Sammanfattning Det här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, med betoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tanken att förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorer positivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på, kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kan leva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inom elevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan. / <p>140829</p>

<p> </p><p>Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; <em>sociala</em>, <em>psykosociala </em>och <em>psykoterapeutiska </em>insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.</p><p> </p>

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar ska känna sig trygga, det ska vara en plats där barn får en chans att lyckas, inte minst för de barn som far illa. Forskning visar att ungdomar i Sverige mår sämre än tidigare, detta påverkar i sin tur ungas utveckling i skolan. I takt med ökad psykisk ohälsa bland unga visar den tidigare forskningen att skolkuratorer har för hög arbetsbelastning där de knappt eller inte alls hinner med sitt arbete. Det framkommer även att 18% inte kan garantera att alla elever har tillgång till en skolkurator, vilket det är lag på. Skolverket och Socialstyrelsen gör satsningar inom TSI och en del av dessa satsningar innefattar mer socialt arbete i skolan. Syftet med studien var att undersöka behovet av socionomer i högstadieskolor. Frågeställningarna som framställdes för att besvara syftet var hur rektorer beskriver behovet av socionomer i högstadieskolor samt vilka möjligheter och svårigheter rektorerna upplever att det finns med socionomer i skolan. För att nå syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån en bestämd intervjuguide. Studiens intervjupersoner bestod av fyra högstadierektorer varav två rektorer hade tillgång till socionomer i skolan och resterande två inte hade tillgång till socionom i skolan. Studiens resultat visade på att det generellt sett finns ett behov av socionomer i skolan. För att fler socionomer ska kunna etablera sig i skolan krävs dock en tydligare arbetsbeskrivning, detta för att förtydliga socionomen i skolans uppdrag samt för att kunna skilja på socionomen i skolan och skolkuratorns arbetsuppgifter. Exempel på socionomen i skolans tänkbara arbetsuppgifter och ansvarsområden innefattade ett elevnära arbete på individnivå, tillföra ökade psykosociala färdigheter, vara ett synligt stöd, samverka med socialtjänst samt bidra med sin relationskompetens. Ytterligare framkom det att den interna samverkan på skolan behöver utvecklas i syfte att socionomen i skolan och övrig personal ska kunna ha en samsyn och öppen dialog angående ansvarsuppgifter.

The aim of this study is to deepen the knowledge of the significance of mentors presence for the psychosocial work in the school. The study is qualitative and was done with seven semi structured interviews. We interviewed six mentors and one school counselor all from the same school. The mentors have worked for almost one year and is a new profession in the school that has taken over the teacher's assignment as a mentor. The mentors main task is to be the students’ primary contact between the students and the school. The results we found shows that the mentors have contributed with more psychosocial knowledge which has enabled the school to reach more students and to meet more of the students’ needs. The results shows that the school counselor didn’t have as much time before with the preventative work in the school, but with the mentors’ help the preventive work in the school has increased. The results also shows that it’s many times a fine line between the mentors and the school counselor in the way they work. For example several of the mentors provide the students with counseling, like the school counselor do. The line shifts though, depending on the education and experience of the mentor. Finally, the results show that the mentors’ presence has a significant role on the psychosocial work in the school, because both mentors and the school counselor are all working together for the students wellbeing.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett problem som ökat med 100 procent de senaste tio åren. Barn och unga som är i behov av stöd söker sig ofta till skolkuratorn som finns tillgänglig på skolan där eleverna spenderar en stor del av sin tid. Inom socialt arbete är det av stor relevans att uppmärksamma skolkuratorers arbetssituation i syfte att skapa större förståelse för professionens förutsättningar att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Denna studie har i syfte att undersöka hur professionen skolkuratorer upplever sin arbetssituation och position i skolan. Kopplat till skolkuratorns arbetssituation vill vi undersöka förutsättningarna för att bedriva psykosocialt arbete med barn och unga i skolmiljön. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem skolkuratorer som arbetar på grundskola årskurs 6-9 och gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorer har en betydelsefull men krävande arbetssituation där hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress förekommer frekvent. Skolkuratorerna som socionomer upplever sig ha en stabil position på skolan där de lägger stor vikt vid välfungerande samverkan och goda relationer till övriga professioner. I resultatet framgick även att skolkuratorer har goda möjligheter till att stödja barn och unga men att de önskar mer tid och fler resurser att lägga på det psykosociala arbetet med eleverna. / <p>2019-06-03</p>

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället. Det är ett enormt brett och tungt arbete men också med mycket glädje. Det som kuratorsarbetet syftar till, är att stödja patienten och de anhöriga genom att försöka förmå den äldre patienten och de anhöriga att orka leva så normalt som möjligt. Det är viktigt att kuratorn känner sig delaktiga i ett teamwork. Personalen som består av olika professioner arbetar i team. Kuratorn utgör den psykosociala kompetensen inom teamet, med kunskaper rörande samspelet mellan äldre patient och anhörigas psykiska och sociala situation. Kurator ansvarar för att dessa aspekter hos patienter och anhöriga intresserades och på lämpligt sätt utföras i geriatriska vården. Kuratorns utvecklingsmöjligheter finns det men beroende på i vilken organisation man tillhör har avgörande roll. Det är en fördel att arbeta som kurator med äldre patienter är att kuratorn har största möjliga tillgång till livsberättelser från levande människor.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

The aim of this study was to scrutinize the existing barriers within psychosocial cancer care, through the cancer centers point of view. A literature review was conducted, resulting in ten peer-reviewed articles, to further investigate the psychosocial cancer care in the Western part of the world by assessing existing barriers to effective psychosocial work, and improvements needed for cancer centers to be able to offer aqequate care to patients and their loved ones. The result of the study was divided into sub-themes and revealed four main barriers: Lack of routines and structure within the psychosocial cancer care; ; Lack of understanding and knowledge of the importance of psychosocial work in cancer care among medical staff; Inadequate resources to carry out psychosocial work in terms of Lack of time, staff and economy; and lastly; Lack of access to and understanding of the importance of culture specific and multilingual cancer care. The result of the study was analyzed bearing reference to Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy. It appears that the psychosocial worker is obliged to take on two incompatible professional roles; Firstly, a patient-centered role and secondly, a loyal role towards the organization. As a consequence, these two incompatibilities tend to impact the self-regard of the psychosocial worker. In conclusion, psychosocial cancer care needs increased resources, and the benefit of closer professional collaboration between the medical cancer staff and the psychosocial cancer staff needs to be emphasized. Furthermore, awareness of the deficient conditions under which the psychosocial work is organized, need to be brought to the top management. This may allow the psychosocial cancer care to improve over time; and further facilitate psychosocial workers' abilities of administering equal and confident psychosocial cancercare. / Syftet med studien var att öka kunskapen om de hinder som existerar för den psykosociala yrkesutövningen inom cancervården. Genom en kunskapsöversikt där tio artiklar inkluderats, har det psykosociala yrkesutövandet inom cancervården i västvärlden undersökts utifrån cancerbehandlares perspektiv; vilka brister som syns i den psykosociala cancervården och vad som behöver förbättras för att kunna erbjuda den vård som lever upp till de behov som finns. Studiens resultat har tematiserats och analyserats med hjälp av Lipskys gräsrotsbyråkratiska teori. Resultaten visar att den psykosociala cancervården präglas av fyra brister; bristfälliga rutiner och avsaknad av struktur i den psykosociala vården, bristfällig psykosocial utbildning och kunskap hos medicinsk vårdpersonal, tids-, personal- och ekonomiska brister för det psykosociala arbetet samt brist på språk- och kulturanpassad psykosocial vård. Det framkommer att den psykosociala yrkesutövaren behöver inta två oförenliga roller i sitt arbete, dels att företräda patienten, dels att vara lojal gentemot sin organisation. Detta skapar otydlighet hos den psykosociala yrkesutövaren och kan även påverka dennes självbild. Utifrån studiens resultat, samt med hjälp av tidigare forskning, blir det tydligt att den psykosociala cancervården är i behov av ökade resurser, tätare samarbete och gemenskap med övrig medicinsk vårdpersonal. Dessutom behöver det psykosociala arbetet inom cancervården mobiliseras och organiseras för att lyfta yrkesområdets bristfälligheter, för att förändring ska kunna träda i kraft på en högre nivå. Detta för att kunna fortsätta leverera jämlik och trygg cancervård.

Today, activities funded with public funds needs to present relevant and reliable information which shows the results obtained. Requirements increase in welfare activities to be run based on scientific, empirical knowledge. This applies particularly to social work. The social work is, however, poorly researched in areas such as knowledge of interventions in the content, context and effects. One way to evidence-base social work can be to conduct regular and qualified assessments. To evaluate, however, is complex, and knowledge of the evaluations are deficient in those who plan and execute them. The overall aim of this study was to conduct a systematic literature review to identify key evaluation models to the psychosocial work in health care services. A further aim was to develop an evaluation design for the psychosocial work of kuratorsenheten, Falun Hospital. The evaluation models are presented in the paper based on categories of “top down” and “bottom up ", and" other models ". With the help of some key concepts for the evaluation of social work, the conclusion of the meta-theory of critical realism, conducted the study analysis. The results show that the models relevant to the evaluation of psychosocial work in the health services are mainly oriented towards a bottom up perspective. The models are process evaluations, user-oriented models, stakeholder assessments, self assessments, and goals - performance evaluations. The evaluation design of kuratorsenheten also presents a number of elements in the psychosocial work which is central to document, for the opportunity to explain, evaluate and develop the business forward.