har kunnat dra och det resultatet visar är att reporter är den vanligast förekommande yrkesrollen för de inom journalistiken, och arbete inom dagspress är den vanligaste typen av arbetsplats. För de som lämnat journalistiken är arbete inom PR och digital utveckling vanligast. De tidigare studenternas etablering på arbetsmarknaden ser fortsatt lik ut jämfört med tidigare år och alumniundersökningar. De före detta studenterna beskriver en, till viss del, professionaliserad journalistik men att delningar i uppfattningen av vad en journalist är fortfarande är närvarande. De tidigare journaliststudenterna upplever även i viss utsträckning det journalistiska prekariatet men brist på annan forskning i ämnet gör det svårt att dra definitiva och fastställda slutsatser.

No description available.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning.  Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle.  Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

Coacher på juniornivå arbetar idag inom en miljö där det balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som vill ha sin bit av kakan samtidigt som man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.  Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har vi använt en kvalitativ metod där åtta juniorcoacher på elitnivå har intervjuats samt en som är anställd på svenska ishockeyförbundet för att nå en djupare förståelse och inblick i deras vardag. Studien visade att coacherna lever under press med långa arbetsdagar samtidigt som det är en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från såväl förening men framförallt sig själva. Det fanns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb. / The aim of this essay was to examine the professionalization of Swedish ice-hockey by interviewing coaches at junior elite level about their working environment. The selection consisted of eight coaches and one delegate from the Swedish Ice-hockey association. The study showed that junior coaches live under pressure and the professionalization had an impact which is shown on their paycheck but also their working environment. They are expected to perform, partly from the organization they work for but all the coaches had high expectations of themselves. Lastly the coaches didn’t worry about the possibility of losing their job but knew that the rules of the game are to perform or look for another job.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: “What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important?”, “How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?” and “How does the education of social work affect students?” The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation. We also used qualitative, semi-structured interviews with various individuals in the academic field of social work. Using theoretical concepts from Pierre Bourdieu, we analyze how the content of the education is shaped by different agents in the social work field, where certain forms of knowledge dominate over others. Through this we offer a way to illustrate how the contents of social work are created and recreated by actors who possess symbolic capital, and thus have prominent positions, in the academic field. It is also demonstrated how the students' habitus are shaped by the education, creating a collision in the encounter with the professional and the practical field.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet. I undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o​ch k​ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva. När det gäller professionsteoretiska definitioner är kunskapsbasen den mest centrala och svaren vi får om unika kompetenser visar på att även om flertalet anser sig äga pedagogiska kunskaper, och kan sätta ord på dessa, så består stora delar av en förskollärares kunskapsspektrum av tysta kunskaper som upplevs som svåra att beskriva. Vidare kan det utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter brister i organisationen som ett hinder när det gäller att omsätta pedagogiska kompetenser i praktiken och att försummandet av planeringstid leder till försämrad kvalitet i förskolan.

Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten. De tydligaste skillnaderna är att man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan i ännu högre grad betonar statlig styrning och uppföljning samt att man tar utgångspunkt i en annan förståelse av lärarens kompetens än den som presenteras i Skola för bildning. Medan utredarna till betänkandet från 1992 betonar den utvecklingspotential lärarkåren besitter, lyfter man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan fram lärarnas bristande kompetens och oförmåga att tolka styrdokumenten enhetligt. Lärarens varierade tolkningar av styrdokumen-ten anges som huvudorsaken till de förändringar utredaren föreslår rörande styrdokumenten.