Många företag och myndigheter vill och behöver ha en applikation av olika skäl. Det är dock svårt att komma igång, och det är en utmaning att få en applikation att bli lättanvänd och omtyckt av användarna. Det är mycket som en utvecklare behöver tänka på, och det finns många faktorer som på olika sätt kan påverka användarvänligheten. Syftet med den här kandidatuppsatsen i informatik är att göra ett designförslag till en applikation som myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan använda. Hela databasen ”Farliga ämnen” ska återfinnas i applikationen. Fokus kommer huvudsakligen att ligga på interaktionsdesignen som kan tillämpas i applikationen, och syftet med den här kandidatuppsatsen blir därmed också identifiering av olika faktorer som påverkar interaktionsdesignen både positivt och negativt. Följande tre undersökningsfrågor avser att hjälpa till att identifiera olika faktorer som påverkar användarvänligheten: ”Vad är anledningarna till att applikationens prototyp upplevs som användarvänlig eller inte användarvänlig?”, ”Vilka svårigheter upplevs med applikationens prototyp, och vad beror det på?” och ”Hur fungerar det för användarna att navigera sig i applikationen, och varför?”. Utifrån teori, kontakt med MSBs kontaktperson och med hjälp av en intervju med en potentiell framtida användare av applikationen har ett underlag byggts upp för skapandet av en prototyp. En enkel prototyp byggdes sedan utifrån det underlaget. När prototypen var färdigställd testades den av fem testpersoner för att testa användarvänligheten samt för att hitta eventuella problem med prototypen. Testerna analyserades, och med hjälp av analysen drogs slutsatserna att det finns flera olika viktiga faktorer som spelar in om hur väl en design fungerar. Några viktiga faktorer är igenkänningsfaktorn, hur information presenteras och enkelheten samt konsistensen i applikationens funktioner och utseende.

Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet. / The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.

This study looks at creating a mobile application prototype of Faculty of Management of University of Economics Prague. The theoretical section discusses the digital product design process, the particularities of the mobile user interface and general cognitive theory. In the practical section, personas and product functional requirements are modelled using user research. The key application structure is designed on the basis of these requirements and cases of use. Finally, an interactive prototype is created and the most important parts of the application are refined using visual design.

Med den ständigt växande e-handeln gör fler företag övergången från fysiska butiker till internetbaserade webbutiker. Med det stora utbudet av webbutiker skapar det också en stor konkurrens på marknaden. Kundens upplevelse blir därför extremt viktigt för företag om de vill lyckas med att ha en framgångsrik webbutik. En webbutik måste vara lätt att förstå och användarvänlig för att en kund skall vilja stanna på den. Cykelwebbutiken Bultenbike.se var i behov av en mer användarvänlig webbutik då de upplevt att deras kunder har haft det svårt att hitta i webbutiken. Det övergripande syftet med uppsatsen var att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet och ta fram en prototyp av en mer användarvänlig webbutik genom tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper. Arbetet inleddes med en förstudie i syfte att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet med hjälp av användartester, observationer och intervjuer för att sedan analysera resultatet gentemot användbarhetsattribut och designprinciper. Utifrån de identifierade användbarhetsbristerna och framtagna krav från testpersonernas förbättringsförslag skapades en prototyp. Under skapandet av prototypen tillämpades användbarhetsattribut och designprinciper för att utveckla en prototyp med så hög användbarhet som möjligt.  Efter att prototypen var färdigställd inleddes huvudstudien vars syfte var att utvärdera prototypens användbarhet för att kunna dra en slutsats om tillämpningen av användbarhetsattribut och designprinciper kan skapa en mer användbar webbutik. Utvärderingen gjordes återigen med hjälp kvalitativa metoder vilket omfattar användartester, observationer och intervjuer. Resultatet från huvudstudien analyserades sedan gentemot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper för att identifiera användbarhetsbrister på prototypen och se om användbarheten hade förbättrats. Slutsatser visar på att resultatet från de kvalitativa metoderna använda i uppsatsen ställt mot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper kan användas för att utvärdera en webbutiks användbarhet och för att skapa en mer användbar webbutik. Förutom det visar slutsatserna även på att tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper kan förbättra användbarheten på webbutiken men att man inte kan förlita sig helt på dem eftersom användarbrister hittades i prototypen.

