Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i Studie 1 var konsulter som arbetar med employer branding, i Studie 2 bestod deltagarna av medarbetare och chefer på ett telekomföretag. Resultatet som erhölls i Studie 1 var att “rätt person på rätt plats” och ärlighet är två stora faktorer i ett framgångsrikt employer branding. Resultatet från Studie 2 betonade vikten av att sätta rätt förväntningar samt att kulturen utgör en stor del av arbetsgivarvarumärket. Diskussionen tog bland annat upp att god kommunikation är nyckeln till att skapa ett gott förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare.

I studien undersöks hur offentligt kontrakterade medarbetare på utbildningsföretaget Lernia upplever situationen i samband med att de blir uppsagda med anledning av att deras upphandlade avtal snart löper ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och i resultatet framkom att respondenternas upplevelser skiljde sig beroende på hur de, utifrån organisatoriska och individuella faktorer, tolkade och hanterade hotet mot anställningen. Faktorerna verkade antingen för att öka eller mildra intensiteten av hotet. Ett utbrett socialt kontaktnät eller hög anställningsbarhet ansågs vara faktorer som mildrade hotet, medan de som hade en ansträngd ekonomi eller fått begränsad information kring uppsägningen uttryckte att det påverkade upplevelsen negativt. De medarbetare som ofrivilligt gått med på arbetsvillkoren upplevde situationen, i samband med uppsägningen, mer hotad.   I studien undersöks vidare medarbetarnas upplevelser utifrån Armans dödsmetaforer och den psykologiska kontraktsteorin. Genom dessa teorier gick det att urskilja hur respondenter upplevde att processen kring uppsägningen var oansvarig och irrationell. Samtidigt kunde beslutet om uppsägningen antingen skyllas på omvärldsfaktorer eller på Lernia. Organisationsdöden kan därmed liknas med både dödsmetaforen mord och uppoffringsdöd. När organisationsdöden upplevdes likt metaforen mord var det psykologiska kontraktet brutet. Utifrån ett psykologiskt kontraktsbrott kan respondenternas upplevelser, i likhet med mordmetaforen, förstås genom att arbetsgivaren står ansvarig för de felaktiga uppsägningarna och därmed brutit mot sin del av det psykologiska kontraktet. Vilket resulterade i att respondenterna avsiktligt valde att inte uppfylla sin del av kontraktet. De som inte upplevde ett kontraktsbrott ansåg uppsägningen som oundviklig i samband med att uppdraget löper ut och det inte går att förändra. Vidare visade också uppoffringsdöds-metaforen att medarbetaren inte upplevde sig direkt hotad av organisationsdöden, då de hade framtidsalternativ som upplevdes tillfredställande.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar. Framträdande var även när och på vilket sätt en organisation kommunicerar förväntningar. Slutligen har konstaterats att dagens mer individualistiska arbetstagare, utmanar organisationer att utveckla nya strategier för en mer effektiv kommunikation av förväntningar inom anställningsrelationen. / Projektet Callcenter kompetens – Generation Y, är ett EU-projekt grundat av den Europeiska Socialfonden i Sverige

Det har i dagens samhälle blivit svårare för organisationer att behålla arbetare i och med att individer byter organisation i större utsträckning än tidigare. Forskning på området har visat att individer som inte anser sig uppskattade eller rättvist behandlade har en högre intention till uppsägning och vidare byta arbetsplats. Baserat på detta utfördes en studie med syfte att undersöka om en anställds psykologiska kontrakt och upplevd rättvisa kunde predicera intention att säga upp sig och om lojalitet medierade dessa samband. En webbenkät skickades ut till två företag, ett Hr-företag och ett IT- och design företag vars personalomsättning låg över genomsnittet. Totalt deltog 111 heltidsanställda i studien. Genom en hierarkisk regressionsanalys visade resultatet att distributiv- och procedural rättvisa var de starkaste prediktorerna för intention till uppsägning. Lojalitet hade ingen medierande effekt på dessa samband. Resultaten går till viss del i linje med tidigare forskning där ett rättvist arbetsklimat haft påverkan på en anställds intention till uppsägning, samtidigt som studien underströk betydelsen av rättvisa kring fördelningen av resurser.

