This essay will focus on the psychosocial work environment, harassment and bullying at the workplace. As the essay is written as a part of the human resources program, the topics are discussed from a human resource management perspective. Harassment and bullying are highlighted on the basis of a labor law perspective where the focus is on the prevention work. The essay is based on analysis of law, the preparatory work for new laws and regulations, rules and regulations from the Swedish work environment authority, case law and doctrine, and is supplemented by interviews.   Harassed and bullied can in everyday speech sometimes be used as synonyms for one another. From a labor law perspective, the concepts, however, are not at all equivalent. Harassment and bullying are treated in different ways in the Swedish labor law. The essay examines how the cases of harassment are distributed on the different grounds of discrimination and why the Swedish legislator by law has chosen to provide an additional protection for groups with certain attributes and characteristics. The essay examines the question of why the Swedish legislators have chosen to regulate harassment and bullying in different laws as the psychological and social consequences for the individual as well as the working group are often the same.   The study also examines how the employer's obligations differ in situations of harassment and bullying. Methods and a checklist for preventing harassment and bullying in the workplace are presented. The essay shows that employer' obligations for preventing, investigating and attending to cases of harassment and bullying are equivalent but when these obligations are not met, the implications will be different. The consequence for the individual will be that he or she in some cases of bullying won’t have any option but to rely on the employer's goodwill and interest of having a workplace free from bullying.

<p>This essay will focus on the psychosocial work environment, harassment and bullying at the workplace. As the essay is written as a part of the human resources program, the topics are discussed from a human resource management perspective. Harassment and bullying are highlighted on the basis of a labor law perspective where the focus is on the prevention work. The essay is based on analysis of law, the preparatory work for new laws and regulations, rules and regulations from the Swedish work environment authority, case law and doctrine, and is supplemented by interviews.</p><p> </p><p>Harassed and bullied can in everyday speech sometimes be used as synonyms for one another. From a labor law perspective, the concepts, however, are not at all equivalent. Harassment and bullying are treated in different ways in the Swedish labor law. The essay examines how the cases of harassment are distributed on the different grounds of discrimination and why the Swedish legislator by law has chosen to provide an additional protection for groups with certain attributes and characteristics. The essay examines the question of why the Swedish legislators have chosen to regulate harassment and bullying in different laws as the psychological and social consequences for the individual as well as the working group are often the same.</p><p> </p><p>The study also examines how the employer's obligations differ in situations of harassment and bullying. Methods and a checklist for preventing harassment and bullying in the workplace are presented. The essay shows that employer' obligations for preventing, investigating and attending to cases of harassment and bullying are equivalent but when these obligations are not met, the implications will be different. The consequence for the individual will be that he or she in some cases of bullying won’t have any option but to rely on the employer's goodwill and interest of having a workplace free from bullying.</p>

