Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B. Undersökningens resultat visar att arbetet på de studerade skolorna uppvisar flera variationer, såväl gällande handhavandet och förberedelserna av provet, bedömningen av provet, provets betygsstödjande funktion samt hur lärarna på de undersökta skolorna samverkar för att öka likvärdigheten. Några för likvärdigheten avgörande systematiska skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor gick inte att utläsa av resultatet. Nyckelord: nationella prov, bedömning, betygsättning, likvärdighet, likvärdighetsarbete.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968–2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011. Undersökningen genomförs meden kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.Resultaten av undersökningen bekräftar till stora delar hypotesen. De ämnen som tas upp iprovuppgifterna behandlar dels aktuella samhällsfenomen av olika slag som främlingsfientlighet,arbetslöshet, teknik, medicin, energi och miljö, dels frågor som anknyter till elevernas vardagslivoch identitet som ungdomskultur, fritid, familj och relationer.Bland de genrer som efterfrågas dominerar den utredande texten (”uppsats”) i början av denundersökta perioden, medan personligt hållna medietexter, knutna till en givenkommunikationssituation, är vanligast efter 1996.Genom den allt tydligare fokuseringen på individuella livsstilsval och individuellkommunikations- och genrekompetens kan de nationella proven sägas avspeglasamhällsutvecklingen i en globaliserad värld. I vilken mån proven genom denna inriktning bidrartill samhällsutvecklingen kan undersökningen däremot inte visa.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten. Vidare tar vi upp åsikten att skoltexter bör bedömas som en egen genre och att nationella provens försök att mäta skrivförmåga nationellt är oreliabelt. De metoder som använts för att jämföra proven, dokumentanalys och intervju, valdes för att ge såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Genom analysen av vårt resultat kan vi konstatera att flera av skillnaderna mellan proven kan förklaras av att det handlar om ett modersmål och ett främmande språk, men att proven ändå kan lära av varandra gällande bedömningsanvisningarna. Den slutsats vi når är att svenskaprovet kan lära sig av engelskan gällande utbudet av exempeltexter medan engelskan kan lära sig av att svenskan genom att utforma matriser.

Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna.