The following study explores the relation between psychosocial work environment and individual health. The purpose is to examine how female employees in the occupational health sector experience their own psychosocial work environment, focusing on different influencing factors in both the workplace and their private life regarding the employees own health. The study applies a hermeneutic approach in which qualitative interviews constitute the empirical data. Previous research on this particular subject has focused on the following themes: the combination of work-family life, demand/control model and flexibility in the workplace in relation to health and stress. The theoretical framework used in this study integrates relevant concepts, specifically SOC, poor leadership and flexibility. The main findings of this study are three fundamental themes prevalent in the employees experience of health and stress: meeting the demands of the psychosocial work environment, the psychosocial work environment related to balance in everyday life  and the managements role of the psychosocial work environment. One major contribution on the research on psychosocial work environment and work-life balance is that the results presented underline the importance of a female perspective on welfare and individual wellness.

Health care is increasingly complex, which increases the demand for knowledge and expertise. Despite this, the share of specialized nurses, including anaesthesia nurses, has decreased from 65% to 48% from year 1995 to year 2008, according to statistics from the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) in 2010. Studies indicate that there may be various factors in the work environment that anaesthesia nurses, choose to leave the anaesthesia profession. The purpose of this study was to examine how anaesthesia nurses experienced the physical and psychosocial work. The study was conducted as a descriptive study with qualitative approach. The question guide consisted of semistructured questions relevant to the purpose of the study. The interviews were transcribed and analyzed using manifest content analysis. A total of 20 anaesthesia nurses from five Central Swedish hospitals of varying size were interviewed. Anaesthesia nurses' physical and psychosocial work environment includes many stressors such as physical hard work in confined spaces, production and fulfillment, requirements and lack of control, varying relations to managers, hierarchies, team work, a lot of responsibilities, including supervision of students. The deep interest in the work, and the experience of doing an important work, offsetting to a minor part the anaesthesia nurses' work environment's negative expressions, and was a driving force to continue to work on. The results of this study should be supported by further research and investigate both the psychosocial and physical work environment for anaesthesia nurses and the impact on their psychosocial health. / Sjukvården blir alltmer komplex, vilket ökar kraven på kunskap och specialistkompetens. Trots detta har andelen specialistutbildade sjuksköterskor, däribland anestesisjuksköterskor enligt statistik från Socialstyrelsen 2010, minskat från 65% till 48% åren 1995-2008. Studier indikerar att det kan finnas faktorer i arbetsmiljön som gör att anestesisjuksköterskor av olika orsaker väljer att lämna anestesiyrket. Syftet med denna studie var att undersöka hur anestesisjuksköterskor upplevde sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Frågeguiden bestod av semistrukturerade frågor relevanta för studiens syfte. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys. Totalt intervjuades 20 anestesisjuksköterskor från fem mellansvenska sjukhus av varierande storlek. Anestesisjuksköterskors vardag som innebar hårt fysiskt arbete i begränsade utrymmen, höga produktionskrav, bristande kontroll, varierande förhållande till chefer, hierarkier, teamarbete, handledning av studenter och mycket ansvar för patienten var en bra grogrund för stress. Det djupa intresset för arbetet, och upplevelsen av att vara betydelsefull, uppvägde till viss del anestesisjuksköterskornas arbetsmiljös negativa yttringar, och var en drivkraft att arbeta vidare.     Resultatet av denna studie bör styrkas med ytterligare forskning med syfte att undersöka både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för anestesisjuksköterskor, då resultat visar att fysiska faktorer även ger utslag på den psykosociala hälsan.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap. / The purpose of this study was to explore how HR managers experience their own psychosocial work environment, concerning work satisfaction (motivation and communication). A qualitative study was carried out with seven semi-structured interviews and the collected material was analyzed from a basic thematic approach. In summary, the results indicated that HR managers experienced their psychosocial work environment as good, despite high demands and periods of stress. The opportunity to have contact with, and to work with, people were of great importance to HR managers' job satisfaction. Moreover, the results showed that the experience of the manager's role provided good conditions to deal with stress and leadership.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap. / The aim was to examine managers perception of their own psychosocial work environment, especially in the case of the issue of work-related stress. Eight line managers, four men and four women, were interviewed and answered questions about their own perceived work-related stress based on the following issues; (1) Factors that contributes to work-related stress; (2) How stress is expressed and; (3) Factors that can reduce work-related stress. The result showed that all managers had experienced a negative work-related stress which led to consequences both for work and in personal life. Against this background the conclusion is that the organization should review the work-related stress in the psychosocial work environment among managers to provide better conditions for long-term and sustainable leadership.

