I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Studien undersöker hur elever upplever stress i provsammanhang och vad det kan vara som påverkar stressen, hur eleverna i årskurs sex känner inför och hur eleverna i årskurs sju känner efter proven. Studien har genomförts med enkätundersökning där 46 stycken elever medverkat, 24 från årskurs sex och 22 från årskurs sju. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår hur eleverna besvarat frågorna och efter varje diagram analyseras frågan för att förtydliga frågorna och elevernas åsikter. I diskussionen besvaras syftet om hur elever upplever stressen i relation till nationella proven, hur eleverna i årskurs sex känner inför proven och hur sjuorna kände under och efter proven. Sexorna och sjuorna beskriver att de vill få höga resultat på nationella proven. Sexorna känner också att det är viktigt för deras lärare att de får bra resultat medan sjuorna inte känner av det från sin lärare.Sjuorna upplever däremot att deras föräldrar skulle blivit besvikna om de fått svaga resultat på nationella proven men sexorna inte kände detta från sina föräldrar.

In the second half of the nineteenth century the province of Quebec was the centre of a series of politico-religious controversies. Some of these clashes were the result of friction within the Roman Catholic Church, others resulted from conflicts between Church and State. Basically, however, all of them stemmed from one common root - a conflict of two ideologies. In one camp were the traditionalists, the upholders of the status quo, in the other the liberals and progressives. Each camp had its extreme and moderate factions. In this thesis three of the most characteristic clashes between the two ideologies have been described and analyzed. An attempt has been made to trace all three of them to one common denominator. In the controversy around the Institut Canadien and in the Guibord case, it has been shown how an originally unimportant controversy over the religious orthodoxy of a literary institution gradually developed into a major conflict between Church and State. The rise and fall of the Institut Canadien have been described and so have been the court proceedings in all four instances in the famous Guibord case. Conclusions as to the definition of relationship between Church and State have been drawn from the verdicts by the courts. The second case of friction has been presented as one of a conflict within the Church. The quarrel between the Laval University and the Ecole de Médecine et de chlrurgle de Montréal has been chosen as being characteristic of internal dissension within the Quebec hierarchy. The episcopate, while united in its struggle against the authority of the State, was in itself divided into an extreme and a moderate faction. The role of Rome in the conflict has been emphasized and the attitude of the extremists has been criticized. The third and last chapter of the thesis involves a description and analysis of a series of electoral contests. It has been attempted to present these contests as a desperate but ultimately successful struggle of the Liberals to escape clerical control in Roman Catholic constituencies. The participation of numerous priests in the electoral campaigns has been brought out and the question has been posed whether or not their activities constituted "undue influence". A series of court decisions have been invoked in answer to the problem. It has been seen that, by appealing to the civil courts, the Liberals finally escaped clerical proscription. In the conclusion it has been shown that in, all three cases of conflict, the moderate faction ultimately was victorious. The possibility has been hinted that a victory for the extreme camp might have brought about the formation of a Catholic party in both Quebec and Ottawa with the necessary result of the formation of a Protestant counterpart. / Arts, Faculty of / History, Department of / Graduate

