In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not. / I en utav Socialstyrelsens rapporter står att läsa att chefskapets betydelse inom vård och omsorgsyrket, spelar en viktig roll för bland annat de anställdas psykosociala arbetsmiljö och att kommunikation är bärande för förutsättningen att lyckas med detta. I denna uppsats har en kvalitativ studie gjorts om hur omsorgspersonal upplever att deras arbetsmiljö påverkas av maktsituationen i relationen till chefen. Dessa data analyseras sedan utifrån teorier om makt, kommunikation och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar på att informanterna upplever att chefens sätt att kommunicera är viktigt dels för känslan av sammanhang(KASAM) på sitt arbete , men också att det är beroende av kommunikationen om makten synliggörs eller inte.

Increasing parts of the world are facing ageing societies with growing figures of morbidity and disability. Focus of attention for European countries is directed towards prevention of old age impairment. As considerable time is spent at work, preventative psychosocial work environment measures could be entry points for a healthier ageing. The aims of this study are to i) explore the impact of mid-life work strain on old age disability ii) to examine the independent effects of the work strain components on disability, iii) to analyse the relation between education and disability and whether work strain mediates parts of this association. Work strain and baseline data will be collected from Level of Living Survey (LNU) 1981 and disability data from Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) 2004 (n=626). Multiple logistic regression analysis showed that persons in high strain work had the lowest odds of being IADL disabled compared to the passive group. Low demand was not associated to disability, low control group had more than twice the odds of being ADL disabled. Further results indicated that work strain may mediate the association between education and disability. Finally the results support that psychosocial work environment plays a part in the health of individuals at old age.

I denna studie har vi undersökt hur socialarbetare som arbetar på HVB-hem med ensamkommande flyktingbarn upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju informanter som arbetar på tre olika HVB-hem. De verksamheter som representeras i studien finns i tre olika kommuner i Sverige. Fem centrala faktorer identifierades som bidragande till en tillfredsställande psykosocial arbetsmiljö: arbetsklimatet i teamet, arbetstider, kompetens, säkerhet och ledarskap. Studiens slutsats är att arbetsklimatet i teamet har störst betydelse för trivseln på arbetsplatsen och att även handledning är betydelsefull som stödinsats och för att motverka stress. Handledning ger även utrymme för reflektion och bidrar till kunskap. Ett tydligt ledarskap med en stödjande funktion för socialarbetaren utgör en god förutsättning för socialarbetarens arbete. / In this study we investigated how social workers employed in a residential care home (HVB home) for unaccompanied child refugees experience their psychosocial work environment. The study was conducted by means of qualitative interviews with seven informants who worked at three different HVB homes. The homes represented in the study are located in three different municipalities in Sweden. Five key factors that contribute to a satisfactory psychosocial work environment were identified: the work environment in the teams, the work schedule, competence, safety and leadership. It was concluded that the work environment in the teams has a major influence on satisfaction with the workplace and that supervision is an important support intervention for preventing stress. Supervision also provides an opportunity for reflection and contributes to knowledge enhancement. Clear leadership with support in the form of supervision for social workers constitutes a good basis for their work.

Stress is the most common reason for sick leave in Sweden today. The physical demands are less in today’s work life, but the psychological demands have increased, resulting in increased stress related ill-health. The aim with the current study was to gain an understanding in how individuals that has been or are on stress-related sick leave experience the social support received at the work place and where they experienced that the primary responsibility for the sick leave was. Nine participants from self-help groups for stress was interviewed with a qualitative hermeneutic approach. The interviews were transcribed and analyzed with van Manen’s (1990) “selective or highlighting approach”. The analysis was grounded in four research questions; causes of stress-related sick leave, perceived responsibility for the sick leave, social support, and facilitating factors for returning to work. The result showed that the participants experienced lack of rewards, high demands, low control, lack of social support, insufficient recovery and denial of symptoms of stress. The participants often blamed themselves and took on the primary responsibility. The self-help groups acted as substitute for the lacking social support as well as increased the self-awareness and motivation among the participants.

På grund av den ständigt ökande ohälsan på arbetsplatser orsakad av faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter, AFS 2015:4. Förutom att arbetsgivares och arbetsledares ansvar för arbetsmiljön poängteras nämns även skyddsombud som en viktig resurs. Studiens syfte är att undersöka om skyddsombud inom socialpsykiatrin upplevt att föreskrifterna påverkat det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilken betydelse arbetsledaren har i den psykosociala arbetsmiljön samt i vilken grad de själva är involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det teoretiska ramverket bestod främst av AFS 2015:4 men även av tidigare forskning och gällande teorier. Metoden var kvalitativ och sju skyddsombud inom socialpsykiatrin intervjuades. Resultatet visar att arbetsledaren upplevs som betydelsefull i den psykosociala arbetsmiljön, att de nya riktlinjerna inte influerat det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att skyddsombuden upplevde sig delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett förslag till framtida forskning är att utöka studien med större antal skyddsombud på slumpvis utvalda arbetsplatser.

