<p>Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?</li><li>Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?</li><li>Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?</li></ul><p>Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.</p><p> </p><p>Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor.</p> / <p>The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were;</p><ul><li>Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism?</li><li>How does leadership affect the employees’ absenteeism?</li><li>How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism?</li><li>How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment?</li></ul><p>As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.</p>

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var: Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro? Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro? Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron? Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö? Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund.   Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap. Ett stort antal anställda kände olust när de gick till arbetet och av dessa var det ett stort antal som misströstade på grund av de svårigheter som de ställs inför på arbetsplatsen. Kände man stöd från chefen hade man mindre sömnsvårigheter, kände mindre olust och mindre muskuloskeletala smärtor. / The background of our thesis is that the Department of Social Insurance (Försäkringskassan) should lower their absenteeism amongst staff. There is a risk of high absenteeism at several units at the Försäkringskassan and a risk of high costs causes by illness. The purpose of this study was to investigate the employees´ perception on the basis of high and low sick leave at the Försäkringskassan/ activity benefit. The research questions we asked ourselves were; Why do certain units at the Nationellt försäkringscenter/department of Social Insurance have low absenteeism and other units’ high absenteeism? How does leadership affect the employees’ absenteeism? How much does the satisfaction of work environment affect the employees’ absenteeism? How do employees at Nationellt försäkringscenter/activity benefit perceive their physical and psychosocial work environment? As a case study organization, the Department of Social Insurance/Nationellt försäkringsccenter/activity benefit has been selected. The results, based on a quantitative survey and a cross-sectional design, show that whether you are working at a unit with low or high absenteeism, many employees have ailments such as pain and stress. This is because the work- environment, requirements and leadership does affect employees’ health. A large number of the employees´ feel dissatisfaction when they go to work and there are many who despair because of the difficulties they face at the workplace. With supported management the employees´ had less insomnia, dissatisfaction and less musculoskeletal disorders.

Sättet att organisera arbetet och den psykosociala arbetsmiljön påverkar individernas välbefinnande, och idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken på grund av psykisk ohälsa (Lennéer Axelson &amp; Thylefors, 2018). Detta grundar sig i bland annat bristfälliga organisatoriska och sociala villkor på arbetsplatsen. Därmed är syftet med uppsatsen att studera arbetstagares upplevelser av resurser i arbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: hur upplever arbetstagarna handlingsutrymme och egenkontroll i sitt arbete? Hur upplever arbetstagarna stöd från chef och kollegor i sitt arbete? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i dessa upplevelser och hur kan de förstås? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och fokuserar på resurser i arbetet med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd modell, dock har inte krav tagits i beaktandet eftersom studiens fokus ligger på resurser. Det har genomförts nio semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom en kommunförvaltningsledning i norra Norrland. Studiens resultat illustrerar betydelsen som möjligheten till egenkontroll och handlingsutrymme samt tillgång av socialt stöd kan ha för arbetstagarnas upplevelser av resurser och den psykosociala arbetsmiljön. Intervjudeltagarnas upplevelser avseende kontroll och stöd beskrevs övervägande som positivt. Resultatet påvisade att samtliga intervjudeltagare hade liknande upplevelser av kontroll och stöd. De kunde i stor utsträckning fatta egna beslut i sitt arbete, hade möjligheten att påverka arbetets utförande, upplevde socialt stöd från omgivningen samt saknade i viss mån feedback. / The way in which work is organized and the psychosocial work enviroment affect the wellbeing of individuals, and today the most common reason for sick leave is due to mental illness (Lennéer Axelson &amp; Thylefors, 2018). This is based on among other things inadequate organizational and social conditions at the workplace. Thus, the purpose of this essay is to study employees experiences of resources at work. The following research questions havde been addressed: how do the workers experience scope for action and self-control in their work? How do the workers experience support from managers and colleauges in their work? What similarities and differences can be identified in these experiences and how can there be understood? The study is based on a qualitative research approach and focuses on resources in the work based on Karasek and Theorell´s (1990) requirements-control-support model, requirement have not been taken into account as the study´s focus is on resources. Nine semi-structured interviews were conducted with employees working in a municipal adminstration management in northern Norrland. The study´s results illustrate the importance that the possibility of selfcontrol and freedom of action, as well as access to social support, can have for the employees experience of resources and the psychososial work enviroment. The interview participants experience of control and support was described as positive, despite the fact that there were challenges in the work. The results showed that all interview participants had similar experiences of control and support. They could to a large extent make their own decisions in their work, had the opportunity to influence the execution of the work, experienced social support from their surroundings and to some extent lacked feedback.

