Denna studie syftar till att undersöka vilka typer av resonemang som elever får möjlighet att föra i uppgifter som behandlar bestämda integraler i nationella och lärarkonstruerade prov. Studien använder en kvantitativ innehållsanalys där provuppgifter som behandlar bestämda integraler analyseras med hjälp av ett kodningsschema bestående av dimensioner med underkategorier. Analysens huvudfokus är dimensionen resonemangstyp, där uppgifter kategoriseras efter den typ av resonemang som krävs för att lösa uppgiften; imitativa, lokalt kreativa eller globalt kreativa resonemang. Resultaten visar att integraluppgifter som kräver imitativa resonemang är de vanligaste i både nationella och lärarkonstruerade prov, men att andelen imitativa resonemang är högre i de lärarkonstruerade proven än i de nationella. Vidare är andelen globalt kreativa resonemang högre i de nationella proven än i de lärarkonstruerade. Därtill förekommer samtliga resonemangstyper i båda typerna av prov, men det finns en stor variation av fördelningen av de olika resonemangstyperna mellan de olika lärarkonstruerade proven. Studiens slutsats är att imitativa resonemang betonas kvantitativt i prov, även om samtliga resonemangstyper krävs för att alla uppgifter ska kunna lösas. Detta kan var problematiskt eftersom tidigare studier har visat att elevers begreppskunskap kring bestämda integraler är bristande och att arbete med kreativa resonemang kan stödja elevers utveckling av begreppskunskap. / The purpose of this study is to examine the types of reasoning students get the opportunity to use in tasks which involve definite integrals in national exams and exams constructed by teachers. The study uses a quantitative content analysis where tasks involving definite integrals in exams are analyzed using a coding sheet consisting of dimensions and subcategories. The focus of the analysis is the dimension type of reasoning, where tasks are categorized as requiring either imitative, local creative, or global creative reasoning. The results show that tasks on definite integrals that require imitative reasoning are the most common type of task in both national exams and exams constructed by teachers. However, the share of tasks requiring imitative reasoning is higher in exams constructed by teachers than in national exams. Furthermore, the share of tasks requiring global creative reasoning is higher in the national exams than in the exams constructed by teachers. All types of reasoning can be found in both the national exams and the exams constructed by teachers, but there is a large variation in the proportions between the different types of reasoning in the different exams constructed by teachers. The conclusion of the study is that imitative reasoning is quantitatively emphasized in exams, even though all types of reasoning are required to solve all tasks involving definite integrals. This can be seen as problematic as previous studies have shown that the conceptual knowledge on definite integrals of student is lacking and that working with creative reasoning can bolster students’ development of conceptual knowledge.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida de nationella proven uppfyller sitt huvudsyfte av att främja likvärdighet i bedömning och betygssättning samt belysa vilka svårigheter och hinder det finns för detta syftes uppfyllelse. Detta ska ske genom att förankra min studie i hur tidigare forskning redogör för det för min studie centrala begreppet likvärdighet. Som underlag för studien genomförs intervjuer på nationell nivå, huvudmannanivå samt på skolnivå. Utifrån analysen kan det konstateras att de nationella proven i viss mån kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, framför allt som ett formativt stöd för läraren i dennes bedömningsarbete. Detta motsäger vad tidigare forskning säger om provens formativa funktion. I analysen framkommer att det finns faktorer som försvårar att likvärdigheten upprätthålls bland annat att ovidkommande faktorer tillåts påverka provresultaten samt att provens utformning inte ger eleverna rätt förutsättningar för att genomföra proven. Detta kan ses som ett hot mot likvärdigheten. Vidare problematiseras de nationella provens roll i skolan samt huruvida det är proven i sig som bär ansvaret till att likvärdigheten är hotad.

Geografiämnets innehåll har länge präglats av en traditionell syn vilket har gjort att lärare ofta inte följt styrdokumentens anvisningar. En förhoppning hos många ämnesföreträdare har varit att det nationella provet i geografi som infördes våren 2013 för årskurs 9 skulle fungera som ett föredömligt exempel och på så vis förändra undervisningsinnehållet. Syftet med denna studie är att diskutera hur lärare och elever i årskurs 9 uppfattar ämnet geografi efter att Lgr 11 införts, och med särskild tonvikt på om nationella provet kan tänkas ha bidragit till en förändring av det traditionella ämnesinnehållet till ett mer framtidsinriktat innehåll. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer med geografilärare i årskurs 9 samt fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 9 och elever som gått ut årskurs 9 genomförts. Resultatet visar att den traditionella synen på ämnet fortfarande förekommer, men även att kursplanens innehåll får allt större plats i undervisningsinnehållet. Lärarna anser att nationella provet i geografi påverkar dem i deras val av undervisningsinnehåll men att det har både sina för- och nackdelar. Det går även att urskilja ett framtidsperspektiv hos lärarna men att en mörk framtidsbild målas upp för eleverna. Studier har visat att framtidshopp är viktigt för att elever ska engagera sig, och nationella provet har möjlighet att påverka lärarna att inte bara modernisera undervisningsinnehållet utan också implementera hopp om framtiden.

The purpose of this study is to find out more about teachers’ and principals’ perceptions of the Swedish national test in mathematics for the third grade. The study is based on interviews with eight teachers and two principals and focuses the preparation, implementation and consequences of the national test and if it has changed over time. The result shows that preparation is done mostly to prepare and calm the students. Regarding consequences, the teachers say that they use the test to evaluate their work, rather than to evaluate the students. The principals’ highlight possible consequences for the school, as the results from the national test are being used to compare schools with each other. A discourse analysis of the interviews shows that teachers and principals portray the test as big, heavy, a measuring tool, too easy and time consuming.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det finns någon relevans i påståendet att ungdomar är sämre på att skriva idag jämfört med för tjugofem år sedan. I studien analyseras och jämförs uppsatser ur nationella provet från 1988, 1989, 2010 och 2015 ur ett språkriktighetsperspektiv. Därutöver görs jämförelser såväl mellan könen som mellan skolor för att synliggöra eventuella skillnader samt diskutera orsaker bakom dessa. Materialet består av 40 uppsatser, 10 från varje år, som noggrant närlästs i avseende att upptäcka eventuella förekomster av stavfel, särskrivningar, talspråkliga inslag, talspråksformen dom eller felaktigt bruk av de och/eller dem. Under uppsatsläsningen fördes statistik över antalet funna normavvikelser. Resultaten visar att det är typen av fel snarare än mängden som förändrats över tid. Stavfelen har minskat markant medan såväl talspråkliga inslag som felaktig användning av de och/eller dem ökat. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan flickors och pojkars språkbruk och att dessa varierar över åren. En framträdande orsak till förändringarna tros vara att eleverna numera skriver på datorer med tillgång till stavnings- och grammatikkontroll. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ungdomars skrivförmåga inte försämrats utan förhåller sig relativt konstant.

No description available.

Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.

<p>Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.   Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.