Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?   Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften: Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda. Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.   Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.   Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer. I de fall då parterna har egna intressen påverkasdimensionerna av relationen chef-medarbetare. Då dimensionerna kan kopplas tillpersonliga relationer eller företagskultur är dimensionen påverkad av företaget. / The aim of this thesis is to study the dimensions of the relationship betweenemployer and employee using three hypothesis and the theories concerning thepsychological contract as a starting-point. Our data comprehend survey responsesfrom 81 employees and 18 managers from two organizations. In the thesis we comparethe means of five indexes: behaviour, fairness, security, trust and communication.The means differ statistically significant for behaviour when testing with managershipas a grouping variable and for fairness and trust while testing against whichcompany the respondents belong to. When we compare the mean differences withinthe companies against each other we receive results that contradict our hypothesis.We conclude that the relationship dimensions lack interdependence but are effectedby different aspects. Furthermore, in cases where the parties have own intereststhe dimensions are influenced by the managership. In cases where the dimensionscan associate to a organizational culture or a personal relationship the dimension isinfluenced by the company.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem. Studien har identifierat ett antal områden där det finns potential för att brott mot det psykologiska kontraktet kan uppstå. Exempel på detta är den balansgång där chefen dels skall vara en i gruppen och samtidigt skall kunna fatta svåra beslut. Teorin har utgått från Morrison och Robinsons modell om hur brott mot det psykologiska kontraktet utvecklas. Studien berör de delarna i denna modell som hanterar de faktorer som påverkar uppkomsten av kontraktsbrott. / The purpuse of this studie is to identify and analyze the expectations between employee and manager in the deregulated farmaci market and to see how well these expectaions correlate with eachother. This by using  three qualitative interwives with two employees and one manager at a small farmaci store in the Stockholm region. The result shows that the expectation over all correlates well and so does the will to reach a mutual understanding for the other parts needs. The identified difficulties found in this studie lies in the areas where both part are awere of the other parts expectations, but find it difficulties fullfill them. We have identified  a number of areas in witch the potential for developmet of psychological contract breach can occur. An example is the anticipal role of the manager who shall be a part of, as well as being able to make hard decsions over the group. The theory is based on a modell, founded by Morrison and Robinson, about how psychological violations develops. The studie mainly focus on the first parts of the model which concerns the development of the contract breach.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien. En tematisk analys gav ett resultat med fyra teman som återger fyra källor till signaler inom det psykologiska kontraktet; företagets image, habituering, den närmaste chefen och jämförelse. Förslaget till framtida forskning är att väga in andra påverkansfaktorer än bara relationen mellan nuvarande arbetstagare och arbetsgivare; d.v.s. jämförelse med tidigare arbetsgivare.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetstagare inom rekryterings- och bemanningsbranschen uppfattar värdegrunden inom företag och i arbetssökandet, samt vad den har för betydelse för dem. Vidare är syftet att undersöka uppfattningen av värdegrunden hos arbetstagarna i relation till Employer Branding. Undersökningen består av sex intervjuer med personer som arbetar inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Stockholmsområdet. Resultatet visar att värdegrunden uppfattas olika beroende på hur arbetsgivaren arbetar med förmedlingen av den. Resultatet analyseras med hjälp av Rousseau & Parks (1993) förklaringsmodell det psykologiska kontraktet och främst genom dess tre komponenter löfte, ersättning och acceptans. Vidare analyseras arbetstagarnas mål med sin anställning. De slutsatser som studien bidrar med är att arbetstagarna ger mer mening åt ett företags värdegrund som arbetstagare, det vill säga internt, än när de ser värdegrunden externt, som arbetssökande. Slutsatsen dras även att de arbetstagare som anser att värdegrundens främsta syfte är extern Employer Branding inte tar till sig värdegrunden i samma utsträckning som arbetstagarna som anser att värdegrundens huvudsyfte är att påverka företaget internt. Slutligen visar undersökningen på att arbetstagarna uppfattar ett behov av värdegrunden.

Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv. / The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet. Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet. Av studien framgick även att konflikt kan uppstå mellan de olika professionerna på sjukhusen, framförallt mellan sjuksköterskor och läkare. Även politisk påverkan har en effekt på verksamheterna dock leder det troligen inte till upplevt brott mot Det psykologiska kontraktet. / The purpose of this study is to seek greater understanding of middle managers in public sector work situation. This is by studying whether there is a conflict between their profession and business requirements and how this conflict can arise. The intention was also to investigate whether or not this could lead to violations of the psychological contract. The study deals with middle managers in healthcare that often has a role as a nurse and a role as the manager. The dual role can be problematic as they are aimed to satisfy the ethics and morals that the profession means and at the same time deliverer result to the business. The results showed that the profession as a nurse comes into conflict with the business requirements and that this may lead to violations of the psychological contract. The study also showed that the conflict may occur between the different professions in hospitals, particularly between nurses and doctors. Also the political influence has an effect on operations; however this does not lead to violations of the psychological contract.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning infriandet av det psykologiska kontraktet predicerar uppfattningen av arbetsgivarens attraktivitet (utifrån dimensionerna; intresse för arbetsgivaren, socialt-, ekonomiskt-, utvecklings- och tillämpningsvärde) hos nyanställda på en myndighet i Mellansverige, utöver bakgrundsfaktorerna arbetstillfredsställelse, ålder och kön. För att samla in data skapades en webbaserad enkät som besvarades av 118 nyanställda vid den valda organisationen. Enkätfrågorna baserades på tre mätinstrument, Global Job Satisfaction, PSYCONES och EmpAt. Även bakgrundsfrågor om ålder och kön efterfrågades. Resultatet visade att infriandet av det psykologiska kontraktet kunde predicera uppfattningen av arbetsgivarens attraktivitet för alla fem dimensioner i EmpAt utöver bakgrundsfaktorn arbetstillfredsställelse. Bakgrundsfaktorerna ålder och kön bidrog inte till något signifikant resultat. / The purpose of the study was to investigate to which extent the fulfilment of the psychological contract predicts the perception of employers' attractiveness (based on the dimensions, interest of the employer, social-, economic-, development- and application value) of new employees in an agency in central Sweden, in addition to the background factors of job satisfaction, gender and age. To collect data, a web-based survey was created that was answered by 118 newly employed at the chosen organization. The survey questions were based on three measuring instruments, Global Job Satisfaction, PSYCONES and EmpAt. Also background issues about age and gender were requested. The result showed that the fulfilment of the psychological contract could predict the perception of employers' attractiveness for all five dimensions of EmpAt in addition to the background factor job satisfaction. Age and gender as background factors did not contribute to any significant results.

Det har skett en förändring både på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. Det som förändrats är förväntningarna på arbetet och på dess innehåll. Syftet med studien är att undersöka varför så många medarbetare väljer att lämna en avdelning i en organisation vars personalomsättning annars är låg. Resultatet ska kunna användas som ett underlag för att organisationer ska kunna höja sin retention och behålla befintliga samt framtida medarbetare på avdelningen. Denna studie är begränsad till en särskild avdelning och är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts till största delen ur ett arbetstagarperspektiv men även med två arbetsgivarrepresentanter. Intervjuerna visade att avsikten att lämna avdelningen oftast beror på flera faktorer i kombination med varandra. Om de lämnar vid ett tidigare skede kan bero på att förväntningar inte uppfylls. Bristen på möjlighet till karriärutveckling gör att medarbetare lämnar avdelningen om de vill utvecklas. Det har funnits en känsla av att bli orättvist behandlad samt en brist på egenkontroll när de anställda möter en högre arbetsbelastning. Faktorerna ovan i kombination med brist på stöd ökar den anställdas avsikt att lämna.