<p>Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning.<em> </em>Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade.<em> </em>Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.</p>

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning. Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade. Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete. Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats. Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter. / Background: The use of technical consultants in Sweden today renders a turnover of billions. Still, there is a lack of research. Technical consultants work for companies that are not their employer, which invokes questions about motivation. Furthermore, the lack of engineers implicates that the loyalty of technical consultants is important. Aim: The aim of this study is to examine what technical consultancies could work with in order to instill the technical consultants with loyalty and motivation. Completion: Eleven technical consultants at eight different technical consultancies have been interviewed. Results: Type of assignment, development of skills and certain reward systems are motivational factors for technical consultants. The loyalty of the consultants depends on the psychological contract, which contains the motivational factors as well as three hygienic factors; salary, formal education and certain reward systems. The psychological contract also contains the values and social activities of the technical consultancy.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete. Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats. Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter. / Background: The use of technical consultants in Sweden today renders a turnover of billions. Still, there is a lack of research. Technical consultants work for companies that are not their employer, which invokes questions about motivation. Furthermore, the lack of engineers implicates that the loyalty of technical consultants is important. Aim: The aim of this study is to examine what technical consultancies could work with in order to instill the technical consultants with loyalty and motivation. Completion: Eleven technical consultants at eight different technical consultancies have been interviewed. Results: Type of assignment, development of skills and certain reward systems are motivational factors for technical consultants. The loyalty of the consultants depends on the psychological contract, which contains the motivational factors as well as three hygienic factors; salary, formal education and certain reward systems. The psychological contract also contains the values and social activities of the technical consultancy.

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om och i vilken grad den interna kommunikationen (utifrån dimensionerna: personlig feedback, relationen med överordnade, delaktighet i organisationen och kommunikationsklimat) kan predicera det psykologiska kontraktet (som utgörs av förväntningar, åtaganden eller löften som uppstår mellan en anställd och arbetsgivaren). En enkät skickades till två varuhus i Mellansverige inom en internationell organisation. Enkäten baserades på delar av Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) (Downs &amp; Adrian, 2004) och Isaksson och Bellaaghs (2005) svenska översättning av PSYCONES-projektets mätinstrument för det psykologiska kontraktet. Enkäten riktade sig till medarbetare utan ledande befattning och besvarades av 70 anställda vid organisationen. Resultatet visade att kommunikationsdimensionerna tillsammans som modell signifikant predicerade uppfyllelsen av det psykologiska kontraktet. Delaktighet i organisationen predicerar medarbetarnas psykologiska kontrakt i högst grad. Även dimensionen relationen med överordnade bidrog med unik andel av förklaringsgraden. / The purpose of the study was to quantitatively examine whether the internal communication (based on the dimensions: personal feedback, relationship with superiors, organizational integration and communication climate) can predict the psychological contract (which consists of expectations, commitments and promises that arises between one employee and employer). A survey was sent to two department stores in central Sweden within an international organization. The survey was based on parts of the Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) (Downs &amp; Adrian, 2004) and Isaksson and Bellaaghs (2005) Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument for the psychological contract. The survey aimed at employees without a leading position and was answered by 70 employees at the organization. The result showed that the communication dimensions together as a model significant predicted the fulfilment of the psychological contract. Organizational integration predicts the employees' psychological contract the strongest. Even the dimension relationship with superiors contributed with a unique proportion of the coefficient of determination.

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: <em>Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:</p><ul><li><p><em>Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda.</em></p></li><li><p><em>Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. </em></p></li><li><p><em>Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. </em></p></li><li><p><em>Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.</em></p></li></ul><p> </p><p>Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.</p>