I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.

Förskolan genomgår hela tiden förändringar, såväl på nationell som på kommunal och lokal nivå. På senare år har till exempel läroplanen reviderats, men det sker även mindre förändringar på de lägre nivåerna. Dessa förändringar påverkar ett stort antal individer som rör sig i förskolans miljöer. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket förhållningssätt förskollärare har till förändringar i förskolan samt vilken möjlighet de upplever att de har att påverka dessa och förskolans verksamhet i stort. Utifrån detta analyseras förskollärarnas syn på förändringsarbete och dess påverkan på aktörerna inom institutionen. För att ta reda på detta har jag intervjuat sju olika förskollärare och analyserat det materialet mot de teoretiska utgångspunkterna som berör de ramar förskolan som institution sätter upp för förskollärarna och hur denna makt tar sig uttryck. Som hjälp till detta har jag använt mig av Michel Foucaults teorier om makt och institutioner. Andra delar i det teoretiska ramverket handlar om motståndsstrategier och professionaliseringsprocesser. Ställt mot resultatet i analysen blir detta ett sätt att studera hur förskollärarna upplever att de begränsas i sitt yrkesutövande relaterat till förändringar men också vilka strategier de har för att göra motstånd mot detta samt hur de positionerar sig i sin yrkesroll i dessa sammanhang. Analysen visar att det finns olika uppfattningar om förskolans förändringar hos de olika förskollärarna, beroende på hur deras förutsättningar för att implementera dessa ser ut. Det blir tydligt att förskollärarna upplever att institutionen påbjuder en rad begränsningar genom att inte släppa in dem i de beslutsfattande rummen, men även att förskollärarna skapar egna strategier för att hantera detta. De förändringar som genomförs har ofta ett uttalat professionaliserande syfte, men visar sig snarare leda till en ökad kontroll av yrkesutövning – något som i sig är deprofessionaliserande. I analysen blir det även synligt att en viktig aspekt vid genomförande av förändringar är att erbjuda förskollärarna djupgående reflekterande samtal med kollegor. Förskollärarna i denna studie upplever dock att detta ofta förbises. Resultaten bör även kunna relateras till andra liknande institutioner och säger då något om villkoren för många individer i deras yrke eller i deras bruk av institutionens tjänster.

Using a qualitative text analysis tying into the hermeneutic tradition, this study aims to explain how Swedish military attachés, as part of the process of professionalization, reported information as possible proponents of their own armed service during WW1. Michael I. Handel’s taxonomy, including four definitions of politics in the intelligence process, will here be used to analyze how the interests of the Swedish army as a stakeholder in the competition for state funds came to light in intelligence reporting. Based on the perceived conflict between a “professional intelligence culture” and the political use of intelligence, Handel’s taxonomy will also be used to discuss the attachés attitudes regarding the relationship between professional military officers and political decision making. These conclusions are made to create a Swedish historical perspective in research geared towards the politicization of intelligence, a field dominated by Anglo-Saxon perspectives and generalizations based on empirical findings not necessarily relevant to Swedish conditions. This study is therefore an attempt at relating the Swedish intelligence history to the phenomenon of intelligence politicization in an era where the professionalization of the military trade was highly prevalent. The study concludes that the reports show a tendency, with slight exceptions, where the attachés defend and propagate the interests of the army. This especially in cases where there is a clear rival in the competition for state funding within a political bargaining process, here exemplified by the Swedish navy. Cultural ideals emphasizing professional judgements over political opportunism, where officers who can propagate military demands in spite of political opposition are idealized, come to light in the reports. This suggests that the socioprofessional change within the Swedish officer corps between 1890-1914 coincides with a will to speak truth to power in line with the interests of military professionals.

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload. / Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser av den dokumentationsbaserade arbetsbelastningen.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken och dagis är acceptabla. Detta problematiseras utifrån förskolans styrdokument som betonar verksamhetens helhetsuppdrag.

Title: Who is that GAI?  – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism.  The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions:  What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily will function as a supplement rather than a replacement, and that GAI to some extent will reshape the profession.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka socialt och humanitärt inriktade civilsamhällesorganisationers strategiska arbete med målsättningen att engagera, representera och inkludera fler individer från underrepresenterade grupper. Syftet adresseras utifrån frågeställningen: vilka faktorer upplevs hindra och möjliggöra ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper i civilsamhällesorganisationer? Med stöd i Verba, Schlozman och Bradys (1995) Civic Voluntarism Model kompletterar uppsatsen tidigare studier genom att kvalitativt undersöka hur den praktiska tillämpningen av mångfalds- och inkluderingsstrategier i civilsamhällesorganisationer uppfattas av volontärer i en svensk kontext. Datamaterialet utgörs av sex intervjuer med volontärer som är verksamma inom två stora civilsamhällesorganisationer i Sverige. Resultatet indikerar att strukturella faktorer i form av socioekonomiska resurser, psykologiska predispositioner och homogena rekryteringsnätverk tycks utgöra hinder för ideellt engagemang bland underrepresenterade grupper. Därtill framgår att en professionalisering av det ideella arbetet tycks uppstå på bekostnad av breddad representation och inkludering. Trots att aktörsmässiga faktorer såsom självreflektion kring rådande normer om privilegierade gruppers förgivettagna ställning blivit alltmer förekommande inom de berörda civilsamhällesorganisationerna, visar resultatet att de förhållandevis höga trösklarna för ideellt engagemang begränsar underrepresenterade gruppers tillträde. Uppsatsens slutsats bidrar med nya infallsvinklar om strukturella hinder för ideellt engagemang till ett forskningsfält där svenska studier är få till antalet. Resultaten kan potentiellt understödja riktade insatser som kan främja förändringen som eftersträvas inom civilsamhällesorganisationer i Sverige.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.