Inledning En aktuell debatt i samhället är den om hälsan. Övervikten ökar, psykisk ohälsa ökar och vi rör oss allt mindre än förr. Detta gäller även barnen. Förskolan har som uppdrag att främja hälsan och ge barnen de verktyg de behöver för att kunna leva ett hälsosamt liv. Det är därförintressant att undersöka hur förskollärarna arbetar med hälsan i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om hälsa och deraserfarenheter av att arbeta med hälsa i förskoleverksamheten. Frågor som fokuseras på: Vad innebär hälsa för förskollärarna? Vilka erfarenheter har förskollärarna av ett arbete med hälsa i förskolan? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Fem förskollärare har intervjuats på två olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultat Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna uppfattar hälsan som en viktig del iförskolan. Förskollärarna i studien beskriver att ett arbete med hälsan är betydelsefullt,eftersom det är viktigt att tillhandahålla en god hälsa genom hela livet. Arbetet med hälsankretsar kring aktiviteter som främjar den fysiska hälsan. Förskollärarna beskriver även att detär viktigt att barnen känner att de har vänner och är omtyckta på förskolan, vilket främjar denpsykiska och sociala hälsan. Stress är även något som barnen ofta utsätts för i vardagenbeskriver förskollärarna. I och med detta behöver barnen aktiviteter för att finna en sinnesrobeskrivs det. Samtliga förskollärare i studien är överens om att arbetet med hälsan äger rum iverksamheten och att de använder metoder som främjar den. Aktiviteter för att främja hälsanär rörelselekar inomhus, fri lek utomhus och avslappning för att minska stress. Förskollärarnabeskriver även hur de aktivt arbetar nära barnen för att stötta dem till att skapa relationer,vilket de anser vara viktigt för barnens välmående. Förskollärarna i studien redogör för att deönskar mer kunskaper inom området hälsa. Vissa gör även uttryck för att de behöver ökadekunskaper. Resultatet visar att utbildning, samt viss kompetensutveckling som förskollärarnatagit del av, givit dem olika kunskaper och uppfattningar om vad hälsa är och innebär. Vissaanser att det är viktigt med rörelse för hälsan. Andra bedömer vila och sinnesro som viktigtför hälsan och en ser att den fysiska, psykiska och sociala hälsan bildar en helhet av totaltvälbefinnande.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som kan ha en inverkan på återhämtningsprocessen hos individer med psykisk ohälsa. För att inhämta material har sju semistrukturerade djupintervjuer genomförts, alla med individer som har fått någon form av insats via psykiatrin. Resultatet som framkommer visar att medicinering är en central del i återhämtningen då detta har möjliggjort stabilitet i vardagen genom att minska symptom av den psykiska ohälsan. Vidare framkommer det att återhämtningsprocessen påverkas av bemötande, både från professionella, familj och vänner. Påverkan kan vara både negativ och positiv, beroende på om bemötandet är gott eller inte. Slutligen framkommer det även att kunskap och förståelse för den psykiska ohälsan/diagnosen är en central del i återhämtningsprocessen. Det kan bidra till att känslan av skuld och skam minskar samt att individen får lärdom om hur symptomen ska hanteras. För individens nätverk kan denna förståelse och kunskap vara positiv genom att det ger möjlighet för dem att ge rätt sorts stöd och hjälp som individen är i behov av. Resultatet som framkommer i föreliggande studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse som kan påverka utformningen av hjälpinsatser för individer med psykisk ohälsa.

Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016. Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.

Skolsköterskor kan dagligen möta elever med psykisk ohälsa i sitt arbete och har en betydelsefull roll att ge stöd och vara till hjälp för att främja elevers hälsa och välmående. Den psykiska ohälsan bland elever ökar och det är viktigt att tidigt kunna identifiera tecken på ohälsa. Ett samarbete med eleverna, deras familjer och med andra instanser är viktigt för att främja elevernas hälsa. Tidigare forskning visar att skolsköterskorna saknar viss kunskap och metoder för att möta elever som mår psykiskt dåligt och att de även kan känna sig ensamma i sin yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors upplevelser av att möta och arbeta med elever som har psykisk ohälsa. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med tio stycken skolsköterskor på grund- och högstadieskolor. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Efter analysen framkom två kategorier vilka var: att möta elever och föräldrar samt olika sätt att arbeta med elever med psykisk ohälsa. Resultatet visar att skolsköterskor möter elever med olika problematik och känslotillstånd vilket kan framkalla känslor som maktlöshet, frustration, glädje och otillräcklighet hos skolsköterskor. Det framkom att skolsköterskor ställs inför utmaningar som till exempel bristande föräldrakontakt och föräldrastöd samt en saknad av metoder för att arbeta med psykisk ohälsa. För att kunna ge elever stöd och hjälp är det viktigt att skolsköterskor kan vara tillgängliga så mycket som möjligt och att samverkan med föräldrar och andra instanser är välfungerande. Arbetslivserfarenheten och stödet skolsköterskor får genom handledning upplevdes betydelsefullt för att kunna hantera situationer som uppstår. Ytterligare forskning inom området behövs enligt författarna.