Denna studie tar reda på hur en möjlig variant av en digital loggbok ämnadför biodling kan se ut. Genom en iterativ designprocess tillsammans medbiodlare och utvecklare skapas tillslut ett förslag på en lista medfördefinierade frågor och en mall där användaren kan välja hur den ska se ut.Det tas även fram förslag på funktioner som motiverar varför biodlare skaanvända en digital loggbok. Bland annat tal-till-text föreslås men ävenautogenererande sammanfattningar och förenklade översikter.

Den finansiella sektorn har kunnat ta del av stora fördelar med avancerade AI system som kan förutspå trender och ta egna beslut baserat på tidigare processer. Detta betyder att system som använder AI med 100-tals parametrar kan utföra mer arbete med mindre arbetstimmar än en människa. För att människan ska kunna lita på sådana tänkande maskiner måste människan ha möjligheten att förstå programmen så att hen kan kontrollera att systemet följer människors värderingar och behov. Kommunikationen mellan människa och system görs genom att maskinen förklarar varför den tog ett visst beslut även kallat “Explainable AI” (XAI). Studien som genomförts påvisar att XAI saknar tydliga riktlinjer hur dessa förklaringar bör designas för att skapa förståelse till de som arbetar med dessa kraftfulla system. Detta examensarbete fokuserar på att undersöka kreditchefers roll i banken, vad dom baserar sina beslut på och hur användarcentrerade förklaringar kan bidra till ökad förståelse av AIproducerade beslut av låneansökningar. För att uppnå detta resultat har UX-metoder används som sätter verkliga användare i fokus. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med kreditchefer på banker i Sverige som sedan analyserades och jämfördes med rådande forskning inom AI och XAI. Ett 30-tal domänspecifika parametrar identifierades som låg till grund för sex designade förklaringar där förståelsen utvärderades genom att jämföra förklaringarnas olika resultat från kreditcheferna. Fem rekommendationer presenteras om hur AI-system bör presentera förklaringar till kreditchefer på mindre banker i Sverige. / The financial sector has been able to enjoy great benefits with advanced AI systems that can predict trends and make their own decisions based on previous processes. This means that systems that use AI with hundreds of parameters can perform more work with fewer working hours than a human. In order for humans to be able to trust such thinking machines, humans must have the opportunity to understand the programs so that they can check that the system follows people's values and needs. The communication between humans and the system is done by the machine explaining why it made a certain decision also called "Explainable AI" (XAI). The study carried out shows that XAI lacks clear guidelines on how these explanations should be designed to create better understanding for those who work with these powerful systems. This thesis focuses on examining the role of credit managers in the bank, what they base their decisions on and how user-centered explanations can contribute to a greater understanding of AI-produced decisions of loan applications. To achieve this result, UX methods have been used that put real users in focus. The data collection consisted of qualitative interviews with credit managers at banks in Sweden, which were then analyzed and compared with current research in AI and XAI. About 30 domain-specific parameters were identified as the basis for six designed explanations where the understanding was evaluated by comparing the explanations' different results from the credit managers. Five recommendations are presented on how AI systems should present explanations to credit managers at smaller banks in Sweden.

This diploma thesis presents a technology based on the gradual smelting of fine layers of metal powder by using a laser beam. It explains and describes basic terminology related to the Rapid Prototyping technology, its division and practical usage. A part of the thesis is also the fabrication of several prototype parts by Direct Metal Laser Sintering including the economical comparison of their fabrication with other conventional technologies.

This diplom thesis addresses the fundamental analysis of the general use of laser technology. Maintanence parameteres in laser wood cutting. Design wooden kit, cutting wooden kit and make kit prototyp. Last part of diploma thesys deals with technical and economic evaluation and comparison laser technology versus CNC machine. In diplom thesis is created procedure for glue kit.

