Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse kring hur ledarskapet och ledarens kön påverkar individens psykosociala arbetsmiljö. Frågeställningarna som skulle förklaras var: hur ser det önskade resultatet av ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur ser det upplevda/faktiska ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur upplevs ledarens kön inverka på den psykosociala arbetsmiljön? Den tidigare forskningen visar på att det finns ett visst samband mellan vad som kännetecknar manligt och kvinnligt ledarskap i form av transformativt och transaktionellt ledarskap. Detta är även något som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, då det transformativa ledarskapet ses som det mjuka och förknippas med ett kvinnligt ledarskap, medan det transaktionella ses som ett mer auktoritärt ledarskap och därmed som ett mer manligt ledarskap. Det som dock framkom i intervjuerna i den här studien är att respondenterna inte ser ledarskapet som manligt eller kvinnligt, utan mer att det beror på vilken typ av ledarstil som ledaren utövar. Det betyder att respondenterna upplevde att såväl manliga som kvinnliga ledare kunde använda sig av såväl transformativt som transaktionellt ledarskap och därmed påverkades den psykosociala arbetsmiljön utifrån ledarstil och inte utifrån könet på ledaren. Studien genomfördes genom att åtta respondenter intervjuades, av dessa var fem medarbetare och tre var chefer. En orsak till att studiens resultat skiljer sig från den tidigare forskningen kan vara valet av metod och för få respondenter. / The purpose of this study was to create a deeper understanding of how leadership and the gender of the leader affects the individual's psychosocial work environment. The questions to be explained were: What does the desired outcome of leadership's impact on the psychosocial work environment look like? What is the impact of perceived/actual leadership on the psychosocial work environment? How is the gender of the leader perceived to affect the psychosocial work environment? The previous research shows that there is a certain connection between what characterizes male and female leadership in the form of transformative and transactional leadership. This is also something that can affect the psychosocial work environment, as transformative leadership is seen as the soft and associated with a female leadership, while the transactional is seen as a more authoritarian leadership and thus as a more male leadership. However, what emerged in the interviews in this study is that the respondents do not see leadership as male or female, but more that it depends on the type of leadership style that the leader exercises. This means that the respondents felt that both male and female leaders could use both transformative and transactional leadership and thus the psychosocial work environment was affected based on leadership style and not on the gender of the leader. The study was conducted by interviewing eight respondents, of whom five were employees and three were managers. One reason why the study's results differ from the previous research may be the choice of method and too few respondents.

The purpose of this study is to gain more understanding for police officers' experiences for the psychosocial work-environment and their experiences of threat and violence in the work-environment. Through a qualitative study has interviews conducted with police officers to gain a deeper understanding. My main question is: How do police officers experiences their psychosocial work-environment? And the other research questions are: How do psychosocial work environment affect police officers privacy? How the dynamics of the group’s role in the psychosocial work environment? What are the factors that affect/prevent psychosocial work environments? The officers' experiences of their psychosocial work-environment were very similar to each other. They feel that their psychosocial work-environment is positive for their fellowship and communication in their work group. These are some of the factors that are characteristic of a good psychosocial work-environment according to Thoerells (2003).The informants were told that their psychosocial work-environment is good when it comes to team work and cohesion and it has a more personal communication as they work in small groups which allows them to get to know each other more. Working as a policeman in Malmö was experienced as very stressful and there was always a fast pace compared with Trelleborg, which is a smaller town. According to one of the informants' experiences is it less stressful and more peaceful people in Trelleborg comparing to Malmö. / <p>Validerat; 20110721 (anonymous)</p>

Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (KASAM), empowerment och psykosocial arbetsmiljö (PSAM) är väletablerade begrepp. Det finns begränsad forskning om deras inbördes relation, dock har tidigare forskning konstaterat att höga nivåer av KASAM och empowerment är relaterad till god upplevelse av anställdas PSAM. Studiens syfte var att undersöka relationen och variationen mellan PSAM, KASAM och empowerment. Detta besvarades genom fyra frågeställningar och tre hypoteser. I studien ingick 130 deltagare (74 kvinnor och 56 män). Datainsamlingen skedde på två separata arbetsplatser. Enkäten inkluderade fem bakgrundvariabler och tre skalor. Materialet analyserades med korrelationer och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM och empowerment kompletterar varandra med att förklara variationen i PSAM. Korrelationerna indikerade att högre upplevelse av KASAM och empowerment är kopplade till en högre skattning av PSAM. Utöver detta korrelerade KASAM och empowerment med varandra. Slutsatsen som drogs var att arbetsplatser måste undersöka dessa tre delar tillsammans för att få en överblick över hur anställda upplever sin PSAM.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa. / The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie. Efter utförd pilotstudie redovisas respondenternas kommentarer på enkätens innehåll och disposition. Resultatet visar att frågorna i COPSOQ innehåller en del svagheter vad avser formulering och innebörd. För enkäten som helhet har både fördelar och nackdelar påträffats. Slutsatsen blir därför att enkäten inför eventuellt framtida ändamål bör bearbetas och förtydligas innan den realiseras. / Psychosocial factors characterize everything that does not concern physical circumstances at a workplace. A good psychosocial work environment is exemplified by good relations with colleagues and the possibility of taking responsibility and making decisions. The information regarding the dental hygienist psychosocial work environment is insufficient. The aim of this study is therefore to develop and design a questionnaire within the given subject. The questionnaire will be based on established questions in the Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. The questionnaire will then be tested in a pilot study. The pilot study will present the respondents comments on the questionnaire, in terms of its content and presentation. Results show that the questions in COPSOQ contain some weaknesses regarding formulation and meaning. For the survey as a whole, both advantages and disadvantages were encountered. It is therefore concluded that the questionnaire for any future purpose should be reworked and refined before application.

