The purpose of the study has been to explore how professionals in the field of social work view professional licensure. Through semi-structured interviews, we have explored their reflections and opinions on the potential of professional licensure, their perceptions of their work, and how they believe licensure could affect their area of work in relation to professional status. The results are presented based on a qualitative content analysis, and the responses indicate that professional licensure is expected to raise the status of social workers in society. The study presents the complexity of the social work profession’s field, where boundaries are often seen as diffuse externally. This is demonstrated from the study's results and previous research around the difficulties of implementing uniform professional licenses. The interviewees also emphasize the importance of social work education for the exclusivity of the profession, where a stronger connection between practice and theory may be suggested to strengthen the profession’s legitimacy.  Another significant finding is the central role of social workers for the welfare and well-being of society. Although the social work profession can sometimes be perceived negatively by the public, partly due to media portrayal, the study points out that there is a need for the public to gain an improved understanding of social workers’ roles and competences. The study's findings indicate that this could strengthen the profession's legitimacy and status. Even though there is strong support for professional licensure for social workers, challenges also emerged regarding its implementation. Some interviewees felt that licensure should be limited to specific work roles and tasks, especially those involving the exercise of authority. Others expressed concern that the introduction of licensure could lead to even more fragmented professional identities. In conclusion, the study shows the collective support for professional licensure for social workers yet emphasizes the challenges that must be addressed in such a process for the implementation of licenses.

Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.

No description available.

No description available.

Becoming business-like is a phenomenon that is gaining more and more attention in the non-profit sector. One aspect within this phenomenon is professionalization; which implies that there are an increased number of professional employees, higher demands on volunteers, and that there is a perception that experts should be in charge. This has influenced the governance of non-profit organizations to become more business-like through greater formalities, increased competence and education. At the same time, these organizations are expected to be driven primarily by volunteers, which limits the possibilities for formal control. The field of research has found that professionalization is a widespread phenomenon, but has not considered what happens to business-like organizational ideas when they travel within the organization. This study contributes to the field of research by increasing the understanding of how professionalization manifests itself in terms of management at different organizational levels, as well as how this affects the non-profit identity. Following an in-depth qualitative case study of the Swedish Red Cross, this study concludes that professionalization is primarily expressed in management through a strong focus on professional skills and increased administrative requirements, and that it appears to be an influential aspect of two different organizational identities. This is based on 13 interviews with people at three different organizational levels, seven participatory observations at the second-hand shop Kupan, as well as analysis of externally and internally produced documentation. By using translation theory, the study shows that professional ideas undergo editing and translation when they travel within the organization. Thus, the study's conclusions also indicate that professionalization decreases at lower levels. Nevertheless, the perception of two different organizational identities remains a consequence of decoupling; a strategy to meet the environment's expectations of being both a professional and non-profit organization. This creates a distance between the organizational levels and reduces the individuals sense of belonging. Furthermore, this study shows that further research is needed examining what happens to ideas about professionalization when they travel within organizations, to truly understand the phenomenon. / Att bli företagslik är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet inom den ideella sektorn. En aspekt av detta fenomen är professionalisering; vilket tidigare forskning menar innebär att andelen professionella anställda ökar, att det ställs högre krav på volontärer och att det finns en uppfattning om att experter ska vara ansvariga. Detta har influerat styrningen i ideella organisationer att bli mer företagslik genom högre formalitet, kompetens och utbildning. Samtidigt förväntas dessa organisationer primärt drivas av volontärer, vilket begränsar möjligheterna för formell styrning. Forskningsfältet har konstaterat att professionalisering är ett utbrett fenomen men har inte undersökt vad som händer med företagslika organisationsidéer när de sprids inom organisationen. Denna studie bidrar till forskningsfältet genom att öka förståelsen för hur professionalisering tar sig i uttryck i styrningen på olika organisatoriska nivåer, samt hur detta påverkar den ideella identiteten. Efter en ingående kvalitativ fallstudie av Svenska Röda Korset är studiens slutsatser att professionalisering främst uttrycks i styrningen genom ett stort fokus på professionell kompetens och ökade administrativa krav, samt att det verkar vara en influerande aspekt till två olika organisationsidentiteter. Detta baseras på 13 intervjuer med personer på tre olika organisatoriska nivåer, sju deltagande observationer på second hand-butiken Kupan, samt analys av externa och interna dokument. Genom att använda translationsteori visar studien att professionella idéer genomgår redigering och översättning när de sprids inom organisationen. Således indikerar studiens slutsatser även att professionaliseringen avtar på lägre nivåer. Trots detta kvarstår uppfattningen om två olika organisationsidentiteter som är en konsekvens av särkoppling; en strategi för att möta omgivningens förväntningar om att vara både en professionell och ideell organisation. Detta skapar en distans mellan de organisatoriska nivåerna och minskar individernas känsla av tillhörighet. Därmed visar denna studie att det behövs ytterligare forskning om vad som händer med idéer om professionalisering när de sprids inom organisationer, för att verkligen förstå fenomenet.

