This thesis explores male prostitution in early modern culture and calls for a reconsideration of linguistic representations of sodomy and homoeroticism in literary and historical criticism. It argues that as a variant expression of homoeroticism, its examination unfolds significant ideological and cultural implications for established perceptions of male relations. As instructed by classical textuality and misogynistic stigmatization of prostitution, the boy prostitute becomes a relational category that eludes easy classification, emerging syntactically alongside the female whore in English culture. Adopting a social constructionist approach, this dissertation traces male prostitution's ambivalent representational properties in various genres and discourses, namely poetry, plays, historical narratives, theatre historiography, defamation accounts, philosophical diatribes and lexicography. The diverse vocabulary employed to describe homoerotic relations and identities is closely scrutinised in order to expose the metaphoricity and ambiguity embedded in such terms as ‘Ganymede', ‘ingle', ‘mignon' and ‘catamite'. An analysis of the terminology demonstrates the ways in which discursive systems of language, within specific historical and cultural contexts, have facilitated the concomitant textual emergence of the sodomite with the male prostitute. The Introduction establishes the theoretical framework through which male prostitution from the medieval period until the mid-twentieth century has been discussed in twentieth-century criticism. Chapter One assesses its textual appearance in early modern Italy, France and Spain, while it sets the parameters for its examination in seventeenth-century England. Chapter Two analyses the representation of the male prostitute in Donne's, Marston's and Middleton's satires and Chapter Three examines the theatrical institution and the ways in which theatre historiography misdirects discussions on sodomy and prostitution. The penultimate chapter focuses on textual constructions of the male prostitute in educational contexts and the final chapter addresses possible interrelations between prostitution, servitude, favouritism and friendship as represented within lexicography, slanderous discourse and historical narratives on King James and Francis Bacon.

Through a tour of the streets of San Jose, Costa Rica, and its territories destined for the sex trade by men for men, we have arrived at the National Park, where this research is produced based on a study of the formation of masculinity between sex workers who go that place. In that sense, we inspired ourselves from the theoretical contributions that come from several aspects of post-structuralism besides theories of gender and "queer" theory of performativity in discourses on the formation of subjectivities, among others. In terms of methodology, we try to approach the contributions of the ethnographic method, operating with interviews with young sex workers themselves, among other places, participant observation, reading news published in newspapers, questioning of speeches and performances on sex tourism in the country, among others. When we investigate a matter that involves the formation of masculinity and sex work, possibly, it is the metaphor of who walk through mined areas, routes through tension, where circulate discourses of hegemonic sexual culture that is fundamentally "heteronormative" and is based on the values of Catholic Christianity and intersect with testimonies of struggle, solidarity, violence, decisions, projects of future life once ends sex work and other experiences that relate to the biographies of the boys who prostitute themselves in the National Park of San José, Costa Rica. / A través de un recorrido por las calles de San José, Costa Rica, y sus territorios destinados para el comercio sexual de hombres para hombres, hemos llegado al Parque Nacional, en donde se produce esta pesquisa basada en un estudio de la formación de masculinidades entre trabajadores del sexo que acuden al lugar. En ese sentido, nos inspiramos a partir de los aportes teóricos que provienen de diversas vertientes del posestructuralismo, además, de las teorías de género y la teoría queer sobre la performatividad en la formación de discursos sobre subjetividades, entre otros. En términos metodológicos, procuramos aproximarnos a los aportes del método etnográfico, operando con entrevistas a profundidad con los propios jóvenes trabajadores del sexo, entre otras poblaciones, observación participante, lectura de noticias publicadas en periódicos, problematización de discursos y representaciones sobre el turismo sexual en el país, entre otros. Cuando investigamos una cuestión que envuelve la formación de masculinidades y el trabajo sexual, posiblemente, sea la metáfora de aquel que anda a través de territorios minados, atraviesa rutas de tensión, en donde circulan discursos de la cultura sexual hegemónica que es fundamentalmente heteronormativa, se basa en los valores del cristianismo católico y se cruzan con testimonios de luchas, solidaridades, violencia, decisiones, los proyectos de vida futuro una vez que acabe el trabajo sexual y otras experiencias que se relacionan con las biografías de los muchachos que se prostituyen en el Parque Nacional de San José, Costa Rica.

