Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.

Sammanfattning Sverige är ett högutvecklat land som kännetecknas av kombinationen av ett sekulariserat samt icke traditionellt samhälle. Det svenska samhället präglas av ett individuellt synsätt med stor frihet och individuellt ansvar. I takt med att religionens betydelse minskar tar den privata religiositeten mer plats, där varje individ skapar sin egen trosuppfattning. Det talas därför om en sakralisering i samhället, alltså ett ökat intresse för religiösa idéer. De parallella processerna, sekularisering och individualisering, bidrar inte bara till en större frihet och flexibilitet utan även till moderna tiders problematik såsom ensamhet, höga krav och brist på gemenskap. Svenska kyrkan har tidigare haft en viktig social funktion och personal inom kyrkan har lång erfarenhet av arbete med utsatta människor. Dagens sociala arbete grundar sig till stor del i de så kallade kristna värderingarna.   Denna kvalitativa uppsats syftar till att problematisera Svenska kyrkans roll i ett sekulariserat samhälle med stöd av litteratur samt intervjuer med präster och diakoner inom Umeå kommun. Resultaten visar att det finns en ambivalent bild av Svenska kyrkan i samhället. Dels finns bilden av kyrkan med en problematisk historia dels bilden av Svenska kyrkan som samhällets försäkring. Det går att ana en omedvetenhet angående den mer flexibla kyrka som följt med i samhällets utveckling, samt deras outnyttjade resurser.

Syftet med studien är att undersöka terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser. Frågeställningarna är: Hur påverkas terapin av dessa berättelser? samt Är det viktigt att prata om mystika erfarenheter i psykoterapi och i så fall varför? För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där informationen inhämtats genom intervjuer av tre psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning och intresse för dessa frågor. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resutatet visar att bemötande och förhållningssätt är viktiga aspekter för att kunna prata om patienters mystika erfarenheter i psykoterapi. Berättelserna leder till förändringar i mötet, i terapeutens syn på patienten samt för patientens fortsatta arbete med sig själv, i terapin och i det fortsatta livet. Patienterna är ofta oroade för att bli sedda som psykiskt sjuka, medan terapeuterna i mindre utrsträckning ser någon koppling mellan psykopatologi och mystika upplevelser. Terapeuterna själva tycker att deras egna mystika upplevelser är berikande i deras liv och de anser det vara viktigt att även prata om patienters mystika upplevelser i psykoterapi för att kunna möta dem i allt som är betydelsefullt och påverkar deras tillvaro.

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar både nationellt och globalt. Distriktssköterskan har en central roll i hälsofrämjande arbete för befolkningen, och syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan upplever mötet med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer av fyra distriktssköterskor på vårdcentraler i en tätort i Hallands län. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre kategorier: Se hela människan, barriärer i mötet och medkänsla och tillit. Distriktssköterskan var mån om att möta varje patients behov och att göra en korrekt bedömning av situationen. Bristen på tid och resurser samt känslan av brister i färdigheter för att möta unga vuxna med psykisk ohälsa nämndes som hinder i många sammanhang under intervjuerna.  Distriktssköterskan upplevde att många unga vuxna kände förtroende för dem och att det fanns ett behov av att få prata om sin situation. De mer erfarna distriktssköterskorna verkade känna sig mer trygga i rollen som en stödjande person, vilket ger implikation om att utbildning i psykisk ohälsa och färdigheter i kommunikation är värdefullt för att känna sig kompetent i att möta och hjälpa dessa patienter. Det behövs mer forskning om vilken roll distriktssköterskan på vårdcentralen kan ha för unga vuxna som kan uppleva psykisk ohälsa samt hur de unga vuxna i sin tur upplever mötet med distriktssköterskan.

Titel: ”Det är bara ett tillstånd där du ser att någon mår väldigt dåligt” – Kommunsjuksköterskors upplevelse och uppfattning av vård av äldre med psykisk ohälsa. Bakgrund: Allt fler äldre drabbas av psykisk ohälsa och orsaken kan vara allt från somatisk sjukdom till existentiella aspekter. Studier visar att somatiska besvär oftast sätts i fokus vilket gör att psykisk ohälsa lätt kommer i skymundan. Kommunsjuksköterskan besitter en viktig position i vårdkedjan eftersom hen träffar många äldre med psykisk ohälsa i hemmet eller på särskilt boende. Kommunsköterskan är den som gör första bedömning av den äldres hälsa inom den kommunala vården. Bedömningen kräver kunskap och kompetens för att kunna se helheten hos vårdtagaren dvs både kroppsliga och psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunsjuksköterskors uppfattning om vård av äldre med psykisk ohälsa. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med sju kommunsjuksköterskor genomfördes som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunsjuksköterskorna uppfattar psykisk ohälsa hos äldre som ett av de svåraste områdena inom hemsjukvården. Många av dem uttryckte att de helst inte vill arbeta med denna patientkategori. Kommunsjuksköterskorna ansåg att de har stort ansvar i vården av dessa patienter utan att ha kunskap om psykisk ohälsa. De upplevde att tiden inte räckte till att se den äldres psykiska ohälsa. Detta gjorde att hälsofrämjande och relationsskapande arbete inte prioriterades och den äldre blev lidande. Slutsats: Studien visar att kommunsjuksköterskorna uppfattar att deras kunskap om psykisk ohälsa är bristfällig pga. brist på utbildning i psykisk ohälsa. Bristfällig kunskap gör att sjuksköterskor inte anser sig kunna ge bra vård till personer med psykisk ohälsa och därför vill de inte arbeta med denna patientgrupp. Därför behövs en kunskaps- och kompetenshöjning hos sjuksköterskorna för att ge ökad medvetenhet, förståelse och trygghet i arbetet med de äldre.