Kvalitetsledningsstandard ISO 9001 samt miljöledningsstandard ISO 14001 är idag frekvent förekommande i svenska företag. Standarderna har som syfte att ligga till grund för en organisations ledningssystem och innehåller en mängd kravspecifikationer som anses vara optimala för att en verksamhet ska bedriva ett hållbart kvalitetsarbete. Standarderna ges ut av International Organization for Standardization, vilken förkortas som ISO. Förkortningen grundar sig i det grekiska ordet isos som kan översättas till identisk eller lika. Grundidén för ISO-standarder är nämligen att de är standardiserade riktlinjer som går att applicera på alla organisationer med samma resultat.    Genom en kvalitativ flerfallsstudie så ämnar forskningen att undersöka hur organisationer påverkas av ISO-standarders spridning och institutionalisering, samt vad det har för effekt på dess arbete med kvalitet och hållbarhet. Under arbetets gång så har primärdata samlats in genom sex semi-strukturerade intervjuer med kvalitetschefer, miljöchefer och projektansvariga på ISO-certifierade företag samt hos Swedish Standards Institute. Majoriteten av forskningsanalysen behandlar ISO-standarder i kontexten kring institutionalisering, isomorfism och institutionellt tryck, men den undersöker även företags påstådda motiv, och hur de upplever de organisatoriska konsekvenserna av anpassningen till ett ISO-certifierat ledningssystem.   Utfallet av undersökningen visar att de undersökta företagen påstår sig ha tre olika motiv till att göra en anpassning till ISO-standarder och dessa är: Påtryckningar från intressenter och kundernas krav på certifierade ledningssystem, certifieringar som konkurrensfördel i upphandlingar, samt en tilltro till standardens förmåga att effektivisera den egna verksamheten.   Påtryckningarna från intressenter har visat sig ha en central roll i hur företaget bedriver sitt arbete med standarder. De organisatoriska effekterna upplevs av samtliga respondenter som positiva men ger i de flesta fall inte intryck av att vara bra nog för att motivera den mängd tid och resurser som krävs för att erhålla ett certifikat. Istället sätts processen ofta igång genom ett tryck från omgivningen där kunderna genom sina kravställningar har en förmåga att få företagen att initiera sin anpassning. Svenska organisationer drivs således till att anpassa sig till samma typ av standardiserade sätt att bedriva sitt arbete, vilket gör dem mer homogena med sin omgivning och bidrar till att kvalitets- och miljöarbetet allt mer blir professionaliserat. / Quality management standard ISO 9001 and environmental management standard ISO 14001 are frequently occuring in swedish enterprises. The standards are intented to provide a foundation for an organization’s management system and they contain a series of specifications that are estimated to be optimal for a business to conduct a sustainable and high quality operation. ISO-standards are published by International Organization for Standardization, which is abbreviated as ISO. The abbreviation stems in the greek term isos, which can be translated into equal or alike. The main idea of ISO-standards is that they are a series of standardized guidelines which can be applied to any organization with the same results.   By conducting a qualitative multi-case study the research intends to examine how organizations are affected by the ISO-standards proliferation and institutionalization, as well as its perceived effects on firms’ work with quality and sustainability. Primary data has been gathered during the course of the research by conducting six semi-structured interviews with quality managers, environmental managers and project managers at ISO-certified enterprises as well as the Swedish Standards Institute. The majority of the analysis treats ISO-standards in the context of institutionalization, isomorphism and institutional pressure. Moreover, it also examines the enterprises alleged motives for adaption as well as their experience of the organizational changes a certified management system entails. The results of the research shows that the examined enterprises claims to have three different motives for adaption: Pressure from stakeholders and the customers’ demands for certified management systems, certificates as a competitive advantage in procurements, as well as a trust in the standards ability to streamline the organization.   The pressure from stakeholders have proven to play a central role in how the enterprise conducts work with the standards. The organizational effects are perceived by all respondents as positive. However, in most cases they do not give the impression of being worthy of the time and effort required to achieve a certificate. Instead, the process of acquiring a certificate is often initiated as a direct response to customers’ demands. Thus, the organizations are more inclined to adapting the same kind of standardized ways of planning their operations, which further makes them homogeneous with their environment as well as contributes to the professionalization of quality- and environmental work.

Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti. Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?” Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie. Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer. / Election posters are an old traditional medium for political parties to reach out with their communication. Despite the new approaches to reach out with political communication thanks to digitalization, election posters are still a relevant medium despite having been used for a long time. Sverigedemokraterna are a relatively "young" party. They became interesting for this study as they have their roots in nazism and therefrom quickly grew to become Sweden's third largest party. This study presents an analysis of Sverigedemokraterna’s professionalization of electionposters during the electoral campaigns 2006, 2010, 2014 and 2018. A total of fifteen electionposters were analyzed, all of which were included in Sverigedemokraterna’s electioncampaigns during four different electoral movements. The purpose of this study is to investigate the importance of professionalization of politics for Sverigedemokraterna’s visualpolitical communication, in form of their election posters. From this, questions at issue were formulated to answer the purpose: How has the communication through election posters from Sverigdemokraterna changed from 2006 to 2018? and How has the professionalization of visual political communication shown in Sverigedemokraternas election posters? The election posters in this study are processed on the basis of a qualitative textanalysis and with focus on one party. The qualitative textanalysis is based on a semiotic analysis, where a analysis model is used. The analysis model is a composition of 5 themes, 14 categories and 1 subcategory. The results of the study have primarily been analyzed with the help of previous research by Nicklas Håkansson, Bengt Johansson and Orla Vigsø (2014), who are often seen as references in connection with studies of election posters. The theories of political communication and professionalization form the basis of this study. The result of the analysis has been applied to a four time period in the development of the election posters and the conclusion shows that Sverigedemokraterna has gone through a change in the professionalization of election posters between 2006 and 2018, though for shorter periods than the four time periods of election posters. It is a change that has been adapted in line with developments in society, including in the form of digital development and the development of specialist professions in marketing and visual communication. The professionalization has also shown through the normalization of the party. The change inSverigedemokraterna’s communication in election posters has among other things been shown in their use of clear messages and strong opinions in their election posters to that their message has become more and more abstract and that they no longer need to argue for their cause. Their opinions have been normalized to the point that they no longer need to convince voters and other parties with their election posters.

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

The thesis deals with the development of the secondary school teaching professionduring the second half of the 19th century and the early 20th century. The emphasisof the study is on the concurrence of three structural processes in this profession:feminization, professionalization and governmental bureaucratization.The "teachers of the people" found themselves deeply affected by radical economicand social structural changes during the transition from classical industrialcapitalism to organized capitalism at the end of the 19th century. These strucuralchanges aggravated the conflicts between the classes and the sexes in society, andthe elementary school became an important institution for social and ideologicalcontrol. But the teachers were not content to be the mindless instruments of thepredominant ideology. At an early stage the elementary school and the teachersthemselves began to live "a life of their own". Both male and female teachers beganto develop strategies in the struggle for power and control over their profession. Inother words, a process of professionalization began.At the same time as the teachers were organized collectively the women's share ofthe profession increased. The teaching of the lower classes was considered verysuitable for unmarried middle-class women, and the cheap female labour wasattractive to the politicians. There were risks of clashes between male and femaleinterests, since the profession also attracted young men from the farming andworking classes, who saw possibilities of social advancement in this sector of theschool system.The men developed different strategies against their female colleagues. Duringthe whole of the 19th century women were integrated into the professional project.At the turn of the century the men developed a strategy of social closure againstwomen, which meant that these were relegated to a lower level. At the same timethe government introduced regulations which were intended to impede women'sfast access to the profession. This triggered off an open conflict between the sexes inthe profession, since the changes were initiated by male elementary school teacherswho were leaders of the professional program as well as leading politicians in thegovernment and the Riksdag. / <p>Vissa bilder borttagna av upphovsrättskäl.</p> / digitalisering@umu

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna. I studien har vi använt flera teorier som ligger inom medie- ochkommunikationsvetenskap med fokusering på politisk kommunikation. Dessa teorier är kommunikationsteorin, politisk kommunikation, professionalisering, personifiering, medialisering, dagordningsteorin, opinionsbildning och gatekeepingteorin. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med politiker i Kungsbacka kommun. Vi har även gjorten kvantitativ innehållsanalys av dessa politikers bloggar. Studien visar att samtliga politiker serbloggen som ett verktyg att sprida sina budskap med. De beskrev bloggen som enenvägskommunikation som används för att direkt påverka medborgarna eller för att påverka mediers dagordning, och på så sätt påverka medborgarna indirekt. Interaktionen med medborgarna genom bloggen förekom sällan.