Denna studie syftar till att förklara innebörden av projektportföljstyrning, vilka beståndsdelar det består av samt vilka komponenter som krävs för att kunna nyttja en effektiv projektportföljstyrning. Den ger även exempel på hur projektportföljstyrningen kan se ut i några av Sveriges IT-företag och vilka former av stöd och verktyg som används, samt vilka effekter som kan förväntas vid ett aktivt användande av projektportföljstyrning och vilka problem och risker företag kan stöta på som inte använder sig av detta. Vad projektportföljstyrning innebär och bör innehålla besvaras genom en sammanställning av standardverken inom projektportföljstyrning samt några forskningsartiklar. Då majoriteten av litteraturen rörande detta ämne är skriven på engelska och berör utländska företag och organisationer, genomfördes en pilotstudie av vad artiklar i svenska facktidskrifter har att säga om projektportföljstyrning. Pilotstudien visade på att det finns ett intresse för projektportföljstyrning i svenska IT-företag där det intressant nog fanns väldigt få nya artiklar som berör ämnet trots att de äldre artiklarna påpekade att det gick att se en starkt uppåtstigande trend av projektportföljstyrning. En djupare undersökning av hur projektportföljstyrning kan se ut i svenska IT-företag genomfördes därefter genom kvalitativa intervjuer med intervjupersoner från fyra företag med olika omfattning där resultatet analyserats mot litteraturgenomgången och pilotstudien. Slutsatser som framgått i denna studie är att portföljstyrningen i de olika intervjuföretagen har en hel del gemensamt där de största skillnaderna beror på företagets omfattning och antal aktiva projekt. Trots vissa skillnader går det att hitta gemensamma nämnare i de olika komponenter som projektportföljstyrningen består av som stämmer väl överens med den litteratur som berör ämnet.

Detta examensarbete undersöker användningen av projektportföljstyrning (PPM) som ett ledningssystem för beställare inom byggbranschen. Utmaningarna inom branschen, såsomeffektivitet, hållbarhet, informationsutbyte och standardisering, diskuteras i ljuset av hur PPM kanbidra till att möta dessa utmaningar. Studiens metodik inkluderade en litteraturstudie, enkätundersökning och individuella intervjuer medprojektchefer och projektledare som direkt påverkas av PPM. Resultaten visade att många företaganvänder portföljsystem för att lagra projektinformation, men färre företag använder PPM förstyrning av projekten. Prioriteringsmetoder och styrning av projekt varierade mellan företagen ochbaserades på olika faktorer.Studien visade att PPM kan bidra till att skapa ordning och reda i pågående projekt samt underlättaprioritering och budgetering. För att uppnå optimala resultat på effektivitet och lönsamhet krävs atthela företaget omfamnar PPM. För företag som inte kan använda PPM för alla projekt föreslås en80/20-regel där majoriteten av projekten genomförs med PPM och en mindre del utanför systemet.Ett centralt inslag i PPM är den digitala projektportföljen, där all information om projekten lagras.Slutrapporter spelar en viktig roll för lärande och erfarenhetsöverföring. Skribenterna föreslår att en#-taggfunktion införs i PPM för att underlätta sökning av händelser och dela erfarenheter fråntidigare projekt.Det betonas att ett digitalt PPM-verktyg bör anpassas till varje företag eller avdelning, och det finnsingen allomfattande standardiseringsmetod. Vissa viktiga parametrar för en digital projektportföljinkluderar kvalitet, ekonomi, hållbarhet, resurser, erfarenhetsöverföring, kommunikation,koordinering, riskhantering och resursallokering.Framtida forskning bör fortsätta att utforska hur PPM kan användas för att möta utmaningarna inombyggbranschen och hur #-taggfunktionen kan främja erfarenhetsöverföring. Ytterligare studier kanockså undersöka implementeringen av PPM för beställare som arbetar med olikaentreprenadformer. / This thesis examines the use of project portfolio management (PPM) as a management system forclients in the construction industry. The challenges within the industry, such as efficiency, sustainability, information exchange, and standardization, are discussed in the context of how PPMcan help address these challenges. The methodology of the study included a literature review, a survey, and individual interviews withproject managers and project leaders directly affected by PPM. The results showed that manycompanies use portfolio systems to store project information, but fewer companies use PPM forproject management. Prioritization methods and project management varied between companiesand were based on different factors. The study demonstrated that PPM could contribute to creating order and structure in ongoingprojects and facilitate prioritization and budgeting. To achieve optimal results in terms of efficiencyand profitability, it is necessary for the entire company to embrace PPM. For companies that cannotuse PPM for all projects, an 80/20 rule is proposed, where most of the projects is carried out withPPM and a smaller portion outside the system.A key element of PPM is the digital project portfolio, where all project information is stored. Finalreports play a vital role in learning and knowledge transfer. The authors suggest introducing ahashtag function in PPM to facilitate event searching and sharing experiences from previous projects. It is emphasized that a digital PPM tool should be customized to each company or department, andthere is no universally standardized method. Some important parameters for a digital projectportfolio include quality, finance, sustainability, resources, knowledge transfer, communication,coordination, risk management, and resource allocation.Future research should continue to explore how PPM can be used to address challenges in theconstruction industry and how the hashtag function can promote knowledge transfer. Additionalstudies can also examine the implementation of PPM for clients working with different forms ofcontracts.

