En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år. Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger. Däremot gör utbildningsersättningen att föreningar på division 1 och 2-nivå undviker att värva spelare under 24 år eftersom att det anses bli för dyrt. Studien visar att de höga summorna som en spelare kan bli värd i utbildningsersättning inte stämmer med det priset som marknaden sätter på samma spelare. Respondenterna är splittrade i sin syn på om regeln verkligen är rättvis. Många av respondenterna är inne på att det är spelarna under 24 år som drabbas allra värst av utbildningsersättningen eftersom att de höga summorna begränsar deras möjligheter att nå division 1 och 2.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning. Tidigare forskning har även visat vilken betydelse professionaliseringen och feminiseringen av läraryrket har haft för yrkets ställning i samhället. Därför undersöks om dessa två företeelser berörs i de granskade lärarminnena. En internationell jämförelse, där granskningens resultat jämförs med situationen i Frankrike, England och Skottland under samma tidsepok, fördjupar studien. Slutsatser som kan dras från denna studie är att de faktorerna som har haft störst inflytande på läraryrkets ställning inom de olika strukturerna är lärarens lön, skolledningens beslut och lärarens arbetsförhållanden. Samma faktorer verkar ha påverkat lärarens status i Frankrike, England och Skottland, där även statliga beslut har haft en stor påverkan. Lärarnas minnesanteckningar ger oss dock väldigt lite information om både professionaliseringen och feminiseringen av yrket.

Proefschrift Maastricht. / Auteursnaam op omslag: Arie J.G. van der Arend. Met lit. opg., index. - Met een samenvatting in het Engels.

Proefschrift Erasmus Universiteit Rotterdam.

Den svenska idrottsrörelsen är en stor del av samhället med långa anor som en ideell institution med traditionellt betingade uppdrag härrörande till fostran för ungdomen i såväl tävling som demokrati och föreningsliv. Samtidigt, som en del av samhället, är idrottsrörelsen utsatt för förändringsprocesser drivna av samhället, exempelvis professionalisering och individualisering, som kan försvåra ledarskapet och uppdraget inom rörelsen. En strategi för att motverka eller hantera dessa effekter är utbildning och ledarskap. Denna studie belyste åtta nationella idrottsförbunds, fyra individuellt inriktade idrotter och fyra lagidrotter, grundläggande tränarutbildningar med särskilt fokus på innehåll, struktur, upplägg och mål med utbildningen relaterat till ledarskap. Särskilt fokus lades på innehåll, säkerställande av inlärning samt syn på och utmaningar med ledarskap som de olika förbunden tog upp. Detta analyserades sedan med hjälp av institutionell teori. Genom semistrukturerade intervjuer och en dokumentanalys konstaterades att innehållet på utbildningar inte varierade nämnvärt mellan olika förbund och att fördelningen mellan idrottsspecifika kunskaper och mer generella ämnen numera är relativt lika. Dessutom var strukturerna på utbildningarna och förmedlingsmetoderna även det liknande mellan idrotterna. En tydlig förändring i utbildningarna under senare år belystes från informanternas sida, med ett tydligare fokus på ledarskap. Detta ökade fokus härrörde både från det organisatoriska fältet, dess uppdrag, och dess aktörer men även från förbunden själva. Detta relaterades sedan till olika utmaningar som idrotten ställts inför såsom ökade krav på resultat, utbildade tränare och en mer professionellt inriktad verksamhet och problematik relaterad till att behålla individer inom idrotten men även till att det ideella ledarskapet blivit mer ifrågasatt. Samtidigt identifierades en förändring i själva tränarna, med en annan typ av ledarskap och ett generationsskifte inom idrotten som kan komma att påverka ledarskapet inom idrotten. Idrottsrörelsen står inför många utmaningar och har börjat förändra sina utbildningssystem därefter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska livsmedelsförsörjningen under världskrigen. Detta är ett brett syfte som operationaliserats genom en undersökning av kristidskokböcker och den kunskap som skolkökslärarinnorna, författarna, till dessa förmedlar. Denna uppsats har försökt besvara frågorna: På vilka sätt kvinnorna, som besitter en stor kunskap om hushållsgöromål genom sin utbildning, använder sin kunskap under krigen, om det finns någon strävan bland dessa att professionalisera sitt yrke och om detta finns vilka strategier använde de sig då av? Andra frågor som besvarats i denna uppsats är vilka varor var det som man hade brist på och vilka produkter använde för att ersätta dem? Författarinnorna använder sin kunskap och för den vidare genom att publicera kokböcker, i koböckerna har de inte bara recept på hur man skall laga maten utan de kommer även med råd på hur man skall göra detta på det mest ekonomiska sätten. Kokböckerna är noga avvägda verk som blandar matlagningen med näringslära och ekonomi. Kvinnorna besitter en svåråtkomlig kunskap och allierar sig med andra yrkesgrupper för att höja statusen på sitt eget yrke. Under första världskriget råder det en större varubrist och recepten i kokböckerna har ett fokus på hur man skapar egala surrogat för att ersätta dessa varor. I kokböckerna från andra världskriget så förlitar man sig mycket mer på kemiska ersättningsprodukter som man kan hitta i butikerna.

