Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.

Syftet med vår studie är att ur personalens perspektiv beskriva och analysera föräldrars/vårdnadshavares delaktighet i deras barns placering på Hem för vård och boende. Studien gjordes genom kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med fyra personer som jobbar inom två olika HVB hem i Västra Götalandsregionen. Alla fyra hade någon typ av utbildning inom samhällsvetenskaplig inriktning. Som analysmetod användes tematisering. De teoretiska utgångspunkterna bestod av begreppen empowerment, företrädarskap, delaktighet och makt. Fyra huvudteman identifierades: vikten av vårdnadshavarnas delaktighet, det första mötet, omständigheter som kan begränsa delaktigheten och när konflikter står i vägen för delaktighet för att skapa förståelse kring vårdnadhavaranas delaktighet. Resultatet påvisar att personalens arbetssätt och attityder påverkar på vilket sätt vårdnadshavarna görs delaktiga samt till vilken mån. Däremot visar resultatet att det finns en vilja hos personalen att inkludera vårdnadshavarna mer men att olika faktorer begränsar dem i det arbetet. Sammanfattningsvis kan en förändring i personalens arbetssätt och attityder göra att vårdnadshavare känner sig mer delaktiga samt motiverade till att vara delaktiga i dess barns placering på HVB.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika behandlare inom socialtjänsten resonerar vid val av behandlingsinsats för ungdomar i missbruk, samt vilka faktorer som påverkar valet. Metoden som användes var en kvalitativ metod, med fokusgruppsintervjuer för att samla in empiri. Resultatet visade att utbudet av valbara behandlingsmetoder var begränsat, samtidigt som behandlarna arbetar individanpassat utifrån organisatoriska och individuella resurser, vilket betonats. Resultatet visade även att metoder som inkluderar den unges närmiljö och nätverk motiveras som en främjande behandlingsinsats och används frekvent. Resultatet analyserades genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där man tolkade resultatet utifrån fyra nivåer av olika påverkansfaktorer; mikro-, meso-, exo och makrosystemen.

Det existerar flertalet föreställningar kopplat till homo- och bisexuella kvinnor och våld som menar att icke heterosexuella kvinnor inte utsätts för partnervåld eller att våldet inte skulle vara lika allvarligt som mäns våld mot kvinnor. Bristen på forskning inom ämnet skapar ett kunskapsglapp inom professionen som kan bidra med sämre förutsättningar att ge adekvat stöd till de hjälpsökande. Studien fokuserar på arbetet med våldsutsatta kvinnor i samkönade parrelationer, definierat från professionellas perspektiv. Syftet är att beskriva hur hjälpinsatser för homo- och bisexuella våldsutsatta kvinnor utformas samt hur normativa föreställning kring partnervåld och relationer påverkar detta. Ämnet utforskas genom semi-strukturerade intervjuer med praktiker inom området och materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys med stöd av queerteori. Av resultatet framgår att det finns en bristande medvetenhet hos praktikerna och att ett behov av konstant självreflektion i arbetet är nödvändigt i kombination med ökad kunskap i form av fortsatt forskning och utveckling av arbetet inom de verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor i samkönade parrelationer. / <p>2019-01-17</p>

<p>The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.</p>

The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.

Flyktingströmmen till Europa är en faktor som har påverkat inflödet av nyanlända i landet. Nyanländas etableringsprocess har därför blivit en betydelsefull aspekt för Sveriges folkhälsa. Väsentliga aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv kan vara individers sysselsättning och arbete, då det kan främja deras stimulans och delaktighet. Arbetsförmedlingen är en myndighet som arbetar med Sveriges arbetsmarknad. Myndigheten har som avsikt att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, vilket benämns som etableringsuppdraget. Arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen skulle kunna betraktas som en heterogen arbetsgrupp, då de har olika akademiska bakgrunder. Frågan är hur de professionella kan utveckla kompetens, eller har kompetens för att kunna bidra till en etableringsprocess där nyanlända upplever hanterbarhet och meningsfullhet i sin etablering. Studien har haft en kvalitativ ingång och inspirerats av en fenomenologisk ansats, där syftet har varit att genomföra sju semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har därefter genomförts för att låta resultatet framhävas i sin annanhet. Resultatet lyfte fram betydelsen av tre teman, processer, lärande och utveckling, som kan tolkas som väsentliga för arbetsförmedlarnas lärande i arbetet. Därutöver lyfter resultatet stöd och förutsättningar som betydelsefulla aspekter för lärande. / The influx of refugees to Europe has influenced the quantity of newly arrived immigrants in Sweden. The process of establishment of newly arrived has therefore become an important aspect of the country's public health. Significant aspects from a public health perspective involve employment and work, as it promotes stimulation and participation. The Employment Agency, Arbetsförmedlingen, is an authority on the Swedish labor market. It has the intension to establish newly arrived on the labor market, which is the purpose of to the establishment programme. The professionals at the Employment Agency could be considered a heterogeneous working group, as they have different academic backgrounds. The question is whether the professionals have competence, or can develop competence, to contribute to an establishment process where newly arrived will experience manageability and meaningfulness in their establishment. The study has had a qualitative method inspired by a phenomenological approach, with the purpose of conducting seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted to let the result appear independently. The result highlighted the importance of three themes, processes, learning and development, that may be interpreted as essential to the professionals' learning at the Employment Agency. Furthermore, the results indicate that support and conditions are important aspects for learning.

Intellektuellt funktionsnedsatta personers rättigheter och levnadsomständigheter har avsevärt förbättrats de senaste decennierna vilket även lett till att de i allt större utsträckning väljer att skaffa barn. Då den intellektuella funktionsnedsättningens begränsningar kan vara en försvårande omständighet för föräldraskapet kan dessa familjer behöva samhällets stöd. Syftet med studien har varit att undersöka tankar och erfarenheter kring de utmaningar professionella upplever i sitt arbete med att stödja dessa familjer. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med målgruppen. Empirin har analyserats utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater vilken belyser de professionellas upplevda utmaningar i arbetet i relation till den byråkratisering och organisationsstruktur som präglar offentliga förvaltningar och leder till oönskade konsekvenser för såväl professionella som för klienter. Resultatet ger en djupare förståelse för hur organisatoriska förutsättningar kan ligga till grund för de olika utmaningar professionella upplever i sitt arbete med familjer där föräldrar har en intellektuell funktionsnedsättning. / The rights and living conditions of intellectually disabled people have significantly improved in recent decades, which has also led to them increasingly choosing to have children. Since the limitations of intellectual disability can be an aggravating circumstance for parenthood, these families may need the support of society. The purpose of the study has been to investigate thoughts and experiences about the challenges professionals experience in their work to support these families. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with professionals working with the target group. The empiricism has been analyzed based on Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, which highlights the professionals' perceived challenges in the work in relation to the bureaucratization and organizational structure that characterizes public administrations and leads to undesirable consequences for both professionals and clients. The result provides a deeper understanding of how organizational conditions can form the basis for the various challenges professionals experience in their work with families where parents have an intellectual disability.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien. / Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.