The dissertation thesis focuses on the prototypical analysis of interactions between partners. The theoretical part builds on a number of findings described predominantly in foreign sources. It offers an overview of many important topics related to intimacy. In the empirical part, prototypical analysis reveals specific interactions that are perceived by the general public as critical for the development and maintenance of intimacy in heterosexual relationships. The research study is divided into two consecutive parts. A total of 283 respondents participated in the first part and 663 respondents in the second part. They were aged 25 to 45 years. It turns out that the quality of partner intimacy is based on mutual interactions of a certain form and a certain intensity. Their most typical representatives are identified. The results of the analysis further confirm the existence of several subtypes of intimacy, namely emotional, physical and intellectual. Sexual intimacy has a specific role. Differences in experiencing and viewing intimate interactions between men and women are monitored in many aspects. Based on the statistical analysis of the data, it was found that both sexes are significantly similar in terms of preferences. However, there is a mild inclination towards interactions that are...

In C-Quellcode wird der C-Präprozessor häufig verwendet, um ein Softwaresystem für verschiedene Ausführungsumgebungen und Varianten zu konfigurieren. Anweisungen zur bedingten Kompilierung ermöglichen es, dass Quellcodeteile bei der Verarbeitung durch den Präprozessor ein- oder ausgeblendet werden. Dies erzeugt verschiedene Varianten der Software, erschwert jedoch die Lesbarkeit und Wartung des Quellcodes. Insbesondere die Auswirkungen einzelner Makrodefinitionen sind oft nicht einfach zu ermitteln. In dieser Arbeit soll der Frage nachgegangen werden, wie das Verständnis des Quellcodes und der Auswirkungen von Makrodefinitionen mithilfe von Softwarevisualisierung unterstützt werden kann. Dazu wird eine bestehende Visualisierungsmetapher an den Anwendungsfall angepasst. Anschließend folgt der Entwurf eines Verarbeitungsprozesses, um den Quellcode automatisiert darstellen zu können. Mithilfe eines Prototyps wird die Machbarkeit gezeigt.:Inhaltsverzeichnis Inhaltsverzeichnis I Abbildungsverzeichnis III Tabellenverzeichnis IV Listings V Abkürzungsverzeichnis VI 1 Einleitung 1 1.1 Motivation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.2 Zielsetzung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.3 Vorgehensweise . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1.4 Stand der Forschung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2 Grundlagen 6 2.1 Die Programmiersprache C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.1.1 Eigenschaften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.1.2 Wichtige Sprachelemente . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.1.3 Der C-Präprozessor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 2.1.4 Ablauf der Kompilierung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.2 Softwarevisualisierung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.2.1 Eigenschaften und Ziele . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.2.2 Getaviz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 2.3 Graphdatenbanken und Neo4j . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 3 Konzeption 17 3.1 Anwendungsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 3.2 Extraktion der benötigten Informationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.2.1 Sprachmittel im C-Standard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3.2.2 Variabilität in C-Quellcode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 3.2.3 Extraktion von Variabilität . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.2.4 Entwurf eines Graphmodells für C-Quellcode . . . . . . . . . . . . 29 3.3 Visualisierung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3.3.1 Analyse bestehender Metaphern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3.3.2 Darstellung der Variabilität in der Benutzungsoberfläche . . . . . . 37 3.4 Überblick über den Generierungsprozess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 4 Implementierung 42 4.1 Vorverarbeitung des Quellcodes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4.1.1 Anpassung von TypeChef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4.1.2 Aufbau des Abstract Syntax Tree . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 4.2 Das jQAssistant-Plugin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 4.2.1 Aufbau und grundsätzliche Funktionsweise . . . . . . . . . . . . . 44 4.2.2 Wichtige Descriptors und Relations . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 4.2.3 Verarbeitung der XML-Datei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 4.2.4 Parsen der Bedingungen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49II 4.3 Anpassung von Getaviz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.4 Erweiterung der graphischen Oberfläche . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 4.5 Test und Evaluation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 5 Fazit 55 5.1 Zusammenfassung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 5.2 Kritische Würdigung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 5.3 Ausblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 A Übersicht über die Sprachmittel im C-Standard VII Literaturverzeichnis XI