Emerging markets, development of new technologies, sustainability policies and change in customer demand are dramatically changing today’s economies. The business environment is more dynamic than ever before. One particular industry that is currently influenced by significant transformational forces is the automotive industry. These transformational forces, such as autonomy, connectivity and electrification, are driving the change towards a future state where shorter lead times and closer customer interaction will be essential in order to satisfy the needs of the changing market. To deal with external changes, organizations are increasingly focusing on agility as a way to gain new forms of competitive advantage. The benefits of agile methods at the team level has inspired the use of agile practices at a larger scale, all the way up to the portfolio level. Project portfolio management (PPM) connects the strategy of the organization with the distribution of resources across projects in the portfolio. There is little empirical evidence on the agile methods performed in PPM, thus of interest to study. Due to the high complexity at the portfolio level, it becomes increasingly difficult to scale agile methods. This thesis is based on a single-case study within the automotive industry to gain a better understanding of how a mature automotive company can manage the agile scalability to become more agile in their project portfolio management. An abductive approach was applied with gathering methods comprising interviews, documents and observations. The results of this thesis highlight the major deficiencies with the case company’s current PPM, as well as their performance in scaling agile. / Tillväxtmarknader, utveckling av ny teknik, hållbarhetspolitik samt förändring av kundkrav påverkar dagens ekonomi dramatiskt. Affärsmarknaden är mer dynamisk än någonsin tidigare. En viss industri som för närvarande påverkas av bemärkta förändringar är fordonsindustrin. Trender som autonomi, elektrifiering och uppkopplade fordon driver förändringen mot ett framtida tillstånd där kortare ledtider och närmare kundinteraktion kommer att vara nödvändiga för att tillgodose marknadsbehoven. För att hantera externa förändringar fokuserar organisationer alltmer på att arbeta agilt. Fördelarna som agila metoder har på teamnivå har inspirerat användningen av dem på en större skala, hela vägen upp till portföljnivå. Projektportföljstyrning (PPM) förenar organisationens strategi med fördelningen av resurser på projekt i portföljen. Det existerar lite empiriskt bevis på användandet av agila metoder på portföljnivå, därav intresse att studera. Den höga komplexitet som portföljnivån utgör gör det svårare att skala upp agila arbetssätt. Denna avhandling bygger på en fallstudie inom fordonsindustrin för att skapa en bättre förståelse för hur ett moget fordonsföretag hanterar den agila skalbarheten för att bli mer agila i sin portföljstyrning. En abduktiv metod användes med datainsamlingsmetoder som omfattade intervjuer, dokument och observationer. Resultatet av denna avhandling belyser bristerna med företagets nuvarande PPM, samt deras prestanda i agil skalbarhet.

Sustainability is one of the main drivers today for change in the world, many organisations are trying to be sustainable in their own way. One of the ways to do this is to integrate sustainability, or the triple bottom line (TBL), in their decision-making. This study concerns developing decision criteria for an NPO operating within the recycling- and waste management sector, to be applied in a project portfolio selection framework. Thus, the purpose of the study is to support decision-making that will promote sustainability by developing decision criteria. Consequently, the main research question for the study is: which criteria assure project selection aligned with TBL? The decision criteria were developed by following the five-step approach for developing criteria by Tillman and Cassone (2012). The research is designed as a qualitative single case study and the research questions are answered by conducting semi-structured interviews. The study has shown that by combining TBL and the five-step approach, criteria were able to be developed promoting all three dimensions of TBL. However, combining TBL and the five-step approach did imply some changes and adjustments to the original five-step approach. Hence, the discussion provides an outline of a suggested framework that integrates the TBL approachinto the development of decision criteria and metrics. / Hållbarhet är en av de viktigaste drivkrafterna för förändring i världen idag och olika organisationer försöker vara hållbara på sitt eget vis. En strategi att göra detta är att integrera hållbarhet, eller triplebottom line (TBL), i sitt beslutsfattande. Denna studie handlar om att utveckla beslutskriterier för tillämpning i ett ramverk för projektportföljstyrning för en icke vinstdrivande organisation som arbetar inom sektorn för återvinning och avfallshantering. Syftet med studien är således att stödja beslutsfattande som främjar hållbarhet genom att utveckla beslutskriterier. Följaktligen är den huvudsakliga forskningsfrågan för studien: vilka kriterier säkerställer att val av projekt är i linje med TBL? Beslutskriterierna utvecklades genom att följa tillvägagångssättet för en femstegsmetod för att utveckla kriterier av Tillman och Cassone (2012). Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och forskningsfrågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att genom att kombinera TBL och femstegsmetoden utvecklades kriterier som främjar alla tre dimensioner av TBL. Att kombinera TBL och femstegsmetoden innebar dock vissa förändringar och justeringar av den ursprungliga femstegsmetoden. Diskussionen presenterar därför ett förslag på ett ramverk som integrerar TBL i utvecklingen av beslutskriterier och mätetal.