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrånvaron hade ökat inom hemtjänsten i en offentlig organisation med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger på nio intervjuer som analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anställda upplevde tidspressade arbetsdagar där arbetsbelastning generellt ansågs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de oväntade händelser som ofta uppkom i arbetet. De anställda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kände en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans. Det var skilda meningar om ledarskapet och stödet från chefen. Några av de anställda önskade mer stöd och uppmuntran samt att arbetet utöver vårdarbetet skulle uppskattas mer medan andra var nöjda. Slutsatsen var att korttidsfrånvaron hade ökat på grund av den höga arbetsbelastningen, en stressig arbetsmiljö samt långa arbetsperioder utan ledighet. / The purpose of the study was to examine why the short-term absence had increased within home care in a public organization with focus on the psychosocial work environment. The study is based on nine interviews and the data were analyzed using a basic qualitative research. The results shows that the employees experienced time-pressured working days where the workload generally was considered to be too high. There was not always time for them to perform their duties during normal working hours and there were no margins for the unexpected events that often arose in the work. The employees felt that the community of the workgroup was good but felt a loneliness during the working day and wanted more shared time together. The conclusion was that the short-term absence had increased due to the high workload, a stressful work environment, and long periods of work without time off.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Bakgrund: Under 1980-talet introducerades begreppet New Public Management som lade grunden för att inom offentlig sektor styra verksamheter på ett nytt sätt, genom en styrning som tydligare ligger i linje med den privata sektorn. Tidigare studier har till stor del fokuserat på implementering och applicering av dessa styrformer, hur detta har påverkat den anställde har dock varit svårt att fastställa. Utifrån detta finns ett behov av att vidare undersöka hur offentligt anställda upplever sin nuvarande arbetssituation, främst med fokus på aspekter kopplade till motivation och psykosocial arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur sjuksköterskor på svenska offentliga sjukhus upplever sin nuvarande arbetssituation. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt och sex semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Empirin har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analys. Slutsats: Studien visar på en komplex bild av sjuksköterskornas upplevelser av sin arbetssituation där delaktighet och sammanhållning med kollegor leder till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Negativa upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön är främst kopplat till minskad kontroll i arbetssituationen. Studien visar även på att sjuksköterskorna motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer, vilket indikerar en motsättning till delar av tidigare teorier om hur offentligt anställda motiveras på arbetsplatsen. / Background: During the 1980’s, New Public Management was introduced as a new way of regulating the public sector, by managing more in line with private sector activities. Previous studies have primarily focused on the implementation and application of these control forms, but how this has affected the employees have so far been hard to ascertain. On this basis there is a need to investigate further how public sector employees experience their current working situation, with the main focus on aspects linked to motivation and psychosocial work environment. Purpose: The purpose of this study is to generate an understanding of how nurses at Swedish public hospitals perceive their current working situation. Methodology: This is a qualitative multiple case study using the scientific perspective of phenomenology. The study is based on an inductive approach and six semi-structured interviews have been used to collect data. The empirical data has been analysed through a phenomenological analysis. Conclusion: This study demonstrates a complex view of the nurses’ perception of their working situation, where participation and unity with colleagues lead to a positive perception of the psychosocial work environment. The negative perception of the psychosocial work environment is mainly related to reduced control within the working situation. The study also shows that both inner and outer motivators motivate the nurses, which indicates a contradiction to parts of previous motivation theories regarding public sector employees.

In today’s working life both the physical and the psychosocial aspects has to be considered when examining the work environment. The psychosocial working environment is of great relevance because it illuminates the individual's perception and experience of relationships and phenomena at work. This essay aims to investigate, describe and analyze the obligation an employer has to pursue in order to tackle high short- term sickness absence and at the same time manage the psychosocial work environment at the workplace. Furthermore, the purpose of this study is to acknowledge the European legislation on this subject matter in order to broaden the understanding of the comprehensiveness of the term psychosocial work environment and how applicable laws and guidelines apply in working life. The legal methodology has been used in order to answer the questions of this essay. The social perspective worked as a complement to the legal method in order to observe new problems and conduct more information in how to confront this issue at small scale enterprises. In conclusion this study deals with a complex situation where every case is unique. It is not possible to prevent all short-term sickness absence, but with the right preconditions and external assistance, employers can handle it without neglecting the psychosocial work environment. By securing a good psychosocial work environment even the smallest enterprises might be able to handle short- term sickness absence.

Syftet med den här studien är att undersöka om de rätta förutsättningarna finns för att bedriva ett hållbart ledarskap, samt att undersöka hur cheferna på det aktuella företaget ser på sin psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka syftet har en kvalitativ metod använts, där intervjuer utgjorde metoden för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, intervjuerna transkriberades sedan för att underlätta analysarbetet. Vad innebär det för ledarna i organisationerna att arbeta med hållbart ledarskap? Genom ledarskapets påverkan på motivation, engagemang och prestation har det stor betydelse för de utvecklingsarbeten som syftar till hållbarhet. En chef ska förutom sina vardagliga arbetsuppgifter såsom att säkerställa driften, se till att personal finns på plats och gå på möten även ansvara för att medarbetarna trivs på sin arbetsplats och har en bra arbetsmiljö. Kraven på dagens chefer och ledare blir allt fler, men har de den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna bedriva ett hållbart ledarskap? Resultaten som framkommit visar på att respondenterna inom den organisation jag besökt till viss del arbetar på ett hållbart sätt, utan att de själva är medvetna om det. Problemområden som respondenterna identifierar är tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och utbrändhet. / The purpose of this study was to investigate whether the right conditions for conducting sustainable leadership and investigating how the managers of current company look at their psychosocial work environment. To investigate the purpose, a qualitative method has been used, where interviews formed the material for data collection. The interviews were conducted using a semi structured interview guide; the material was then transcribed to ease the analysis work. What does it mean for leaders to work with sustainable leadership? Through the leadership´s influence on motivation, dedication and achievement, it is of great importance for sustainability development efforts. In addition to their daily duties, a manager must that the staff is in place, attend meetings, take responsibility for employees having a good working environment. The demands of today´s managers and leaders are increasing, but do they have the knowledge they need to run a sustainable leadership? The results show that the managers of the organization I have visited to some extent work in a sustainable way, without being aware of it. Problem areas identified by respondents, however, are time shortages, stress, high workload and burnout.

