<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs. Bland annat ville respondenterna underlätta för elever med annan bakgrund än svensk vad gäller den språkliga biten, samt variera texterna som de nationella proven är uppbyggda kring.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B. Undersökningens resultat visar att arbetet på de studerade skolorna uppvisar flera variationer, såväl gällande handhavandet och förberedelserna av provet, bedömningen av provet, provets betygsstödjande funktion samt hur lärarna på de undersökta skolorna samverkar för att öka likvärdigheten. Några för likvärdigheten avgörande systematiska skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor gick inte att utläsa av resultatet.</p><p>Nyckelord: nationella prov, bedömning, betygsättning, likvärdighet, likvärdighetsarbete.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och</p><p>skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är</p><p>matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.</p><p>Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden.</p><p>Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.</p>

<p>"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar. Men också i vilken utsträckning dessa intentioner realiseras i den faktiska undervisningen.</p><p>Uppsatsens undersökning baserar sig på 16 skriftliga prov i ämnet Historia A.</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs. Bland annat ville respondenterna underlätta för elever med annan bakgrund än svensk vad gäller den språkliga biten, samt variera texterna som de nationella proven är uppbyggda kring.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar. Men också i vilken utsträckning dessa intentioner realiseras i den faktiska undervisningen. Uppsatsens undersökning baserar sig på 16 skriftliga prov i ämnet Historia A.

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik. Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden. Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ”Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program?”      Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen.

Sammandrag Lena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelen I denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar. För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket. Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning. Det är även viktigt att bedöma flera olika typer av texter skrivna av en och samma elev för att kunna sätta ett så rättvist kursbetyg som möjligt. Nyckelord: bedömaröverensstämmelse, Nationella prov i svenska, bedömning, skrivprov

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter. Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter. Andra fel som jag sett är relaterade till geometriska begrepp och enheter. Problemuppgifter som innehåller text och kräver uträkning i flera steg vållar stora problem för dessa elever. Utifrån resultatet och litteraturgenomgången visar jag även på svårigheter elever befaras vara i som inte blir synliga i ett skriftligt prov.