Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn. Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964). Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har. Sambandet mellan socialt stöd och hälsa skiljer sig däremot inte åt mellan könen. Vidare tycks socialt stöd från pappan vara mer betydelsefullt för barnens psykiska hälsa än vad det sociala stödet från mamman är. Resultatet visar slutligen att psykisk hälsa varierar enligt ålder; yngre barn har bättre psykisk hälsa än vad äldre barn har. Det sociala stödet är här viktigare för äldre barns hälsa än vad de är för barn i de lägre åldrarna.

Undersökningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta. Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten. Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden. De viktigaste stressfaktorerna är: ständig tidspress och tidsbrist i studierna, de går på ständigt högvarv och de känner sig aldrig lediga från studierna. De är ständigt trötta och de har svårt att använda PBL. Det förekom könsrelaterade skillnader: kvinnor uppvisar en högre stressnivå än män.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades sedan med transkribering och analyserades därefter genom temaanalys. Resultat: Studenters upplevda prestationskrav presenterades i fyra olika temaområden: egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Studenter upplevde prestationskrav från sina klasskamrater bland annat i form av kravet att prestera lika bra som dem. Kravet från sig själva kom då studenterna hade höga ambitioner och hade svårt att känna sig nöjda med det de presterade. Omgivningen påverkade studenternas upplevda prestationskrav i den mån att de kände sig pressade till att klara av studierna och bevisa att de kan och är duktiga. Skolan och lärarna satte krav på studenterna genom kursplaner, studieanvisningar och kursmål. På sina praktikplatser upplevde de ett krav på prestation då de blev bedömda men även då praktikplatserna krävde mer än vad skolan förberett dem på. Implikation: Att ha kunskap om studenters upplevda prestationskrav är viktigt då det skulle kunna bidra till att minska prestationskraven hos studenter genom hälsofrämjande åtgärder. Detta skulle då även bidra till ett främjande av ungdomars psykiska hälsa.

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts. Resultatet visar exempel på förändringar i sättet att skildra människor med psykisk ohälsa på Insidan och Idag. De tidigare undersökta åren framställs personerna i analyserade texter som osjälvständiga och/eller i behov av hjälp. Senare år finns exempel på texter som berättar om människor med förmåga att välja olika strategier för att själva hantera sin psykiska ohälsa. Antalet publicerade artiklar om psykisk ohälsa 2011/2012 har minskat i både SvD och DN jämfört med tidigare undersökta år. Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur Idag och Insidans skildrar psykisk ohälsa.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.

Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.

No description available.

Inledning: De flesta människor har någon gång hamnat i situationer då de skulle vilja ta sitt liv, självmord är dock vanligast hos ungdomar. Riskfaktorer var faktorer som kunde bidra till att ungdomar försökte begå självmord, till exempel hopplöshet, ensamhet, avsaknad av livslust. Syftet med studien var att belysa riskfaktorer vid självmordsförsök för ungdomar och deras behov av stöd. Metoden Litteraturstudierna baserades på 11 vetenskapliga artiklar utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psyk info. Resultatet visade att riskfaktorer för självmordsförsök var bristande stöd. Sjuksköterskan skulle ha goda färdigheter inom kommunikation samt kunskaper om riskfaktorer. Diskussion Det fanns många anledningar till självmordsförsök hos ungdomar bland annat bristande stöd Slutsats Sjuksköterskan borde ha kunskaper om självmordsförsök för att förhindra dem när riskfaktorer dök upp, det var även viktigt att ge stöd.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes. Åtta subkategorier identifierades: information, osynlighet, ej öppen dialog, utanförskap, respektlöshet, bristande socialt nätverk, låg självkänsla och brist på autonomi. Dessa sorterades under tre kategorier: lågt människovärde, kommunikation och brist på empowerment. Resultat: Patienter upplevde brister i kommunikation och bemötande samt okunskap hos vårdspersonal. Ett bra bemötande möjliggjorde en öppen och ärlig kommunikation där tillit och förtroende skapades. Diskussion: En tydligare holistisk människosyn kan skapa förutsättningar för bättre kommunikation mellan patient och vårdspersonal vilket i sin tur kan leda till ömsesidig förståelse.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet. Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa. Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion. Huvudtemana som följaktligen framkom av intervjuerna var krav och begränsningar, valmöjligheter samt förväntningar. Resultatdelen använder sig av citat från intervjuerna som grund för att beskriva hur arbetsledarna agerar i sitt ledarskap efter givna premisser. I slutdiskussionen redogörs för det sammanfattade resultatet av studien. Parallellt med sammanfattningen förs en diskussion utifrån vad tidigare forskning och teorier har att säga kring det som framkommit ur studiens resultat. Uppsatsen avslutar med de slutsatser som kunnat dras ur studien samt förslag på vidare forskning. Nedan följer huvuddragen av studiens slutsatser: 1) Arbetsledares ledarskap påverkas på olika sätt och i olika grad av att ha döv personal med psykisk och/eller social ohälsa. Hur arbetsledarna bedriver sitt ledarskap och agerar är avhängigt av vilka krav, begränsningar, valmöjligheter och förväntningar den givna situationen ger. 2) Arbetsledares ledarskap formas i mångt och mycket av den givna situationen och påverkas av den kontext samtliga inblandade parter befinner sig i. Det tidsutrymme som arbetsledare har till sitt förfogande spelar en viktig roll för ledarskapet. Tiden verkar vara det som när den är en bristvara bidrar till att arbetsledaren har ett begränsat handlingsutrymme att utföra sitt ledarskap på ett tillfredställande sätt. Ett ökat handlingsutrymme för arbetsledaren blir det däremot om tid istället finns. När det finns gott om tid bidrar det till att skapa vägar och möjligheter att komma över de hinder som kommer av situationen med döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.