Bakgrund Psykossjukdomar förekommer över hela världen och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del av behandlingen vid psykossjukdomar och syftar till att hjälpa individen att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom är en vanlig orsak till att patienten återinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinläggning. Tidigare forskning har påvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvårdspersonal ägnar för lite tid åt att hjälpa dessa patienter nå en högre grad av följsamhet. Syfte Att belysa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med psykossjukdomar. Metod För att sammanfatta kunskapsläget inom forskningsområdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo. Artiklarna klassificerades och granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet utifrån ett bedömningsunderlag och fördes in i en matris. Resultat Följande teman framkom; erfarenheter av omvårdnad i klinisk verksamhet för förbättrad följsamhet, att stärka den terapeutiska alliansen samt omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten. Omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten delades in i tre underkategorier; Compliance- och Adherence therapy, familjeinterventioner samt telefon- och smsinterventioner. Slutsats Resultaten indikerade att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att öka följsamheten till läkemedelsbehandling är inriktade mot flera olika faktorer som påverkar följsamheten. Resultaten indikerade att samtliga presenterade omvårdnadsåtgärder ger viss effekt på följsamheten och den terapeutiska alliansen föreföll vara den mest betydelsefulla faktorn.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med psykossjukdomar får ett negativt bemötande i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskors fördomar och bristande kunskap är något som kan inverka på omvårdnaden, en inställning som präglar samhället i stort både i nutid och historiskt sett. Förutsättningar för en personcentrerad omvårdnad innebär en relation av tillit och trygghet något som sjuksköterskor ofta saknar kunskap och erfarenhet att tillgodose i mötet med patienter med psykossjukdomar. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva upplevelser av att bemöta patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att belysa hur sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med psykossjukdom inom den somatiska slutenvården. Resultatet baserar sig på tolv vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fem kvantitativa vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Resultatet tyder på att sjuksköterskor upplever brister i kunskap, erfarenhet, stöd och tid. Negativa inställningar som frustration och rädsla är vanligt förekommande. Slutsats: Sjuksköterskor efterlyser en vidare utbildning i psykiatrisk omvårdnad för att undanröja negativa attityder i bemötandet av patienter med psykossjukdomar. Även tidsbrist upplevs som ett betydande problem i omvårdnaden. / Background: Previous research shows that patients with psychotic illnesses receive a negative attitude in somatic inpatient care. Nurses´ prejudices and lack of knowledge is something that can affect the care. This attitude characterizes society in general, both today and historically. Preconditions for a person-centered care implies a relationship of trust and confidence. Nurses often lack the knowledge and experience to accommodate in the meeting with patients with psychotic illnesses. Objectives: From a nurse perspective describe nurses’ experiences of encounters with patients with psychotic illness in somatic inpatient care. Methods: A literature review was used to highlight nurses' perceived treatment of patients with psychotic illness in somatic inpatient care. The results are based on the twelve peer-reviewed articles, seven were qualitative and five were quantitative, these were analyzed according to Friberg (2012) method for analysis of results. Results: The results show that nurses are experiencing gaps in knowledge, experience, support and time. Negative attitudes such as frustration and fear are common. Conclusions: Nurses request increased education in psychiatric nursing to eliminate the negative attitudes in treatment of patients with psychotic illnesses. Lack of time is also considered to be a significant problem in nursing.

Bakgrund: Det har länge rapporterats om brister i bemötande i hälso- och sjukvården, inte minst inom psykiatrin. Vårdpersonal möter patienter med psykisk ohälsa oavsett arbetsplats. Patienternas uppfattning av vårdkvalitet inom psykiatrin har knappt undersökts i Sverige då det tidigare funnits en skepticism kring om en person som har varit tvångsvårdad eller lider av en störd verklighetsuppfattning varit kapabel till att ge ett trovärdigt svar. Patienterna anser att en god relation mellan patient och personal är grundläggande för god vårdkvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur vuxna patienter med psykossjukdom upplever hälso- och sjukvården.Metod: Syftet besvarades genom en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar som har inkluderats var av kvalitativ ansats. Inkluderade artiklar har genomgått en kvalitetsanalys med resultatet hög eller medelhög kvalitet.Resultat: I resultatet framkom följande teman: bemötande, patient-vårdpersonalrelation, behandling, delaktighet och information samt miljö. Patienterna beskrev att de upplevt bristande bemötande från vårdpersonal. De beskrev önskvärda egenskaper hos vårdpersonal och vad som gjorde det möjligt att bygga en god relation. Vidare beskrev patienterna vikten av att få information och av att vara delaktiga i sin vård, samt upplevelsen av bristerna gällande detta.Slutsats: Det är tydligt att det finns brister i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv och att mer forskning inom området krävs. De problemområden som upptäcktes var bemötande, patient-vårdpersonalrelation, miljö, behandling och delaktighet/ information.Nyckelord: Psykossjukdomar, upplevelse av bemötande, sjuksköterske-patient relation

Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan fungerar och upplevs av olika yrkesgrupper från landsting och kommun som arbetar utifrån den så kallade Södertäljemodellen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta yrkesverksamma på en rehabiliteringsenhet för individer med psykossjukdomar. Studiens empiri analyseras med hjälp av samverkan som ett teoretiskt begrepp samt organisationsteori. Resultatet visar att samverkan fungerar genom formella och informella möten samt när de professionella behöver beakta andra yrkesgruppers bedömningar i det egna beslutsfattandet. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att Södertäljemodellen leder till att yrkesgrupperna får en bättre förståelse för varandras arbetssätt, ett bättre samarbete och att insatser snabbare når patienterna/klienterna. Dock visar resultatet att de problem som informanterna upplever med denna typ av modell för samverkan är att den exempelvis leder till en otydlig arbetsfördelning samt svårigheter i att strukturera arbetsdagen. / The aim of this study is to examine how collaboration works and is experienced by health and social care workers in a psychiatric care unit. We have conducted qualitative interviews with eight professionals at a psychiatric care unit for individuals with mental illness, that work on the basis of Södertäljemodellen. The empirical data is analyzed using collaboration as a theoretical concept along with organization theory. The results show that collaboration works through formal and informal meetings and also when the professionals need to consider assessements made by other professionals in their decision making. Furthermore, the results show that the professionals experience that they have gained a better understanding of each other’s work, better cooperation and that assistance faster reaches the patients/clients. However, the study also sheds light on some of the problems experienced by the professionals, for example, that co-location can contribute to an indistinct division of labor and difficulties with the structure of the workday.

Bakgrund: I Sverige lever mellan 30 000 och 40 000 personer med diagnosen schizofreni och varje år insjuknar mellan 1500 och 2000 personer i psykossjukdomar. Dessa personer har ofta svårigheter att klara av sin vardag och behöver därför erbjudas samordnade insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tidigare forskning visar att personer med psykossjukdomar upplever att de inte är tillräckligt delaktiga i sin vård och att många beslut angående vården tas utan deras inblandning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och syntetisera forskning avseende personers upplevelser av delaktighet inom psykiatrisk vård vid vård för psykossjukdom. Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 artiklar med kvalitativ design inkluderades i resultatet. Analys av data genomfördes med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys metod för kvalitativ analys av litteratur. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med åtta underkategorier. Personernas upplevelse av delaktighet i den psykiatriska vården beskrivs i kategorierna Personlig förmåga, Maktdynamik och hierarki och Tillgänglighet. Slutsats: Maktfördelningen mellan person och vårdpersonal bör vara dynamisk och skifta beroende på omständigheter. Den psykiatriska vården bör fokusera mer på samarbete mellan personen och vårdpersonal än på läkemedelsregimen. / Background: There are between 30 000 and 40 000 persons living with Schizophrenia in Sweden and every year between 1500 and 2000 persons experience their first psychotic episode. These persons often have difficulties in coping with everyday life and are in need of multiprofessional care. Previous research shows that persons with psychotic disorders experience that they are not sufficiently involved in their care and many decisions about the care are made without their involvement.   Aim: The aim was to review and synthesize research regarding persons experiences of participation in mental health care for psychosis. Method: The current literature review study consists of 16 scientific qualitative articles which are included in the result. Analysis of data was conducted withBettany-Saltikov and MchSherrys method for qualitative litterature analysis.  Result: The result comprises three categories with eight subcategories. The experiences of participation in mental health care is described in the categories: Personal abilities, Power dynamics and Hierarchy and Availability.  Conclusion: Depending on the circumstances the distribution of power between the person and the healthcare staff should be dynamic. The mental health care should have more focus on cooperation between the person and the healthcare staff instead of drug regimen.