Prostitution has been intensely debated in Sweden for nearly four decades. Two major investigations have so far been initiated by the government and numerous propositions have been put forward in the Swedish parliament resulting in the sexköpslag from 1999 that criminalizes purchase of sexual services. The law aims at punishing the buyer and protecting the women in prostitution, thus making it possible for women to be helped by various social interventions rather than punished. Swedish society has undergone major changes in these decades. Globalization, the internet and the membership in the EU have changed the Swedish society and influenced the discourse on prostitution. This paper has a twofold aim, on the one hand investigating if and how these changes have had an impact on the prostitution discourse in texts produced by the government and analyze how female and male sexuality in connection to prostitution is constructed. I have done so by analyzing texts spanning from 1981 to 1998. Texts produced by the government have a direct impact on the community in terms of defining what is legal and what is not, but also have a normative function and a direct impact on social work and in the end, the wellbeing of individuals. I therefore argue that it is of importance to critically analyze and question these texts. My conclusion is that cultural and social construction and stratification of perceived deviant sexuality in the form of prostitution in the period I studied has on the one hand undergone a profound change focusing on female prostitutes as both the root of a problem and its victims, and the other hand further cementing existing gender patterns prevalent in Swedish society for centuries.

The aim of the study was to reach a deeper understanding and knowledge about how women with an experience of prostitution perceive what this has meant for them and how it has influenced their lives. The questions of the study were: (1) How has the prostitution experience affected the women in their lives? (2) How have they learnt to deal with this experience? To answer these questions a qualitative method was used where interviews were conducted with four women with experience of prostitution. All women experienced that the prostitution had affected their lives. Examples given that inter alia relationships, sexuality, and self-image had been affected. This is largely dependent on that prostitution is stigmatized in our society and, hence, shameful. The women have dealt with their prostitution through therapy for a long duration. Through it they have received a new point of view on themselves, their relationships and their life. Today they are content with their lives, even so they can see that they host and have been affected by their experience. The results of the study have been analyzed from a fenomenological-hermeunutic research perspective and the tools for the analysis were symbolic interactionism, stigma theory and shame. The results are in concordance with earlier studies.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen. Uppsatsen tar utgångspunkt i hur media formar diskurser kring prostitution. Med hjälp av diskursteori, genus-, klass-, köns- och maktperspektiv har jag kommit fram till att media skriver om kvinnor och män i samband med prostitution, utifrån stereotypa genusroller, där rådande normer lever vidare samt att diskurser där makt är inblandad skapas genom makt. Prostitutionsdiskursen skapas av normer som media är delaktiga i att konstruera.

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp. Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad. Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt. I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.

Prostitution has often been referred to as the oldest profession in the world. Yet the Canadian legislature and courts refuse to recognize it as a profession but merely as a social nuisance or worse yet a social evil. While the act of selling sex in exchange for money is technically legal in Canada, all related activities are criminalized. The majority of social science studies concerning the impact of prostitution-related laws on the health, safety and wellbeing of prostitutes indicates that criminalization jeopardizes the safety of prostitutes, as well as their access to health and social services and recommends the decriminalization of the profession. Despite these studies and requests from sex workers and experts, the government has refused to repeal any of the prostitution-related laws. This paper outlines the societal and legislative treatment of prostitution and then seeks to determine whether decriminalization is a viable goal in Canada.

Prostitution has often been referred to as the oldest profession in the world. Yet the Canadian legislature and courts refuse to recognize it as a profession but merely as a social nuisance or worse yet a social evil. While the act of selling sex in exchange for money is technically legal in Canada, all related activities are criminalized. The majority of social science studies concerning the impact of prostitution-related laws on the health, safety and wellbeing of prostitutes indicates that criminalization jeopardizes the safety of prostitutes, as well as their access to health and social services and recommends the decriminalization of the profession. Despite these studies and requests from sex workers and experts, the government has refused to repeal any of the prostitution-related laws. This paper outlines the societal and legislative treatment of prostitution and then seeks to determine whether decriminalization is a viable goal in Canada.

This thesis is an exploratory study of the Kitchener John School Diversion Program. As a primarily community-based initiative, this program has been developed in response to a particular social problem, street prostitution. The primary focus of the program is to address the problem by targeting the clients of prostitutes. Using a contextual constructionist framework, eight qualitative, semi-structured interviews and three participant observation sessions were conducted to explore and understand how the John School works within the context of its objectives and mandate. Four research questions have been developed to achieve this and focus on (1) how program objectives are implemented within the operation of the diversion program, (2) how stakeholders problematize prostitution and its social actors, (3) what the social conditions and characteristics related to the social construction of prostitution are, as perceived by the social actors, and finally, (4) how the diversion program addresses the problem of prostitution. Through analysis of the data collected, key findings emerge that help to contextualize the diversion program within a broader understanding of its mandates and operations. Specifically, four objectives are identified as the primary goals of the school, being knowledge dissemination, accountability, diversion and change. There are notable discrepancies, however, in terms of how program staff interpret these objectives within the context of their program lectures and materials. Additionally, while strong themes and typifications emerge with respect to how prostitution and its social actors are problematized by the program staff, these themes and typifications have a tendency to conflict with one another when presented to the participants. For example, where prostitution is understood to be a social problem with a number of victims and perpetrators, the participants are frequently typified simultaneously as both victim and villain. In light of these discrepancies, however, it appears that the intended objectives and the actual operation of the diversion program both work towards the same, ultimate goal: change.

The purpose of this essay is to analyze the economic factors behind the supply of children engaged in child prostitution in Thailand. Children are recruited to the sex industry either by parents, adults in their immediacy or choose it themselves. There are several factors that contribute to pushing children towards prostitution. Many of these factors such as credit constraints and mortality are related to poverty, the most quoted of economic factors behind the supply of child prostitution. Associated to poverty is the high discount rate which means that people prioritize present over future consumption. In combination with a lack of alternatives, this makes people engage in risky activities such as prostitution. This also seems to be the case in Thailand.   To analyze the different alternatives faced by children in Thailand, a calculation of present value of life time wages of the alternative activities a child faces was computed. The computation of present value of life time wages of alternative activities of children in the face of different discount rates is in line with economic theory and shows that education confers the highest reward unless the discount rate is extremely high. If education is unavailable, as it is for unregistered children in Thailand, or discount rates are very high, as it can be for very poor families, prostitution will be the occupation with the highest returns. 

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning. FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna är inte synliga på samma sätt. Huvudsyftet med uppsatsen är att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har även tre delsyften: Åskådliggöra de sexköpare som finns Påvisa att utbudet av prostitutioner beror på efterfrågan Belysa maktaspekten Uppsatsens material består i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har använts som metod för att undersöka dem närmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhållande till prostitutioner. Den åskådliggör även hur diskursen kring sexköparna är inkonsekvent, i förhållande till verkligheten, då diskursen osynliggör andra sexköpare, förutom män. / Angelika Aniol Björfäll