Syftet med denna studie är att undersöka hur ett modeföretag skapar en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation i det nya medielandskapet. Uppsatsen bygger på en fallstudie av modeföretaget Eytys visuella bildkommunikation på den digitala kommunikationskanalen Instagram. Studiens frågeställning är: ​Hur använder ett modeföretag visuell bildkommunikation för skapa en varumärkesidentitet i det nya medielandskapet? Studiens teoretiska ramverk baseras på två teorier; ​Aaker Model av David Aaker och ​Images and Information in Cultures of Consumption av Martin Hand. Studien baseras på en kvalitativ intervju, en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Uppsatsens empiriska data baseras på en kvalitativ intervju med Eytys PR- och marknadschef Lisa Nordlund, Eytys publicerade bilder på Instagram samt en kompletterande intervju med Philip Warkander, doktor i modevetenskap. Studiens resultat påvisar att Eytys publicerar flera olika typer av bilder för att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation på Instagram. Den största kategorin bilder som publiceras är retroreferensbilder på bland annat konst, ikoner och arkitektur. Dessa blandas med bilder på produkter samt bilder från deras egna kampanjer. Vidare påvisar studien att Eytys har ett varumärkesfokus snarare än ett produktfokus, vilket främst bygger på symboliska och abstrakta värden. Studien konstaterar att ett sätt för modeföretag att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation är att kombinera olika bilder, som främst fokuserar på symboler. Genom att kommunicera detta via digitala kommunikationskanaler kan företag nå ut i det nya medielandskapet.

The Bachelor thesis ”Oh, it’s only student radio” is a qualitative study of the Swedish student radio and its members. The study aims to investigate the professionalisation of the radio hosts through Pierre Bourdieu’s theories of field and habitus as well as theories of profession. In order to do so, it’s also necessary to establish the radiostations’ perceived role in today’s media landscape by analysing their ambition in relation to other media organisations. The latter has been determined in part by the same theories as the former, in part also by theories of media convergence and a comparison to its international counterpart Community Radio. The investigation has been conducted through semi-structured research interviews with active members. The material has furthermore been operationalised through a theme-based qualitative data analysis, to compare and contrast the participants views and perceptions from the standpoints of the theoretical framework and earlier research. The thesis concludes that the journalism students have higher ambition and are likely to use the student radio as a stepping stone for their future career. They are also more likely to take on several different projects, whereas the other members tended to stay within the same genre of radio show. All the participants said to achieve a personal growth through their memberships, whether as mastering the tool of a future career or more of a personal gain through a hobby. It was also established that members of the older and larger radio stations where more likely to aspire as competators of Sveriges Radio (Swedish Public Service Broadcaster) whereas hosts from the younger stations where more likely to compare themselves to those within the podcasting community, due to the esteem of the stations leading figures.

Medielandskapet förändras ständigt. Medier konvergerar och den digitala utvecklingen innebär nya utmaningar för traditionella medier. Olika åsikter om huruvida public service ska finnas och hur de i så fall bör verka på sociala medier har gett upphov till en debatt i svensk press. Syftet med studien är att kartlägga argumenten från båda sidor, kommersiella medier och public service, samt analysera debatten genom en kritisk diskursanalys. Frågan som besvaras är “Hur ser diskursen kring SVT:s närvaro på digitala plattformar ut i ledande svenska dags- och kvällstidningar?”. Teoretiska verktyg inom kritisk diskursanalys som används är transitivitet, modalitet, antagonism och intertextualitet. De kompletteras med agenda-setting theory för att möjliggöra en fullständig analys. Resultatet visar att det genomgående finns flera teman i artiklarna som analyseras; finansieringen av public service, snedvriden konkurrens, public service kärnuppdrag samt hot mot demokratin, vilka handlar om något större än användningen av sociala medier. Studien visar att diskursordningarna, den kommersiella marknaden samt public service är under transformering, inbördes och även i relation med varandra. Arbetet bidrar till utökad kunskap om hur public service digitala närvaro framställs och problematiseras i svenska tidningar. Slutsatserna visar att beroende på vem som läser kan regelverket för public service uppdrag tolkas olika. Och att uppdragsbeskrivningen därmed bör förtydligas både för att klargöra uppdraget på digitala plattformar, och för att förhindra att regelverket kan tolkas på olika sätt. / The media landscape is ever-changing, different types of media are converging and a digital development is taking place, which is challenging for traditional media. Different opinions about how public service can and should operate in social media have caused an ongoing debate in Swedish press. The aim of this thesis is to identify arguments in the debate between commercial media actors and public service and to analyze the debate as a whole. A critical discourse analysis is carried out to answer the research question “What does the discourse regarding SVT’s presence on digital platforms look like in leading Swedish daily and evening newspapers? ”. The theoretical concepts within the critical discourse analysis, transitivity, modality, antagonism and intertextuality are used throughout the analysis and are also complemented by agenda-setting theory to reach conclusions. The results of the study suggest that there are several consistent themes of argumentation trans boundary from the use of social media. This includes themes such as financing of public service, unfair competition, mission and values of public service and even threats against the democracy. The study shows that both parties’ discourses are undergoing mutual transformations as well as towards each other. It contributes to knowledge of how public service actors’ presence on digital platforms is depicted and problematized in Swedish press. The result shows that depending on the reader, the legal framework regarding public service mission is interpreted in different ways. And that the framework lacks clear rules for online business and is in need of unequivocal guidelines.

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.

Syntetisk media är en form av manipulerat eller genererat innehåll som skapas med hjälp av avancerad AI. Denna teknik har potentialen att revolutionera skapandet av medieinnehåll men medför också betydande utmaningar, som spridning av desinformation. Denna studie utforskar de konsekvenser som syntetisk media har för nyhetsmedia, som traditionellt följer strikta journalistiska standarder. Verktyg som skapar syntetisk media har potentialen att effektivisera delar av nyhetsproduktionen och frigöra tid till andra uppgifter. I takt med att syntetisk media utvecklas blir det svårare att verifiera äktheten hos audiovisuell media. Studien undersöker syntetisk medias betydelse för nyhetsmedia genom empirisk datainsamling med respondenter som är yrkesverksamma inom svensk nyhetsmedia. Studiens slutsats resulterade i fyra rekommendationer riktade till nyhetsmedieindustrin för att hantera utvecklingen, inklusive implementering av AI-policyer, teknisk utbildning, förbättrade verifieringsprocesser och ökade investeringar i faktagranskning. / Synthetic media is a form of manipulated or generated media created using advanced AI. This technology has the potential to revolutionize news media production, but it also poses several challenges that need to be addressed and remedied, one of them being the increased risk of disinformation deployment. As the technology behind synthetic media evolves, it also challenges the journalistic principles that the news media industry are built upon. Thus this study aims to explore the implications that synthetic media has on the news media industry, through empirical data collected from interviews with Swedish news media professionals. The findings of the study conclude a number of key strategies that the news media industry are recommended to implement to maintain their credibility, while also adapting to the development of AI and synthetic media. The strategies include implementing AI policies, providing essential AI education, enhancing verification and detection processes, and further investing in specialized fact-checking desks. Furthermore, the findings of the study highlights the need of implementing a holistic approach that combines technical solutions, with journalistic expertise and legislative measures to maintain public trust in news media. The study also calls for further research to understand the broader implications of synthetic media across the industry.