This study presents a critical discourse analysis of workplace health at the Swedish Church in Umeå. The analysis in this paper is based on Carol Bacchi‟s theoretical framework “What‟s the problem represented to be?”, which helps to build an insight on the common sense understanding that what we propose to do about something reveals what we think needs to change and hence what we think the „problem‟ is. The main area has been focused on (1) working hours and workload (2)competence transmission and (3) discrimination. The analysis of the policy documents shows that work hour and work load due an independent work enviroment for most of the professions in church, create an individual liability in relation to competence and qualification. It also reveals an assumption that the surrounding, a revival legacy where the Church of Umeå act, created a positive/affirmative action trough competence transmission between older vicars and younger female vicars to cope a long-term male dominated profession. The study also found that competence transmission between older and younger employees create an implied assumption of alack in competences among younger employees. To prevent discrimination a key concept was to promote good work relationships. That means through constructions of equality and gender equality. A possibly effect of the policy of equality, where it´s assumes that everybody has to take responsibility to prevent discrimination, but allows individual interpretations created a risk that the actions to whom it concerns fails. It also shows that the individual government was highly depending in the relations of power as the victim - violates and also in the relationship employee –employer as a junior partner or superior partner. / Syftet med denna uppsats att analysera hur framställningen av psykosocial arbetsmiljö är utformat i policydokument inom Svenska kyrkan i Umeå i relation till tidigare forskning. Analysen i uppsatsen baserar sig på Carol Lee Bacchis metod What´s the problem represented to be? som syftar till att ge en insikt av bakomliggande problem i policydokument och hur man ämnar förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Utgångsläget var att studera det konkreta förslaget och utifrån det utläsa vad det egentliga ”problemet” är. Analysen resulterade i ett fokus på områdena för 1.) arbetstidens förläggning och arbetsbelastning, 2.) kunskapsöverföring och 3.) kränkande särbehandling. Studien fann att det förebyggande åtgärderna inom ramen för arbetstidens förläggning och arbetsbelastning utgår från att arbetsrelaterad ohälsa ska förebyggas genom arbetsgivarens ansvar för att arbetsbelastning och krav ligger i linje med medarbetarnas kompetens och förmågor. Flertalet yrken inom kyrkan förväntas själva kunna avgöra när arbetsinsatser är rimliga, varför det ändå kunde ses bli en individfråga huruvida arbetsbelastningen kan bli relaterad till kompetens och förmåga. Det återfanns även föreställningar om kön utifrån Umeå pastorats omgivning av väckelse arv som kan skapa en positiv särbehandling som diskurs genom kompetensöverföring mellan äldre och kvinnliga yngre präster för att hantera ett länge mansdominerat yrke. Studien fann även att ålder utifrån insatser om kompetensöverföring mellan yngre och äldre skapade en underförstådd föreställning om kunskapsbrist i relation till yngre medarbetare. Inom ramen för att motverka kränkande särbehandling blev nyckelkoncept som främjande av konstruktiva arbetsrelationer viktig. Det innebar att utifrån konstruktioner av jämlikhet och jämställdhet förebygga kränkande särbehandling. En effekt av policyn för jämlikhet där alla förväntas ta ansvar och att man tillåter egna tolkningar, riskerade att skapa en otydlighet till vem insatserna riktar sig till och där individe nblev produktivt styrande i maktrelationerna som den utsatte vs. den som kränker och som anställd i förhållande till arbetsgivaren.