The purpose of this study was to describe and understand professional ice hockey players’ own experiences regarding opportunities and challenges related to culture and work environment from an organizational and leadership perspective. Semi-structured interviews were conducted with professional ice hockey players competing at the two highest levels in Swedish ice hockey. The study is based on a qualitative method where a thematic analysis was used to process data from nine interviews. The results were analyzed through a neo- institutional theory. The organizations were described as similar to each other, which created security for the players, but this similarity may impact the development of the sport. The working environment is seen as favorable but can be improved by promoting players mental health. The respondents believed that the culture in ice hockey fosters a positive environment where players’ learn to take responsibility which contributes to their personal development. The results indicated that the age hierarchy contributes to strengthening the culture in ice hockey. The respondents are also aware of the financial aspect of ice hockey and understand that their contracts are affected by their performance on the ice. However, the feeling of being replaceable createsconcerns. The conclusion of the study is that ice hockey is not a job that suits everyone due to the pressure involved. Additionally, the organizational culture is characterized by strong values and norms, which means that ice hockey is difficult to change.

The purpose of this study was to highlight and analyze the interaction between recreation instructors and class teachers during ordinary school time. The study is based on a qualitative method in form of semi-structured interviews and observations in three different schools. We have used the positioning theory and complemented it with Goffman´s theory and professionalization theory for analysis of interviews. One of the conclusions of the study was that the recreation instructor often ends up in a subordinate position towards the class teacher. However, there was a difference regarding the professional role of the experienced towards unexperienced recreation instructor. This happened both intentionally and unconsciously from roles that can be difficult to break out from.

Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti. Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?” Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie. Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer. / Election posters are an old traditional medium for political parties to reach out with their communication. Despite the new approaches to reach out with political communication thanks to digitalization, election posters are still a relevant medium despite having been used for a long time. Sverigedemokraterna are a relatively "young" party. They became interesting for this study as they have their roots in nazism and therefrom quickly grew to become Sweden's third largest party. This study presents an analysis of Sverigedemokraterna’s professionalization of electionposters during the electoral campaigns 2006, 2010, 2014 and 2018. A total of fifteen electionposters were analyzed, all of which were included in Sverigedemokraterna’s electioncampaigns during four different electoral movements. The purpose of this study is to investigate the importance of professionalization of politics for Sverigedemokraterna’s visualpolitical communication, in form of their election posters. From this, questions at issue were formulated to answer the purpose: How has the communication through election posters from Sverigdemokraterna changed from 2006 to 2018? and How has the professionalization of visual political communication shown in Sverigedemokraternas election posters? The election posters in this study are processed on the basis of a qualitative textanalysis and with focus on one party. The qualitative textanalysis is based on a semiotic analysis, where a analysis model is used. The analysis model is a composition of 5 themes, 14 categories and 1 subcategory. The results of the study have primarily been analyzed with the help of previous research by Nicklas Håkansson, Bengt Johansson and Orla Vigsø (2014), who are often seen as references in connection with studies of election posters. The theories of political communication and professionalization form the basis of this study. The result of the analysis has been applied to a four time period in the development of the election posters and the conclusion shows that Sverigedemokraterna has gone through a change in the professionalization of election posters between 2006 and 2018, though for shorter periods than the four time periods of election posters. It is a change that has been adapted in line with developments in society, including in the form of digital development and the development of specialist professions in marketing and visual communication. The professionalization has also shown through the normalization of the party. The change inSverigedemokraterna’s communication in election posters has among other things been shown in their use of clear messages and strong opinions in their election posters to that their message has become more and more abstract and that they no longer need to argue for their cause. Their opinions have been normalized to the point that they no longer need to convince voters and other parties with their election posters.

Denna studie undersöker hur svenska universitet argumenterar för sina respektive medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar, liksom vilken bild universiteten ger av kommunikatörsyrket utifrån detta. Mer specifikt studeras argumentationen och de retoriska resurserna i programbeskrivningarna på två olika universitets webbplatser. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de två valda universitetens sätt att uttrycka sig om kommunikatörsyrket - detta för att identifiera eventuella likheter och skillnader som kan påverka kommunikatörers yrkesidentitet. För att göra detta använder vi oss av kvalitativ textanalys och analyserar webbtexterna retoriskt. På så sätt kan vi bryta ner texten och hitta underliggande budskap. De teorier som används i studien rör yrkesidentitet och tillhörighet. Resultatet visar att de två valda universiteten har olika fokus i sina texter - det ena med huvudfokus på att den som utbildar sig till kommunikatör kan förändra världen och det andra med huvudfokus att den som utbildar sig till kommunikatör kan få jobb i en växande bransch. / The intention of the following study is to examine how Swedish universities supply potential students with information about their media and communication program. Furthermore, we are interested in how the universities describe the career opportunities that these programs give access to. More specifically, we study two different universities and their use of rhetorical resources to attract students. The purpose of the study is to bring attention to how universities express themselves regarding the role of the communicator. The aim is to identify differences and similarities in the descriptions of the role as a communicator, and how they may cause a shattered picture of the profession– which is the struggle this study is based on. We use a qualitative text analysis and analyse the web texts with rhetorical terms. By doing this, we are able to find underlying messages in the texts. The theories we use concern professional identity and belonging. Conclusions from this study shows that the two examined universities supply the student with different perspectives. One of them can be shortly described as “study media and communication – change the world”, while the other one highlights “study media and communication – become employed”.