The purpose of this study was to broaden the knowledge about organizational change towards an agile organization through exploring how the faktors; structure, culture, agility och psychosocial work environment interacts during this process and how the relationship manifests in practice. To achieve the purpose, the fowling questions guided the way: • In what ways can older organizational structures and organizational culture affect agile organizational change? • What effects on the psychosocial workplace environment may an organizational change towards agile organization generate. This qualitative study with deductive approach was based on an organization where the implementation of the agile form was conducted three years ago. The collection of data was based on three semi-structured interviews with representatives from HR, the union and the research team witch also has conducted a study of the organization. Content analysis was use as a method of preparing the data for the analysis, which was done so though a model based on the theoretical  starting points and previous research that have founded this study. The conclusions drawn by this study shows that parts of the organizations older structure an culture still are present inte the new organization and that they inhibited the anchoring of the new approach and way of working . The same situation applies to the opportunity of improved psychosocial work environment where the dominance of the older organizational form resulted in the opportunities remaining just that - in the areas of the organization where it wasn’t impaired. / Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om den agila organisationsförändringen genom att undersöka hur faktorerna; struktur, kultur, agilitet och organisatorisk och social arbetsmiljö interagerar med varandra under processen och hur detta kan te sig i praktiken. För att uppnå syftet användes följande frågeställningar: • På vilka sätt kan äldre organisationsstruktur och organisationskultur påverka en agil organisationsförändring? • Vilka organisatoriska och sociala arbetsmiljökonsekvenser kan en agil  organisationsförändring få? Denna kvalitativa och deduktiva studie utgick ifrån en organisation där tidpunkten för implementeringen av det agila låg tre år tillbaka i tiden. Genom tre semistrukturerade intervjuer med representanter från HR, fack och det följeforskningsteam som också studerat organisationen, samlades det empiriska materialet in. Innehållsanalys användes som metod för bearbetning av materialet inför analysen, vilken gjordes utifrån en analysmodell baserad på de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som lagt grunden för arbetet. De slutsatser som kan dras av denna studie visar att delar av organisationens äldre struktur och kultur fortfarande lever kvar i den nya organisationsformen och att dessa hämmat hur väl de nya arbets- och förhållningssätten har förankrats. Detsamma gäller möjligheten till förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö då den äldre organisationsformens dominans gjort att möjligheterna förblev just bara möjligheter - i de delar där denna inte blev direkt negativt påverkad.

Majoriteten av befolkningen spenderar i regel minst en tredjedel av sitt liv på en arbetsplats. Det är därför viktigt att medarbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. Flera studier om arbetsförhållanden och arbetsmiljö i socialtjänsten har visat att socialarbetare upplever hög grad arbetsbelastning som en av de främsta källorna till stress på sitt arbete. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan därför påverka medarbetares hälsa och välbefinnande både fysiskt och psykosocialt. Studiens syfte avser därför att undersöka hur socialsekreterare upplever välbefinnandet inom Socialtjänsten.  Studiedesignen är av kvalitativ metodansats, där respondenterna har valts utifrån ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen till studien har skett genom åtta djupintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten i en medelstor mellansvensk kommun.  Materialet har analyserats genom en fenomenologisk inspirerad ansats. Resultatet visar att det finns en obalans mellan de ställda kraven och de tillhandahållna resurser som råder på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön anses ha en stor påverkan till detta. Denna studie visar på vilka faktorer som kan påverka en människas välbefinnande på en arbetsplats. / The majority of the population spend at least one third of their lives at work. Research studies have found that a high workload is one of the most important sources of stress for social workers. It’s therefore important that the employee has a sense of well-being and comfort at work. The work environment can affect employees' health and well-being, both on physical and psychosocial aspects. The purpose of this study is therefore to highlight how social secretaries perceive the concept of well-being at work.  The study design is based on qualitative methodology, where respondents have been selected based on an appropriate selection. The data collection for the study has been accomplished by eight deep interviews with social workers in a Swedish municipality.  The material has been analyzed by a phenomenologically inspired approach.  Results show a paradoxical (or contradictory) perception of well-being among the employees. The psychosocial work environment is considered to have a major impact on this. In this study, factors that can affect human well-being in the workplace are identified.