The aim of this study was to investigate the conditions that Heads of Department are facing when conducting Systematic Work Environment Management (SWEM) within psychosocial work environment at Umeå University. The study has focused on the obstacles and tools that Heads of Department are experiencing in their efforts to investigate, assess, and measures to reduce risks and follow up actions in the psychosocial work environment. To investigate this, I conducted semi-structured interviews with four Heads of Department and a Head of Unit at Umeå University. The interviews were recorded, transcribed and analysed. The result of the study is that dialogue and cooperation on different levels of the workplace seems to be the foundation of their SWEM within psychosocial work environment. A relationship-oriented leadership, good communication climate at the workplace, and various support functions are also important tools. Some of the obstacles that they experience are heavy workload, performance cultures, and sometimes lack of central support. SWEM also seems to be more time-consuming within psychosocial work environment than within the physical environment. It is not possible to draw any general conclusions from this study, but it has indicated several tracks that might be interesting to investigate further to improve conditions for the Heads of Department. For example, to further map their psychosocial environment, if the central support is perceived as sufficient and how to safeguard the local support from, for example, human resources specialists and work safety representatives.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, ta reda på hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. Vi ville undersöka hur socialsekreterare fann glädje i sitt arbete och vilka utmaningar socialsekreterarna upplever i arbetet. Vi valde att intervjua sex socialsekreterare med varierande längd i yrket, verksamma i två kommuner. Intervjumaterialet tolkades med hjälp av KASAM och krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visade att en bra arbetsgrupp och bra kollegor var avgörande för att känna trivsel på arbetsplatsen, vilket vi tolkade som att socialsekreterarna upplevde en meningsfullhet med sitt arbete. Även klienterna var en faktor som bidrog till att socialsekreterarna kände glädje i arbetet, men var också något som de upplevde som en utmaning i arbetet. Andra utmaningar var att de inte hann med sina arbetsuppgifter på grund av dokumentationskraven och att det fanns brister i rutiner och riktlinjer vilket försvårade arbetet. / The purpose of this qualitative study was, through a hermeneutic perspective, to find out how social workers in the social services, experience the psychosocial work environment. We wanted to explore how the social workers found joy in their vocation and which challenges the social workers experienced in the work. We chose to interview six social workers with varying length in the profession, active in two municipalities. The interview material was interpreted with Sense of Coherence (SOC) and the demand-control-social support model. The result of the study shows that a good working group and good colleagues was important to experience wellbeing at the workplace, which we interpreted as the social workers experienced a meaningfulness of their work. The clients were also a factor that contributed to the social workers satisfaction in their work, but also something that was a challenge in their profession. Other challenges were that they didn´t have time for their duties because of the documentation requirements and that there were flaws in routines and guidelines that complicated their work.

Hälso- och sjukvården är en arbetsplats där anställda dagligen ställs inför fysiska och psykiska påfrestningar. Då det inte är möjligt att eliminera alla riskfaktorer krävs istället en motståndskraft. Arbetsresurser i form av socialt stöd, inflytande, utvecklingsmöjligheter samt rolltydlighet kan bidra till engagemang och motivation. Även personliga resurser är viktiga för att hantera stressorer i såväl vardagen som arbetslivet, varav Känsla av sammanhang (KASAM) ses som en av de viktigaste personliga resurserna utifrån hälsa och hälsofrämjande. Studien syftade till att undersöka relationen mellan hälsa, KASAM och arbetsresurser bland anställda inom sjukvården med hjälp av en enkätundersökning utifrån skalorna SHIS, COPSOQ-II samt SOC-13. Analyser utfördes i form av korrelationer samt regressioner. Resultatet påvisade positiva samband mellan respondenternas hälsa och KASAM, hälsa och arbetsresurser samt KASAM och arbetsresurser. De arbetsresurser med starkast samband med respondenternas hälsa var inflytande samt rolltydlighet. Slutsatsen var att KASAM var den individuella faktorn med störst inverkan på hälsan. / In the health-care sector, workers are, on a daily level, exposed to physical and mental strain. Since it’s not possible to eliminate all risk-factors in the work environment, there’s a need for a resilience. Job resources, such as social support, influence, career-opportunity and role-clarity may contribute to engagement and motivation. Personal resources are also important to handle stressors, both at work and in personal life. Sense of Coherence (SOC) is often seen as one of the most influential personal resource in terms of health and health-promotion. The aim was to investigate the relations between health, SOC, and job resources in the health-care sector, using a questionnaire based on the SHIS, COPSOQ-II and SOC-13 scales. Analyses were made using correlations and regressions. Results showed positive relations between the respondent’s health, SOC and job resources. The individual job resources with the strongest relation, both to health and SOC was influence and role-clarity. Conclusion was that SOC was the individual factor with greatest influence on health.

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.