Socialtjänsten är en verksamhet som i studier framträder som särskilt problematisk vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad ohälsa och personalomsättning. Mot bakgrund av socialtjänstens verksamhetsstyrning, vilken är omfattande och komplex, ställs frågan hur kommunen ser på möjligheterna att verka för en god psykosocial arbetsmiljö. I denna fallstudie har 12 nyckelaktörer med någon form av personalansvar gentemot socialsekreterarna från en och samma socialförvaltning intervjuats. Intervjuerna analyserades genom innehållsanalys med latent fokus. Resultaten visar att den bild som framträtt i forskning kring socialsekreterarnas arbetsvillkor inte nått full legitimitet på organisatorisk nivå. Resultaten visar även att det arbete som bedrivs för att stärka den psykosociala arbetsmiljön sker genom primära interventioner vars fokus riktar sig mot organisationen samt interaktionen mellan individ och organisation. Vidare antyder resultaten att kunskapen gällande verksamhetsstyrningens relation till psykosocial arbetsmiljö är i behov av utveckling. Studien tyder på att det behövs mer forskning kring sambandet mellan socialtjänstens verksamhetsstyrning och socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö liksom att dialogförhållandet mellan kommuner och den statliga överbyggnaden behöver undersökas närmare. / The social services is an area that studies suggest are notably problematic when exploring the psychosocial work environment, work-related illnesses and employee turnover. In light of the complex and comprehensive operational strategy of the social services questions might be raised over the ability of municipalities to achieve a suitable, and functional, psychosocial work environment. In producing this paper, twelve key employees have been interviewed from the same social service centre. The methodology for analysis of interviews has been through ‘content analysis’ with a latent focus. There are several conclusions to be drawn. Results show that the recommendations from previous studies on improving the working conditions of social service workers have, to date, not been given their full legitimacy on an organisational level. Corrective interventions have primarily been directed both towards the organisation and the interaction between the organisation and the individual. Analysis also indicates that the understanding of the relationship between the operational strategy and the psychosocial work environment still needs to be developed. Finally, this paper shows that further research on the relationship between the operational strategy in the social services and the psychosocial work environment is still required, including research on the dialogue between the municipalities and the governmental superstructure. / <p>Uppsatsen har under AFA Försäkrings FoU-dag i Stockholm 10 november 2015 tilldelats AFA Försäkrings och Prevents stipendium “Utmärkt arbetsmiljöuppsats”. Se länken nedan för mer information:</p><p>https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2015/11/student-vid-malardalens-hogskola-tilldelas-stipendium-for-uppsats-om-socialsekreterares-arbetsmiljo/</p><p></p>

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment. The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide. The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing. Lack of support from their team leader and manager has been identified and was also required to be improved. They also feel that lack of development opportunities and low participation and influence affect their job satisfaction. A discussion was hold due to how the senior immigration officers perceived their work environment in contrast to previous research. The finding in the conclusion indicates that it is a request and a need for improved communication skills and leadership within the department.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant. Ingen signifikant korrelation mellan ledarstilar och personal self-efficacy hittades. Dock var self-efficacy relaterad till anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Genom deskriptiv statistik rapporterades som medelvärden visade att anställda med mer än genomsnittet på GSEs (self-efficacy) tenderade att svara högre på alla fem huvudfaktorer för PAK.

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.