Idrott och motion är ett av de största fritidsintressena i Sverige. Den svenska idrottsrörelsen bottnar i den ideella sektorn och det har skett en ökad professionalisering och kommersialisering främst inom elitidrotten. Idag är idrotten mer än bara en match, mervärden har blivit viktigare och man säljer ett helhetskoncept. Syftet med denna studie är att belysa hur organisationer inom den ideella sektorn hanterar professionalisering och kommersialisering, med avseende på elitishockeyn i Sverige. För att besvara studiens syfte har en flerfallstudie genomförts med hjälp av sex elitishockeyklubbar i Sverige. Urvalet bestod av klubbar från de två högsta ishockeyserierna och klubbarna representerar både större städer och mindre orter. Resultatet visar att samtliga elitishockeyklubbar är högst företagsliknande och att bolagiseringar kan ses som en del av professionaliseringen. Klubbarna har många beroendeförhållanden och anser att de går mot en fortsatt kommersialisering där fokus på idrott som underhållning ökar. / Sports and exercise are one of the most popular hobbies in Sweden. The Swedish sports movement stem from the non profit sector and there has been a increase in professionalization and commercialization mainly within the elite sports. Sports is more than just a game today, added value has become more important and one sells a total concept. The purpose of this thesis is is to highlight how organizations in the non profit sector manages professionalization and commercialization, with respect to elite hockey in Sweden. To answer the purpose of the study case studies have been conducted using six elite hockey teams in Sweden. The sample consisted of teams from the two top hockey leagues and teams representing both large cities and smaller towns. The result shows that all elite hockey teams are highly business-like and turning in to a corporation can be seen as a part of professionalizaton. Clubs have many interdependencies and see a continued development towards increades commercializaion with a focus on sport as entertainment.

Bakgrund: Sven Wedin kan betraktas som Sveriges första logoped och var speciellt intresserad av röstproduktion och röstbehandling. Efter hans bortgång skänktes hans skriftliga kvarlevor till Linköpings universitet och ligger till grund för föreliggande arbete. Detta arbete skildrar på vilket sätt Sven Wedin har bidragit till logopedins historia i Sverige, både i stort och mer specifikt gällande röstbehandling. Detta kan, i sin tur, bidra till en överblick av logopedyrkets professionaliseringsprocess utifrån ett historiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva och analysera efterlämnat historiskt material av logoped Sven Wedin. Frågeställningarna var: Hur har professionaliseringen av logopedyrket sett ut i Sverige? Hur har röstbehandlingen utvecklats i Sverige? Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod har Sven Wedins material sorterats, kategoriserats, beskrivits och analyserats. Resultat: Flertalet yrkesgrupper har under första hälften av 1900-talet utfört röstbehandling. Foniatrer, som till en början utförde röstbehandling, utbildade ofta sina egna terapeuter då det ännu inte fanns någon formell utbildning för detta ändamål. Sven Wedin utbildade sig till logoped i USA på 1950-talet och verkade sedan under sitt yrkesliv till största del i Norrland där han bland annat startade talvårdscentralen i Boden, anordnade utbildningar med inriktning mot röst- och talvård och bedrev forskning. Slutsats: Sven Wedin har inverkat på logopedyrkets professionaliseringsprocess genom att bedriva såväl utbildning som forskning inom logopediska områden. Sannolikt var Sven Wedin Sveriges första logoped, men behandling av logopedisk karaktär hade utförts i Sverige redan i början av 1900-talet. Sven Wedin bidrog även till att göra röstbehandlingen effektiv genom att skapa nya behandlingsmetoder. / Background: Sven Wedin, who was particularly interested in voice production and voice treatment, may be considered Sweden’s first speech-language pathologist. His remnants were donated to the university of Linköping after his passing. These remnants constitute the foundation for this study. This study aims to describe in what way Sven Wedin has contributed to the development of speech-language pathology in Sweden, both at large and regarding voice treatment. This can, in turn, contribute to the overview of the professionalization of speechlanguage pathologists from a historical perspective. Objective: To describe and analyze historical remnants of speech-language pathologist Sven Wedin. The research questions were: What has the professionalization of speech-language pathologists in Sweden looked like? In what way has voice treatment developed in Sweden? Methods: A qualitative method was used to sort out, categorize, describe and analyze the remnants of Sven Wedin. Results: During the first half of the 20th century several professions practiced voice and speech training. Phoniatricians often trained their own therapists for these tasks due to the lack of a formal education of speech-language pathologists. Sven Wedin received a degree in speech-language pathology in the United States in the 1950’s. He later spent his professional life operating in the northern part of Sweden where he established a speech clinic, organized training courses on the subject of voice and speech training and did research. Conclusion: Sven Wedin has contributed to the professionalization of speech-language pathologists by both educating and carrying out research on the subject. It is reasonable to assume that Sven Wedin was the first Swedish speech-language pathologist, however voice and speech training as such had been practiced in Sweden since the beginning of the 20th century. Sven Wedin also contributed to the efficiency of voice treatment by creating new methods of treatment.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. / Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.