<p>Abstract</p><p>We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender.</p><p>Keywords: youths, mental health, modern community.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.</p>

Abstract The study's focus is on the social network for people with addictions and mental illness. The study aims to investigate how social network creates conditions for the sensibility of coherence and experiences of exclusion. So here we would like to describe social networks in our own words: "Without each other we are nothing and we all need someone to care about." When an individual is socially vulnerable will be the social networks even more necessary The study contributes to the understanding of how it is to be socially vulnerable and what difficulties an individual may face in their daily lives and the importance of supportive relationships to facilitate life, experience well-being and prevent alienation. The study is based on interviews with guests from the NGO (Non-Governmental Organization) meeting points.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment. Forskning har även tillämpats för att berika vissa resultat och för att komplettera brister i teorier för att kunna analysera resultat. Studiens resultat visar att utifrån anknytning kan hästens funktion vara att främja anknytning mellan deltagare och häst samt att vara flexibel i relationen som skapas med deltagaren. Miljöns egenskaper kan bidra till att miljön fyller funktionen att uppmuntra deltagaren till att söka kontakt med terapeuten och andra människor, och därmed främja anknytning. Terapeuten fyller funktionen att hjälpa deltagaren att skapa relationer genom den hästunderstödda terapin. Utifrån mentalisering kan hästen fylla funktionen att spegla deltagarens affekter. Stallmiljön kan besitta funktionen att synliggöra deltagares känslor i behandlingsarbetet. Terapeutens funktion i behandlingen kan vara att avläsa sina hästars spegling för att förstå deltagare och underlätta relationsbyggandet. Utifrån empowerment kan hästen fylla funktionen att främja barnets motivation och maktposition i behandlingen. Miljöns funktion kan vara att gynna att det goda samtalet uppstår mellan terapeut och barnet, att möjliggöra olika stalluppgifter som kan anpassas till det enskilda barnets nivå samt hjälpa barnet att se sig själv i positiva sammanhang. Terapeutens funktion kan vara att stärka barnet och låta barnet inverka i behandlingen.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm. Följande studie har genomförts med syfte att undersöka hur tjänstemän beskriver att arbeta utifrån gränslösa arbetsvillkor inom en organisation. För att svara på syftet har en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning genomförts på en mindre organisation med 28 tjänstemän som är verksamma inom IT-branschen. Resultatet av studien visar att tjänstemän framhåller främst fördelar med gränslösa arbetsvillkor. Arbetssättet ansågs fördelaktigt utifrån ett ökat egenansvar bestående av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. Tjänstemän beskriver att de idag upplever en god balans mellan arbetsliv och fritid men påvisar tidigare erfarenheter av sämre  förhållanden. Kraven ansågs tidigare vara för stora vilket skapade stress, där fokus riktades på arbete istället för familjen. Lärdomar från de tidigare erfarenheterna, blev prioritering och förmågan att säga ifrån vid upplevd överbelastning. Vidare framgick det i resultatet att tjänstemän beskriver att de inte upplever en förväntan från varken kollegor eller ledare att ständigt vara tillgängliga. Problematiken visade sig istället vara en egen känsla och vilja att ständigt hålla sig uppdaterad kring sitt arbete. Utifrån studiens resultat framkom det att dialog kollegor emellan beskrivs som det främsta verktyget för ett ökat organisatorisk lärande. Däremot beskriver tjänstemän att de upplever en svag kommunikation från ledare gällande vad som förväntas av dem. De beskriver en saknad av riktlinjer kring gränslöshetens möjlighet till ständig tillgänglighet. Slutsatsen av denna studie är att ledaren bör vara tydligare gällande förväntan samt stödja de tjänstemän som upplever det svårt att behålla en hälsosam gränsdragning mellan arbete och fritid. I takt med att det gränslösa arbetssättet ökar, anser vi att samhället i större utsträckning behöver uppmärksamma konsekvenserna det kan medföra, detta för att kunna arbeta fram hållbara strategier och vidare förebygga hälsa hos de anställda. / The increased availability of today´s technical equipment often results in a blurry boarder between work and non-work. Officials experience new working situations which can have both positive and negative impacts on their health. This availability may result in more responsibility; the officials can plan and structure their work, which can for many people be very positive. But it can also result in negative stress and press. This way of working often lead to a round the clock availability for customers, co-workers and leaders, which can affect the family and social relationships. The following study is created with the intention to investigate how official´s describe how to work with boundless working conditions within an organization. In this study, we have used a combination of quantitative and qualitative research together with 28 officials, within a maller IT organization. The results demonstrate that the officials emphasize primarily benefits with boundless working conditions. The officials describe that they have a healthy balance between work and non-work, but previous experience has shown different. In the beginning, the demands were too ambitious. They were stressed and focused on work only, instead of being with their amily. These experience resulted in a process and communicated to their family and leader how to manage their overloaded working conditions. Furthermore the results showed that officials describe that they do not have an expectation of their colleagues or leaders to be available at all time. The problem was self-esteem and willingness to be constantly updated about their work. To increase organizational learning, the study's results emphasize dialogue between their co-workers are perceived as the main tool. However, officials feel a weak communication from leaders regarding the policies of their working conditions and what's expected of them. The conclusion of this study is that the leader should be clearer regarding the expectation and support the officials who find it difficult to maintain a healthy boundary between work and non-work. Furthermore, we believe society needs more attention regarding the  nsequences of the increasing boundless of working conditions in order to develop strategies and further prevention of health of the employees.