1983 tillkom de s.k. SVAN-proven i ämnet svenska som andraspråk för grundskolan. Syftet med proven var att kunna bedöma tvåspråkiga elevers färdighet i svenska och ge underlag för rättvis resursfördelning. Dessa prov används fortfarande av vissa pedagoger i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Eftersom proven nu är över 30 år gamla och har ett annat fokus än vad dagens kommunikativa språkundervisning syftar till kan man därför fråga sig om de är användbara samt vilka eventuella konsekvenser det kan få om provresultaten används som underlag för beslut. För att få svar på frågan om provet är användbart för bedömning har 30 elever med svenska som modersmål genomfört det skriftliga SVAN-provet för grundskolans årskurs 9. Dessutom har enkäter skickats ut till 100 lärare i svenska som andraspråk för att ta reda på i vilket syfte proven fortfarande används. Eftersom analysen visar att nio elever med svenska som modersmål inte klarar provet kan man fråga sig om det är användbart. Resultatet visar att man som testanvändare måste analysera resultaten noggrant och inte endast räkna felsvaren, för att få en så säker bedömning som möjligt. Det är inte själva innehållet i provet som valideras, utan tolkningen av innebörden av testresultatet som är avgörande om ett prov är giltigt eller ogiltigt. Eftersom SVAN-provet fortfarande används är det viktigt att man som pedagog ser till att syftet med provet överensstämmer med dess konstruktion och användning.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka lärares uttryckta åsikter om sina egna och andra lärares förberedelser inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik. En kvalitativ ansats har använts genom semi-strukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett etiskt perspektiv kring undervisning. Fyra lärare från två olika arbetslag intervjuades. Intervjufrågorna formulerades så att lärarnas moraliska avväganden och ställningstaganden kunde belysas.Resultatet visar att det uttryckligen förekommer förberedelser i olika omfattning och att en koppling finns mellan lärares erfarenhet och deras förberedelser.

Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever visa sin kunskap? How to prove proficiency – the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill visa sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill visa dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delprov. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga prov och hemprov. Ytterst få vill ha stora prov. I arbetet diskuteras även användandet av olika alternativ till stora skriftliga prov.

Denna undersökning handlar om sambandet mellan elevers betyg i ämnet matematik, och deras betyg på de nationella proven i samma ämne. Bakgrundsfakta kring området kommer att presenteras och jag kommer presentera en undersökning där jag samlat in betygen i ämnet matematik och betygen på de nationella proven i matematik från sex olika klasser i årskurs 6. Jag har även utfört en intervju med samtliga sex lärare för de olika klasserna för att få en djupare förståelse för lärarens syn på ämnesbetyg och provbetyg. Tidigare gjord forskning visar att de flesta elever får samma ämnesbetyg i matematik som de får på de nationella proven, men att skillnader finns. Könsaspekten kommer även vara en del av undersökningen då skolverket visar att det finns skillnader i pojkar och flickors resultat. Jag har sammanställt resultaten i tabellform i den första delen av undersökningen och i den andra delen redovisas intervjuerna. I resultatet kan man avläsa att det klassvis finns skillnader mellan ämnesbetyget och betyget på de nationella proven. Resultatet av intervjuerna visar att det finns ett flertal skillnader gällande hur lärare ser på de nationella proven och deras samspel med ämnesbetyget. Tillslut kommer jag diskutera resultaten gentemot den tidigare forskningen för att se huruvida denna undersökning stämmer överens med tidigare forskning samt analysera intervjuernas resultat.

No description available.

Studien syftar till att undersöka vilken vikt lärare lägger vid de nationella proven inför slutbetygen i matematik i årskurs 9. Genom kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade lärare kom studien fram till att lärare i grundskolans senare år kan tolka de nationella provens syfte på olika sätt. Detta kan i sin tur skapa orättvisa för elever. Skolan kan ur vissa hänseenden inte ses som tillräckligt likvärdig. I studien kan skillnader i synen på nationella provens användningsområde härledas till synen på bedömning samt hur skolorna arbetar med uppföljning av nationella proven. Lärare i studien som i hög grad säger sig använda en så kallad summativ bedömningsmetod säger sig i mindre utsträckning sätta betyg efter nationella provens resultat och tvärtom. Det framkommer dock att somliga respondenters kunskaper om denna bedömningsmetod är bristande och de kan därför komma att använda den på ett felaktigt sätt, vilket tenderar att skapa subjektiva och felaktiga betyg. Skolans möjliga likvärdighetsproblem reser frågan om skolan kan ses som misslyckad. Studiens slutsats är att det på lokal nivå samt från Skolverkets håll kan finnas utrymme för att förtydliga läroplaner och provens användningsområde.