ABSTRAKT             Bakgrund: Förekomsten av MRSA ökar i världen. Studier har visat att isoleringsvård är problematiskt med bland annat psykiskt lidande som följd.     Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerad i samband med MRSA.  Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar. Sju artiklar hade en kvalitativ ansats och en var av mixad metod. De granskades, analyserades efter inspiration av Friberg (2012) och blev sammanställda. Resultat: Fem kategorier togs fram efter analys av artiklarnas resultat. Varje kategori hade två till fyra subkategorier. Kategorierna var; psykisk påverkan på patienten, isoleringsrutinernas påverkan på patienten, egna rummet, hanteringen av isolering och personalens betydelse. Konklusion: Upplevelsen av isoleringsvård i samband med MRSA kan variera. Positiva- och negativa känslor beskrevs. Patienter upplevde ensamhet och tristess i isoleringen. Några patienter uppskattade det privata utrymmet. Vårdpersonalen kunde uppleva rädsla att vårda smittsamma patienter vilket kan påverka omvårdnaden. Mer forskning skulle kunna belysa kunskapluckor och fylla dem. Fler studier från patienters perspektiv kan förbättra upplevelsen för kommande patienter. Nyckelord: Isolering, MRSA, omvårdnad, psykisk påverkan, upplevelser

I denna studie har vi använt Jenkins, Berger och Luckmann och Scheffs teorier som är social identitet, skam, stolthet och socialisering. För att förstå situationen för maskrosbarnen har dessa teorier varit användbara. Studien har genomförts på grundval av kvalitativ metod och intervjuer. När barn växer upp med föräldrar som är missbrukare eller psykiskt sjuka, har barnet inte en normal uppfostran och därför behöver man en skyddsfaktor från samhället. Enligt olika studier har det visat sig att vissa barn följer samma mönster som sina föräldrar och hamnar i vuxen ålder. Andra studier visar att vissa barn avviker från föräldrabeteende, dessa kallas maskrosbarn. Denna studie syftar till att undersöka frågan om maskrosbarn och studien bygger på att lyfta fram vad som orsakade de vuxna maskrosbarnen att inte följa samma mönster som bra föräldraskap och ett utvecklat socialt välbefinnande. Studiens utgångspunkt har varit att undersöka underliggande faktorer som vuxna barn har överlevt i livet, ur ett sociologiskt perspektiv. Studien har visat att skälen till deras överlevnad är att de har haft en nära släkting som har stött dem. De har också valt att bryta kontakten och arvet hos sina föräldrar att gå vidare i livet utan mer. / In this study we have used Jenkins, Berger and Luckmann and Scheff's theories which is social identity, shame, pride and socialization. In order to understand the situation of the dandelion children, these theories have been useful. The study has been conducted on the basis of qualitative method and interviews. When children grow up with parents who are addicts or psychologically ill, the child does not have a normal upbringing and therefore one needs a protection factor from society. According to various studies, it has been found that some children follow the same pattern as their parents and end up addicted in adulthood. Other studies show that some children deviate from parental behavior, these are called dandelion children. This study aims to investigate the subject of dandelion children and the study is based on highlighting what caused the adult dandelion children not to follow the same pattern as fine parenting and a developed social well-being. The study's starting point has been to investigate underlying factors that adult dandelion children have survived in life, from a sociological perspective. The study has shown that the reasons for their survival are because they have had a close relative who has supported them. They have also chosen to break the contact and legacy of their parents to move forward in life without more terauma.

No description available.

Bakgrund: En femtedel av Sveriges vuxna befolkning stöttar, hjälper eller vårdar regelbundet en sjuk familjemedlem. De närstående kan vara en resurs i vården men också i tillfrisknandet hos den psykiskt sjuka. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera de närstående och se deras kunskaper som en tillgång för att utföra god omvårdnad. I samhället finns det myter och okunskap om psykisk sjukdom vilket leder till att den psykiskt sjuka personen och dennes närstående ofta möter stigmatisering. Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har psykisk sjukdom. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes där författarna valde 11 kvalitativa studier som besvarade syftet. Resultat: I resultatet framkom sex huvudteman som påvisade hur de närståendes liv påverkades på olika sätt av att leva med en person med psykisk sjukdom. Närståendes egen uppfattning och kunskap om den psykiska sjukdomen var ofta bristfällig. De närstående upplevde att de ville ha ett ökat stöd och en ökad förståelse gällande psykisk sjukdom från omgivningen. Diskussion: Författarna lyfter styrkor och svagheter från de val som gjordes under litteraturöversiktens process som kan ha påverkat resultatet. Resultatet tolkades med hjälp av Roys adaptionsmodell och stärks med ytterligare studier. Närståendes behov och påfrestning av att leva med en familjemedlem med psykisk sjukdom bör beaktas av sjukvården. Genom att vårda och stötta hela familjen kan hälsa och välbefinnande lättare uppnås på både individnivå och gruppnivå.