Submitted by Celso Magalhaes (celsomagalhaes@ufrrj.br) on 2017-08-22T11:15:34Z No. of bitstreams: 1 2016 - Claudielle Pav?o da Silva.pdf: 1879524 bytes, checksum: 7068eac1d68329d01ea403b54d653cac (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-22T11:15:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016 - Claudielle Pav?o da Silva.pdf: 1879524 bytes, checksum: 7068eac1d68329d01ea403b54d653cac (MD5) Previous issue date: 2016-04-06 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / This research analises the strategies and experiences built by prostitutes and transvestites at the final years of Zona do Mangue, Known Rio de Janeiro area of prostitution, between de sixties and seventies os twentieth century. This place was marked by a repressive attitude from the government, especially the police, that used to watch it as place featured by criminal activities and occupied by people that belongs to the so called ?dangerous classes?. Beyond this stereotyped version from de institutions of that period, the aim was to present the agency of people who lived this historic process from perspectives that take into account the gender, class and race relations, in an intersectional perspective. This investigation achieved new perspectives of prostitution and the way of live of people who lived at Zona do Mangue. The experiences lived by prostitutes and transvestites were analyzed from the information taken at the police reports, litigations, news and literature produced by the sheriff Armando Pereira, of the 6? Police Station, that took care of that region security. / A presente pesquisa versa sobre as estrat?gias e experi?ncias constru?das por prostitutas e travestis nos anos finais da Zona do Mangue, regi?o de baixo meretr?cio do Rio de Janeiro, entre os anos 1960 e 1970. Essa regi?o foi marcada pela atua??o repressora do poder p?blico que a entendia como um espa?o caracterizado por atividades criminosas e ocupado por indiv?duos pertencentes ?s ?classes perigosas?. Para al?m da vis?o estereotipada das institui??es do per?odo, o objetivo foi apresentar a ag?ncia dos sujeitos desse processo hist?rico a partir de perspectivas que considerassem as rela??es de g?nero, classe e ra?a, dentro de uma perspectiva interseccional. A investiga??o deste cen?rio permitiu que novas reflex?es e perspectivas acerca da prostitui??o e do modo de vida da popula??o que habitava o Mangue fossem efetivadas. As experi?ncias vividas por prostitutas e travestis nesse baixo meretr?cio foram analisadas e problematizadas a partir dos boletins de ocorr?ncia, processos criminais, not?cias em jornais e obras liter?rias produzidas pelo delegado Armando Pereira que trabalhou na 6? delegacia de pol?cia, respons?vel pela regi?o

<p>Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag. Efter att lagen infördes har gatuprostitutionen minskat. I resultatavsnittet lyfts betydelsen av förebyggande arbete fram samt att man hoppas på att lagen kommer ha en normbildande effekt. Det framkom också att lagen eventuellt gjort att tillvaron som kvinna inom könshandeln nu är mer riskabel än förr samt att man som professionell inom människovårdande yrken inte bör väja för ämnet.</p>

<p>The aim of the study was to reach a deeper understanding and knowledge about how women with an experience of prostitution perceive what this has meant for them and how it has influenced their lives. The questions of the study were: (1) How has the prostitution experience affected the women in their lives? (2) How have they learnt to deal with this experience? To answer these questions a qualitative method was used where interviews were conducted with four women with experience of prostitution. All women experienced that the prostitution had affected their lives. Examples given that inter alia relationships, sexuality, and self-image had been affected. This is largely dependent on that prostitution is stigmatized in our society and, hence, shameful. The women have dealt with their prostitution through therapy for a long duration. Through it they have received a new point of view on themselves, their relationships and their life. Today they are content with their lives, even so they can see that they host and have been affected by their experience. The results of the study have been analyzed from a fenomenological-hermeunutic research perspective and the tools for the analysis were symbolic interactionism, stigma theory and shame. The results are in concordance with earlier studies.</p>

<p>Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen. Uppsatsen tar utgångspunkt i hur media formar diskurser kring prostitution. Med hjälp av diskursteori, genus-, klass-, köns- och maktperspektiv har jag kommit fram till att media skriver om kvinnor och män i samband med prostitution, utifrån stereotypa genusroller, där rådande normer lever vidare samt att diskurser där makt är inblandad skapas genom makt. Prostitutionsdiskursen skapas av normer som media är delaktiga i att konstruera.</p>

<p>Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.</p><p>Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad.</p><p>Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt.</p><p>I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.</p>

<p>Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning.</p><p>FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag. Efter att lagen infördes har gatuprostitutionen minskat. I resultatavsnittet lyfts betydelsen av förebyggande arbete fram samt att man hoppas på att lagen kommer ha en normbildande effekt. Det framkom också att lagen eventuellt gjort att tillvaron som kvinna inom könshandeln nu är mer riskabel än förr samt att man som professionell inom människovårdande yrken inte bör väja för ämnet.

<p>This mini-thesis seeks to provide a substantiation for the need for a new legal framework for South Africa in order to address prostitution. It will argue that the current legal framework has failed in its desired aims and in addressing prostitution effectively. This mini-thesis critically analyses the underlying reasons for prostitution in South Africa and discovers that it is influenced by a myriad of interrelated factors. The current level of poverty and the prevailing socio-economic paradigm in South Africa have contributed to its complex nature. The demand for prostitution acts as a catalyst for both the further exploitation of prostitutes and women, while making them vulnerable to sexually transmitted diseases. I establish that criminalisation alone is not sufficient to address prostitution, especially given the HIV/AIDS epidemic.</p>