Problemformulering och syfte: Reklamyrket klassificeras idag inte som en profession, trots detta är branschen en global industri som årligen omsätter biljontals kronor. En genomsnittlig människa exponeras för dess produkter flera tusen gånger om dagen och onekligen får det då en stor inverkan på samhället, kulturen och dess medborgare. Men varför ser reklam ut som den gör? Vilka motiv och drivkrafter ligger till grund för att reklam är utformad som den är? Klassiska professioner, så som läkare eller ingenjörer, har ofta vetenskap och forskning som grund för sitt yrkesutövande. Detta saknar reklamyrket. Därför är syftet med den här studien att beskriva det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering samt hur det under tiden bygger legitimitet gentemot sina uppdragsgivare. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa samtalsintervjuer tillämpats för att samla in materialet. Utvalda kreativa direktörer på prominenta Stockholmsbaserade reklambyråer har fått återge reflektioner och tankar som sedan tolkats och analyserats till ett resultat. Huvudresultat: Studien visade att det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering inte är särskilt goda. Mycket lite av det arbete som utförs har en vetenskaplig grund – istället baseras det på ideologi, känsla och erfarenhet. Legitimiteten erhålls genom olika taktiker som målar upp föreslagna reklaminsatser som logiska och rationella samtidigt

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka betydelsen av redaktionella medarbetares journalistutbildning jämfört med specialkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter vid rekryteringen av journalister till specialtidningar. De 7 tidskrifterna som har valts ut är, MåBra, Allt om vetenskap, Naturvetare magasinet, Min Hälsa, Sveriges Natur, Modern Psykologi och Dagens Medicin. Inriktning är naturvetenskap, medicin eller hälsa. Uppsatsen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. En enkätundersökning av yrkesverksamma journalister har utförts. Utifrån enkätundersökningen har tre personer valts ut till att delta i var sin mer djupgående intervju. Sista delen består av telefonintervjuer med chefredaktörerna. Enkätundersökningen visade att 45 % är fast anställda och 40 % är frilansare. Övriga 15 % hade en lösare form av anställning. 67 % av alla fast anställda är män och 71 % av alla frilansare är kvinnor. Bland åldersfördelningen och antal yrkesverksamma år kan vi se att de flesta frilansare är mellan 26 och 35 år (50 %) och har mindre erfarenhet jämfört med de fastanställda journalisterna som alla var över 36 år och hade i genomsnitt varit verksammai 22,5 år i journalistbranschen. På frågan om hur de fått sitt nuvarande jobb så har 32 % svarat, genom frilansuppdrag och 27 % har svarat att de sökt genom en arbetsannons och blivit kallad på arbetsintervju, 14 % genom en praktikplats och 9 % tack vare en kontakt. 80 % hade en journalistutbildning och 20 % hade en journalistutbildning samt en utbildning inom det område som denne skriver om. Intervjuerna med chefredaktörerna visade att en kombinerad utbildningav detta slag är eftertraktat. Förutom journalistik så är kunskaper i ämnet biologi högst eftertraktat (4 av 6 personer nämnde det). Resterande ämnen som nämndes av chefredaktörerna är fysik, miljö, klimat, samhällsvetenskap, historia, psykologi, farmaci, medicin eller statsvetenskap. Detta tyder på att specialinriktade reportrar inom olika områden är eftertraktat. De tre intervjuade reportrarna har olika bakgrund. Den ena var en kvinnlig frilansjournalist, den andre var en fast anställd man med flera års yrkeserfarenhet. Båda dessa fall stämmer överens med hur ”den typiske specialinriktade reportern” är, utifrån min enkätundersökning och tidigare forskning. Den tredje personen saknade journalistutbildning men var utbildad inom ämnet som tidskriften han jobbade för belyser. Resultatet går i linje med tidigare journalistikforskning och teorier om hur arbetsmarknaden har förändrats. Att journalistbranschen är tuff och att det är vanligt att vara frilansare. Det finns inte särskilt mycket forskning på specialinriktade journalister inom det område denna uppsatts belyser och därför kan jag anse att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet.

<p>Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer. Vi är inte ute efter att komma fram till en bestämd definition av begreppet beteendevetare utan av att reflektera över hur den används, vem som använder den samt vilka förväntningar som kan tänkas finnas på dem som kallar sig beteendevetare. Kartläggningen visar att det finns en rik variation i alternativ på arbetsmarknaden för beteendevetare. De har dock en ganska lång väg kvar mot en profession sett ur ett professionsteoretiskt perspektiv.</p>

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning.