Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt. Deras samverkan inom elevhälsan beskrevs vara betydelsefull för att upptäcka och hantera psykisk ohälsa. / The aim of this study was to explore what kind of mental illness school counselors encounter and work with in school, we have therefore conducted a qualitative study and interviewed six school counselors who work with high school students. The results showed that mental illness was an ambiguous term, but the most significant forms of mental illness encountered were stress, performance anxiety and self-harm. School counselors work was perceived as vague, but the three most prominent tasks associated with mental illness were charting, individual counseling and to support students to other professionals. The school counselors focused primarily on acute interventions which resulted that preventive work to avoid mental illness being neglected. Their collaboration in student health care was described to be important for detecting and managing mental illness.

Självmedkänsla och tilltron till de egna förmågorna har visat sig viktiga för välmående i arbetslivet samt för att minska utmattning. Fortfarande sjukskrivs dock många på grund av stress och emotionell utmattning samtidigt som studier kring självmedkänsla i relation till self-efficacy i emotionellt krävande arbeten är få. Denna studie undersökte självmedkänslans relation till emotionell self-efficacy i emotionellt krävande arbeten, samt hur den påverkade nivåerna av upplevd utmattning och välmående. Analyserna (Pearsons korrelation, tvåvägs ANOVA för oberoende mätningar och multipel hierarkisk linjär regressionsanalys) baserades på enkätdata från 154 deltagare, utifrån skalorna Self-compassion scale short form, Scale of Occupational Emotional Self-Efficacy, Emotional Exhaustion samt EPOCH-s välmåendeskala. Resultatet visade att för välmående spelade emotionell self-efficacy en något större roll än självmedkänsla, medan det för utmattning endast var självmedkänsla som kunde bidra med förklarad varians. Intressanta upptäckter gjordes gällande kön, vilket föreslås vidare forskning kring, då variabeln kön var alltför snedfördelad i denna studie.

Title: “Life must run smoothly” – school counsellors understanding of adolescents mental illness   Authors: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson   Mentor: Emme-Li Vingare   Keywords: Mental illness, adolescents, counsellors in school, holism, psychosocial work, stress   Aim: The aim of the study is to describe and analyze school Counsellor’s understanding of mental illness among adolescents and the Counsellor's explanation of its development.   Methods: This study is qualitative and the empirical material was collected through loose structured focus group interviews. Three focus groups were used where each contained three school counsellors.   Results: After the focus groups were held, four themes regarding causations to mental health among adolescent emerged. The four themes are as follows; various expressions and possible causes of mental illness, a changed society, parent’s responsibility and lastly, school Counsellor's in the school as an organization. Each theme describes possible causes of mental illness through different levels and systems around the adolescent. In the last theme, it is also provided a description of how schools operate with mental illness and what it is like to work as a counsellor in the school environment.    Analysis: A system theoretical perspective, the cognitive stress theory and previous presented research in the field of adolescent’s mental illness was used when analyzing the result.   Conclusion. From the participants understanding of adolescent’s mental illness, following conclusion can be drawn; counsellors picture mental illness as caused by several intertwined factors. These factors concern both individual and systemic factors which have their starting point in society, families, new technology and the requirements of high-performance in school. / Titel: ”Livet måste gå på räls” – skolkuratorers förståelse av ungas psykiska ohälsa Författare: Malin Evermyr och Lovisa Jonsson Handledare: Emme-Li Vingare Nyckelord: psykisk ohälsa, ungdomar, skolkuratorer, holism, psykosocialt arbete, stress Syfte: Studies syfte är att beskriva och analysera skolkuratorers förståelse av psykisk ohälsa bland unga samt deras förklaringar av dess utveckling. Metod: En kvalitativ metod ligger till grund för studien. Det empiriska materialet samlades in genom tre löst strukturerade fokusgruppsintervjuer om tre skolkuratorer i varje. Materialet bearbetades och analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultat: Utifrån fokusgrupps-intervjuerna framkom fyra centrala teman om orsaker till psykisk ohälsa bland unga. Dessa benämns i uppsatsen som uttryck och möjliga orsaker till psykisk ohälsa, ett förändrat samhälle, föräldrars ansvar och skolkurator i skolan som organisation. De olika teman som presenteras förklarar alla möjliga orsaker till psykisk ohälsa på olika nivåer och inom olika system som ungdomen ingår i. Det sistnämnda temat handlar stället om hur skolan arbetar med psykisk ohälsa och vad det innebär att vara kurator i den organisationen. Analys: Resultatet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och genom kognitiv stressteori samt utifrån tidigare presenterad forskning inom området unga och psykisk ohälsa. Slutsats: Utifrån respondenternas uppfattning kring utvecklingen av ungas psykiska ohälsa kan slutsatser av studien visa att kuratorerna framställer en bild av psykisk ohälsa som orsakad av flera samverkande faktorer som gäller både individuella och systematiska faktorer. Faktorerna har sin utgångpunkt i samhället, familj, prestationskrav i skola och den nya teknologin. Unga lyfts som en utsatt grupp vad det gäller psykisk ohälsa och framför allt unga tjejer.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (<18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (<18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kuratorer inom hälso-och sjukvården ser på internetbaserad behandling med patienter med psykisk ohälsa, för att beskriva och förstå specifikt deras syn på möjligheter och begränsningar med sådana behandlingsmetoder. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma kuratorer på åtta olika primärvårdsenheter i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av den symboliska interaktionismen. Resultatet visade att kuratorernas inställning till det internetbaserade arbetet är ambivalent. Det internetbaserade behandlingsarbetet är komplicerat och det är tydligt att det finns både möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete. Vidare visade resultatet att de möjligheter som kuratorerna kunde se med internetbaserad behandling främst handlar om tillgänglighet och att dessa metoder skulle kunna vara ett värdefullt verktyg till de patienter som önskar sådana behandlingsmetoder. När det gäller begränsningar så kunde kuratorerna se att behandling via internet ställer stora krav på patienten och att interaktion via skrift är mindre nyansfull än vid det traditionella behandlingsarbetet. Det är tydligt att den främsta anledningen till kuratorernas tveksamhet inför dessa metoder handlar om förlusten av att inte kunna se patienten ansikte mot ansikte. Kuratorerna har även svårt att se hur det internetbaserade arbetet praktiskt skulle kunna fungera i det psykosociala arbetet. Det internetbaserade arbetet kan således inte enkelt jämföras med det traditionella psykosociala arbetet som sker ansikte mot ansikte, utan bör ses som ett komplement eller ett helt nytt sätt att arbeta på. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of how counsellors within health care view internet based treatment of patients who suffer from mental illnesses, to be able to describe and understand the possibilities and limitations with such forms of treatment. The study has been carried out through qualitative semi structured interviews with ten professional counsellors in eight different primary care units in Stockholm county. The transcripts of the interviews have been analysed by using the theory of symbolic interactionism. The result showed that the counsellors’ view of internet based treatment is ambivalent. The internet based treatment is complicated and the counsellors seeing both pros and cons indicates that there are both possibilities and limitations which such methods. The result also showed that the possibilities that the counsellors can identify in internet based treatment concerns availability and that such methods have the potential to be a valuable tool for those patient who desire such methods of treatment. When it comes to limitations the counsellors can see that treatment via internet make great demands on the patient’s own abilities and that written interaction is far less nuanced than the interactions of traditional treatment work. It is clear that the main reason for the counsellors’ hesitation about these methods is the lack of face-to-face interaction with the patient, as well as difficulties imagining the practical applications of the internet based treatment. Thus the internet based treatment work can not easily be compared with the traditional psychosocial work that occurs face-to-face, but should be considered as a potential complement to traditional treatments or even a complete new way of working.

Many social workers that are working within the current healthcare system, feel that their profession is being marginalized, and they are worried that the social perspective might be lost, which would affect both the healthcare system and the patient in an undesirable way. This is a situation that is described by the social workers that were interviewed for the work of this assay. There is a proposition about a special legitimisation for social workers within the healthcare system. The main aim of this proposition is to secure the patient safety.  A second aim is to secure that the social perspective will remain with in the healthcare system.   The governance of the public sector of today, focuses on increasing the efficiency by control and review of measurable goals, which has affected the professionals' use of their skills and lead to de-professionalization. In today's knowledge management, measurable treatment through manuals is seemingly more important than professional competence, which has weakened the curators' profession role in healthcare. This picture is clearly stated in this essay's empirical study and is confirmed by the literature studied.   The trust delegation has the task to develop a reform that will better use the employees' skills so that the Swedish citizens receive their needed services through trust-based governance. The proposed introduction of legitimisation and the work of the trust delegation can both lead to changes for the social workers and the social perspective. For the social workers, the proposal raises hope. A legitimisation might strengthen their occupational role and at the same time indicate that the social perspective in healthcare is a specific and necessary area, which can lead to the development of the profession's jurisdiction.