Syftet med denna studie var ett undersöka hur socionomer framställs i facklig litteratur för att kunna belysa legitimitetsgrundade faktorer för socionomprofessionen. Studien har baserats på en kvalitativ innehållsanalys och använt sig av professionalism som teoretisk utgångspunkt. Genom ett urval av artiklar genomfördes studien med innehållsanalysen genom att koda materialet för att sedan analysera vad som är legitimititetsgrundande faktorer för socionomerna. Resultatet visade att socionomprofessionen uppfyller kriterierna för legitimation genom sin breda och specialiserade kunskap, sin autonomi som de önskar vore högre och sitt klientfokus. Vidare visade resultatet att socionomyrkena var starkt kringskurna i sin autonomi och kontrollerade av politiska instanser. Socionomerna ansåg att med sin högskolegrundade utbildning var de berättigade en legitimation för att ge större autonomi inom yrket och säkerställa klientsäkerheten. / The purpose of this study was to research how social workers are presented in union magazines to illustrate legitimacy-based factors for social workers. The study was based on a qualitative content analysis and used professionalism as a theory. Through the selection of articles, the study of the content analysis was conducted by coding the material and then analyzing what the legitimacy-based factors were for the social workers. The result showed that the social workers meet the criteria of legitimacy through its broad and specialized knowledge, its autonomy that they wish to be higher, and its client focus. Furthermore, the results showed that the autonomy of the social service professions was lacking, and they often felt controlled by political bodies. The socio-economists considered that with their college-based education they were entitled to a credential to give greater autonomy in the profession and ensure client safety.

Abstract From a Foucault-inspired, poststructuralistic approach this study reviews the problem of teacher shortage. Its purpose is to leave a contribution of alternative perspectives on teacher shortage, and relate them to the professionalization of the teacher occupation. The study examines how schools’ competency supply in Sweden can be seen from alternative perspectives than those put forward in thirteen debate articles published in 2019, and the summary of the final report from the state investigation on better schools through more attractive school professions. Applied method is Carol Bacchi’s What’s the problem represented to be? The results describe a volatile current situation that entails that other stakeholders’ agendas in addressing the teacher shortage strongly limits the possibilities of professionalizing the teacher occupation. A fear is highlighted that unilateral focus on solving the students’ situation in relation to the teacher shortage may shroud aspects of the teachers’ perspectives, which could result in the implementation of counter-productive measures. / Sammanfattning Studien granskar utifrån en Foucault-inspirerad, poststrukturalistisk ansats problemet med lärarbrist. Dess syfte är att bidra med alternativa perspektiv till diskursen kring lösningar på lärarbristen, och att sätta dem i relation till yrkets professionalisering. Studien undersöker hur skolans kompetensförsörjning i Sverige kan ses ur alternativa perspektiv till de som skrivs fram i tretton debattartiklar som berör lärarbristen publicerade under 2019, samt sammanfattningen av slutbetänkandet för den statliga utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Som metod används Carol Bacchis What’s the problem represented to be? Resultatet beskriver ett föränderligt nuläge som innebär att läraryrkets möjligheter till professionalisering starkt begränsas av andra aktörers agendor i arbetet med att åtgärda lärarbristen. En farhåga lyfts om att ett ensidigt fokus på att lösa elevernas situation i lärarbristen riskerar att dölja aspekter av lärarnas perspektiv, vilket kan medföra att det genomförs kontraproduktiva åtgärder.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad. / Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.