Midwives belong to the group of professional workers in Sweden with the highest job satisfaction. Meanwhile, media and research sheds light on a strained work environment with a lack of resources and a great need for more midwives. This essay aims to investigate midwives’ experiences of their psychosocial work environment in relation to the Covid-19 pandemic. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews at a specialized clinic in a medium-sized city in Sweden. We found that the pandemic contributed to a heavier workload and more demands in an already strained work environment. Furthermore, the emotional labor that exists in all service professions adds to the demands even more.

Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen. / In 2015, 162,877 people sought asylum in Sweden. Most of the asylum seekers came from wartorn Syria, there were 51,338 asylum seekers (Immigration Service, 2016). The main purpose of the paper was to examine the social workers experience of the psychosocial work environment, and perceived competence at work, at a municipal unit for unaccompanied minors as a result of the increased workload as a result of the refugee crisis. The purpose was answered by the following questions: How do social workers their psychosocial work? How perceived competence in the daily work of the social workers? The method of the study was qualitative. Five semi-structured interviews were conducted with social workers at a municipal unit for unaccompanied minors. The results showed that social workers feel that their psychosocial work is stressful due to the heavy workload arising in consequence of the refugee crisis. The results also showed that social workers perceived competence at work was varied, all experienced that they expand their skills at work through meeting with the unaccompanied minors.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work. One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life. This despite the fact that they express a variety of coping strategies. The conclusion of the study shows that due to high demands, a lack of control over ones work and lack of support from management, social workers have a sense of inadequacy.

Bakgrund: En hälsosam arbetsplats skapas genom arbete inom flertalet områden med fokusering på de anställdas delaktighet, inflytande, utveckling, hälsa samt balans mellan arbete och fritid vilket i sin tur leder till minskad personalomsättning och därmed större möjligheter att behålla sin personal. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka hälsofaktorer i arbetsmiljön anställda upplevde påverkar dem att förbli anställda på ett företag samt sambandet mellan upplevd arbetsmiljö och intention till uppsägning. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där anställda på ett företag inom informationsteknik (n = 114) besvarade en enkät med frågor kring arbetsmiljö, hälsa och intention till uppsägning. Resultat: Huvudresultatet visar ett signifikant samband mellan arbetsmiljöfaktorer och intention till uppsägning. Studien indikerar att arbetsklimat, arbetskrav, delaktighet, självskattad hälsa, arbetstillfredsställelse, belöning samt balans arbete/privatliv kan förklara variansen för intention till uppsägning till 14,6 %. De viktigaste faktorerna för att förbli anställd på företaget var kompetensutveckling samt trivsel med kollegor och arbetsuppgifter. Slutsats: Studien visade att arbetsmiljö till viss del predicerar intention till uppsägning vilket bekräftar tidigare forskning. Detta är betydelsefullt för folkhälsan i stort i och med att människors hälsa påverkas av arbetet och arbetslivet men det kan även vara betydande för företag som i framtiden vill behålla anställda om konkurrensen ökar. / Background: Healthy workplaces are created through work in several areas with a focus in employee involvement, development, health and work-life balance. In return, this will improve the organization and decrease turnover and thereby bigger opportunities to retain personnel. Aim: The aim was to analyze which health factors in the work environment employees experienced as important for them to stay and to examine the relationship between work environment and turnover intention. Method: A quantitative cross-sectional study was carried out and employees on a company in information technology (n = 114) answered a questionnaire about work environment, health and turnover intention. Results: Main results indicate a significant correlation between variables of work environment and turnover intention. This study indicates that working climate, effort, involvement, health, job satisfaction, reward and work-life balance can explain 14,6 % of the variance of turnover intention. The most important factors for employees to stay were their own capacity building and satisfaction with colleagues and assignments. Conclusions: This study demonstrates that work environment to some part predicts turnover intention, which is consistent with previous studies. This is important for public health in general because health is influenced by work and working life but it could also be immensely important for companies that want to keep their employees if the rivalries are higher in the future.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.