Psykisk ohälsa är ett globalt samhällsproblem som i hög grad även är utbrett i Sverige, specifikt för unga vuxna. Samtidigt kvarstår de negativa attityder gentemot ohälsan som historiskt varit utbredda. Psykisk ohälsa inkluderar psykiska sjukdomar och psykiska besvär, där den senare beskriver nedsatt psykiskt mående som inte diagnostiseras som sjukdom. Besvären har uppmärksammats i populärkulturen och det finns indikationer på att dessa i högre utsträckning börjar uppfattas som medicinska problem, en process som benämns som medikalisering. Dock har rådande forskning om psykisk ohälsa näst intill enbart fokuserat på psykiska sjukdomar, vilket gjort att psykiska besvär är sånär som ett outforskat ämne. Denna studie undersökte därför psykiska besvär med syftet att studera svenska universitet- och högskolestudenters uppfattningar om dessa. Frågeställningarna inriktades på om svenska studenter hade accepterande eller stigmatiserande attityder till psykiska besvär, i vilken grad de hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär samt om det fanns relationer mellan och inom dessa. Den teoretiska analysen använde kategorisering, stigmatisering och medikalisering som ramverk. En kvantitativ ansats tillämpades och en egenkonstruerad enkät användes som metod. Resultatet visade att svenska studenter generellt hade accepterande attityder till psykiska besvär med vissa undantag. Studenterna hade medikaliserade föreställningar om psykiska besvär i relativt hög grad och erfarenheten av psykiska besvär var hög. Analysen av relationerna mellan och inom attityder och föreställningar visade inga entydiga kausala samband men att de var relaterade till varandra. Psykiska besvär ansågs vara ett allvarligt problem som bör hanteras av sjukvården och som alla kan drabbas av, samt delvis vara ett medicinskt problem som ibland är en godtagbar ursäkt för att inte umgås. Vidare ansågs psykiska besvär vara ett problem som eventuellt kan gå över med rätt attityd vilket relaterades till delade uppfattningar kring skam över besvären och viljan att berätta om dem. Relationerna är således komplexa och bör undersökas vidare.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress är en del av dagens psykiska ohälsa som kan påverka koncentrationsförmågan. Studier har visat ett samband mellan måltidsordning samt val av livsmedel och psykisk hälsa och att fysisk aktivitet kan påverka hälsan positivt.   Syfte: Syftet var att undersöka gymnasieelevers upplevda psykiska hälsa med fokus på upplevd stress och koncentration, samt livsstilsfaktorer med fokus på konsumtion av sötade livsmedel, måltidsordning och fysisk aktivitet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd psykisk hälsa och ovan nämnda livsstilsfaktorer samt eventuella skillnader mellan könen.   Metod: En webbaserad enkät skickades till elever vid två gymnasieskolor i Västernorrland, under våren 2017. Enkäten besvarades av 212 deltagare och analyserades med Chi2-test, Fischers Exact test, Independent samples T-test och Mann-Whitney U test.   Resultat: Majoriteten av gymnasieeleverna upplevde sin stressnivå som låg och att de oftast kunde koncentrera sig under lektionerna. Vidare var flertalet deltagare fysiskt aktiva och hade en god måltidsordning, däremot konsumerade 47 % sötade livsmedel flera gånger per vecka. Kvinnor upplevde sig vara mer stressade än män (p = <0,001) och en större andel av männen upplevde att de alltid eller oftast kunde koncentrera sig på lektionerna (p = 0,016). De gymnasieelever som hade en regelbunden måltidsordning upplevde sig mer stressade (p = 0,043) än övriga och de fysiskt aktiva upplevde sig oftare kunna koncentrera sig på lektionerna (p = 0,045). Slutsats: Majoriteten av gymnasieeleverna hade låg stressnivå, god koncentration, regelbunden måltidsordning och var fysiskt aktiva. Däremot så konsumerade många sötade livsmedel flera gånger i veckan. Det fanns även vissa könsskillnader och intressant vore att studera vad de kan bero på och om det går att göra något åt dem.