Examensarbetets mål har varit att utveckla en modell för att värdera och prioritera utvecklingsprojekt som verkar för att projektportföljen som helhet ska stödja företagets strategier. För att uppnå målet gavs studien syftet att förklara en process samt vilka styrmedel och parametrar som skapar en projektportföljhantering med koppling till strategin. Bakgrunden till syftet grundas både empiriskt och i vetenskapen. Den empiriska grunden sammanfattas i fyra utmaningar som identifierats genom en förstudie och genom beställaren Propias erfarenhet i följande fyra punkter: a) Företagen upplever en saknad av översikt över hur projekten uppfyller strategin. b) Önskar ökad transparens kring hur strategiska värderingar och prioriteringar görs. c) När externa förutsättningarna genom strategi ändras är det inte säkert att projektet omvärderas. d) Projekt växer och blir mer komplexa utan att omvärderas och har på så sätt svårt att motivera resursåtgång. En förstudie av befintlig vetenskap påvisade att koppling mellan projektportföljhantering och strategi behövde undersökas vidare. För att svara på företagens utmaningar och samtidigt bringa klarhet i hur strategi kan kopplas till projektportföljhantering gjordes en teoretisk utveckling av en modell och analysmodell som sedan låg till grund för att analysera data från en empirisk studie. Den empiriska insamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer på tre företag på koncernnivå och inom ett av företagen gjordes en mer omfattande studie där även enskilda affärsområden studerades.Arbetet resulterade i en modell som innefattar en process som beskriver stegen från identifiering av initiativ till utvärdering samt utifrån vilka styrmedel och värderingsparametrar, prioritering samt beslut inom processen ska baseras på. Stegen i modellen är identifiering, klassificering, balansering, urval, prioritering, optimering, sekvensering, beslut och utvärdering. De styrmedel som kopplas till processen och som lämpar sig för att koppla strategi till projektportföljhanteringsprocessen(PPH) är främst riktlinjer, budget, mål och mätetal samt strategiska perspektiv. Hur stegen kopplas ihop med styrmedel och parametrar visualiseras i Figur 1.För utmaningarna a, och b, föreslås att företag har identifiering, klassificering och balansering av projekt och placerar projekten i rätt portfölj samt att företag använder sig av en projektportföljhanteringsprocess (PPH-process) som skapar transparens och en översikt. För utmaningarna c, och d, föreslås att företag kopplar sin strategi till sina projektportföljer, skapar en synkronisering mellan strategi- och PPH-processen samt parkerar projekt som inte är aktuella för denna iteration av PPH-processen. / The goal of the thesis is to develop a model to valuate and prioritize development projects to ensure that the project portfolio is in line with strategy. To reach the goal the report was given the purpose to explain a process and which management control instruments and valuation parameters that creates a project portfolio management process that is connected to strategy. The background is based both in theory and empirically, which was ensured during the pre-study. The empirical background can be summed up in four main points: a) Businesses experience a lack of overview regarding how projects contribute strategy. b) Businesses wish for increased transparency regarding how strategic valuations and prioritization are being made. c) When external factors incorporated in strategy is changing it does not mean the all projects are re-valuated. d) When projects grow to be gradually more complex there is a tendency of not revaluating, hence resulting in trouble allocating resources for the project.A pre-study was conducted which showed that research finds a gap between strategy and how project portfolios are managed and that gap needs to be further examined. To fill the gap and answer to the empirical challenges a theoretically developed model has been developed combined with a model of analysis which was the foundation of the analysis of empirical data. The empirical data was collected through qualitative interviews from three different companies on corporate level as well from business level in one of the companies.This report has resulted in a process, management control components and parameters to be able to evaluate and prioritize project in a portfolio. The process consists of the steps identifying, clustering, balancing, selecting, prioritizing, optimizing, sequencing, deciding and evaluating. Meanwhile, guidelines, budget, performance measurement with goals and strategic perspectives are suitable formats for transferring strategy into the project portfolio management process.To handle point a) and b) above the study suggests that the process steps identifying, Clustering and balancing are used to place the projects in the appropriate portfolio and by that facilitate balance between projects and initiatives. To ensure transparency and enable overview the process needs to be formal and followed by the users. Regarding point c) and d) it is suggested that the project portfolio management process need to be adjusted for compatibility with the strategy development process and that projects.