Journalistiken har förändrats på många sätt de senaste åren, inte minst på grund av introduktionen av det digitala. Idag sker den större delen av konsumtionen av journalistik på nätet, det vill säga via plattformar online och på sociala medier, vilket inte bara innebär att konsumtionen förändrats, utan framför allt för att de journalistiska produktionsprocessernaoch publiceringsformerna utvecklats. För att kunna svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Metoden har inspirerats av Steinar Kvales metodprocess och dess olika steg, vilka har anpassats efter studiens syfte och förutsättningar. Studien är baserad på skriftliga intervjuer med fem olika journalister som alla använder onlineplattformar och sociala medier i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna undersökning visar tecken på att journalistrollen påverkas en hel del av onlineplattformar och sociala medier – dels till att bli en yrkesroll där kravet på multikompetens är högst närvarande, men också till att bli en mer stressad yrkesroll. Journalisterna som intervjuats i denna studie signalerar att teknikutveckling och de nya verktyg och plattformar som skapas av den, i hög grad påverkar journalistrollen då de idag är nödvändiga medel i en journalists dagliga arbete. Journalistrollen är idag beroende av onlineplattformar och sociala medier, samt av en kunskap om dem, då det är där publiken finns. Studien visar också att dagens journalister till stor del är beroende av sin publik för att nå höga trafiksiffror och därmed satta ekonomiska mål, vilket åsidosätter fokuset på det publicistiska. Sammanfattningsvis visar resultatet i denna studie att onlineplattformar och sociala medier bidrar med mycket positivt till journalister i det dagliga arbetet, men påverkar också journalistrollen till att bli en allt svagare profession.

<p>I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.</p>

<p>Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människor</p><p>med intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskild</p><p>service. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, är</p><p>kvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.</p><p>Personalomsättningen är stor och lönen är låg.</p><p>Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar för</p><p>omsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder och</p><p>möjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.</p><p>Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonal</p><p>som Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,</p><p>platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge i</p><p>ledande positioner inom handikappomsorgen.</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde vi</p><p>Faircloughs diskursanalys.</p><p>Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrke</p><p>ska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.</p><p>Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vår</p><p>slutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till en</p><p>självständig yrkesgrupp.</p><p>Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering och</p><p>professionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilen</p><p>med breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kan</p><p>däremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke.</p>

<p>Från röstblock till erkänd grupp</p><p>- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972</p>

<p>Detta arbete har som titel ”Läraryrket nu & framåt” och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling.</p><p>Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop. Metoden som används inom denna uppsats är intervjun. Eftersom det handlar om lärare har sammanlagt tre personer som arbetar med undervisning intervjuats enskilt. De lärare som deltagit i undersökningen arbetar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Inriktningen inom intervjun som används är den semistrukturerade som består av öppna frågor utan att ha en given ordning som de ställs.</p><p>Resultatet visar på en verklighet inom skolan som är komplext och väldigt dynamisk i sin natur. De lärare som intervjuats har alla en klar uppfattning av sitt yrke och deras yrkesuppgift som allt annat än undervisare. Det visas även prov på medvetenhet om att de bör utvecklas för att underlätta sin arbetssituation. Hur det ska ske är lite mer diffust då de använder sig av olika vägar som kompetensutveckling och professionella ansatser.</p>

Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. / This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.

Detta arbete har som titel ”Läraryrket nu &amp; framåt” och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling. Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop. Metoden som används inom denna uppsats är intervjun. Eftersom det handlar om lärare har sammanlagt tre personer som arbetar med undervisning intervjuats enskilt. De lärare som deltagit i undersökningen arbetar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Inriktningen inom intervjun som används är den semistrukturerade som består av öppna frågor utan att ha en given ordning som de ställs. Resultatet visar på en verklighet inom skolan som är komplext och väldigt dynamisk i sin natur. De lärare som intervjuats har alla en klar uppfattning av sitt yrke och deras yrkesuppgift som allt annat än undervisare. Det visas även prov på medvetenhet om att de bör utvecklas för att underlätta sin arbetssituation. Hur det ska ske är lite mer diffust då de använder sig av olika vägar som kompetensutveckling och professionella ansatser.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människor med intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskild service. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, är kvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning. Personalomsättningen är stor och lönen är låg. Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar för omsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder och möjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke. Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonal som Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar, platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge i ledande positioner inom handikappomsorgen. Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde vi Faircloughs diskursanalys. Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrke ska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier. Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vår slutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till en självständig yrkesgrupp. Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering och professionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilen med breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kan däremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation. The results demonstrate that the studied administration is influenced by the outside world’s quest for evidence-based work and professionalization in care and welfare sector. It also shows how a method changes when it enters a new context and the consequences the implementation has in the studied administration.