<p>Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor:  Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.  Kan redovisningsskillnader mellan länderna förklaras utifrån rättvisande bild? Syftet med denna fråga är att kunna tydligare se skillnader mellan USA och Sverige vad gäller rättvisande bild.  Vad är begreppsskillnaden mellan rättvisande bild och god redovisningssed? Syftet med denna fråga är att ifrågasätta om verkligen dessa två begrepp behövs eller om man skulle kunna ta bort en ur lagstiftningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kontextuell tolkning av rättvisande bild. Principer och värderingar formar uttrycket rättvisande bild och ligger till grund för det. Dessa ska jag ta upp för att få fram en större förståelse i vad som ligger till grund i konstitution av rättvisande bild. Lagtexten går bara ytligt in på vad rättvisande bild innebär. Detta ska nu undersökas. Läsaren ska även få en insikt i skillnader mellan Sverige och USA vad gäller rättvisande bild och vad som kan vara relevant referenspunkt när det kommer till detta begrepp. Metod: Studien består av en litteraturstudie med ett hermeneutiskt tolkningssätt. Genom att tolka olika texter önskar jag få fram en ökad förståelse för vad begreppet rättvisande bild innebär. Studien använder sig utav lagtext, forskningsrapporter, läroböcker samt artiklar för att få en så bred och objektiv bild som möjligt av begreppet. Rättvisande bild är ett levande begrepp som rekonstrueras och dekonstrueras hela tiden i samhället och har därmed fått olika betydelser, vilket jag fördjupar mig i några av dessa i studien. Resultat: Genom studiens gång har det visat sig att begreppet rättvisande bild kan definieras som att om man följer riktlinjer och principer inom enhetsteorin eller ägarteorin, beroende på vilken teori man använder, så får man en rättvisande bild. Årsredovisningens resultat måste vara lika sann som fair, vilket inte alltid är så lätt. I USA är fair value och present fairly tydligare förklarat än rättvisande bild i Sverige, vilket kan sägas bero på att både USA och Storbritannien har samma redovisningstradition. Fair value är en utvecklad variant av marknadsperspektivet av rättvisande bild medans present fairly är en utvecklad variant av det etiska perspektivet av begreppet. Teoretiska skillnader mellan begreppet rättvisande bild och god redovisningssed finns, men enligt tidigare studier verkar det inte finnas någon praktisk sådan. Detta leder till slutsatsen att om något av begreppet ska tas bort så blir det rättvisande bild, då god redovisningssed är befäst inom redovisningen.</p>

Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En av IASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets situation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att den skulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera i vilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiska händelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del på intervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker. Under studiens gång har vi funnit att åsikterna kring IAS 39 går isär. Bankindustrin är av en åsikt medan intressenterna, i de flesta fall, är av en annan. Uppsatsen är till stor del strukturerad efter den rättvisande bildens kvalitativa egenskaper. Analysen görs utifrån de kvalitativa egenskapernas kännetecken. Studien visar på: Relevansen har blivit lägre sett ur kravet förståelse och blivit högre sett ur kravet aktualitet. Jämförbarheten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur kraven lika händelser och spelregler Validiteten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur kraven fullständighet och neutralitet. Verifierbarheten varierar sett ur kraven kontroll och samstämmighet.

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även begreppet rättvisande bild med det gamla begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor:  Hur kan begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera begreppet.  Kan redovisningsskillnader mellan länderna förklaras utifrån rättvisande bild? Syftet med denna fråga är att kunna tydligare se skillnader mellan USA och Sverige vad gäller rättvisande bild.  Vad är begreppsskillnaden mellan rättvisande bild och god redovisningssed? Syftet med denna fråga är att ifrågasätta om verkligen dessa två begrepp behövs eller om man skulle kunna ta bort en ur lagstiftningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kontextuell tolkning av rättvisande bild. Principer och värderingar formar uttrycket rättvisande bild och ligger till grund för det. Dessa ska jag ta upp för att få fram en större förståelse i vad som ligger till grund i konstitution av rättvisande bild. Lagtexten går bara ytligt in på vad rättvisande bild innebär. Detta ska nu undersökas. Läsaren ska även få en insikt i skillnader mellan Sverige och USA vad gäller rättvisande bild och vad som kan vara relevant referenspunkt när det kommer till detta begrepp. Metod: Studien består av en litteraturstudie med ett hermeneutiskt tolkningssätt. Genom att tolka olika texter önskar jag få fram en ökad förståelse för vad begreppet rättvisande bild innebär. Studien använder sig utav lagtext, forskningsrapporter, läroböcker samt artiklar för att få en så bred och objektiv bild som möjligt av begreppet. Rättvisande bild är ett levande begrepp som rekonstrueras och dekonstrueras hela tiden i samhället och har därmed fått olika betydelser, vilket jag fördjupar mig i några av dessa i studien. Resultat: Genom studiens gång har det visat sig att begreppet rättvisande bild kan definieras som att om man följer riktlinjer och principer inom enhetsteorin eller ägarteorin, beroende på vilken teori man använder, så får man en rättvisande bild. Årsredovisningens resultat måste vara lika sann som fair, vilket inte alltid är så lätt. I USA är fair value och present fairly tydligare förklarat än rättvisande bild i Sverige, vilket kan sägas bero på att både USA och Storbritannien har samma redovisningstradition. Fair value är en utvecklad variant av marknadsperspektivet av rättvisande bild medans present fairly är en utvecklad variant av det etiska perspektivet av begreppet. Teoretiska skillnader mellan begreppet rättvisande bild och god redovisningssed finns, men enligt tidigare studier verkar det inte finnas någon praktisk sådan. Detta leder till slutsatsen att om något av begreppet ska tas bort så blir det rättvisande bild, då god redovisningssed är befäst inom redovisningen.

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet. Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar. Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed. Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.

Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra: För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen. Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet. Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit. Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar huruvida redovisningen ger en rättvisande bild om lagret avsiktligt hålls nere inför inventering. Vi har utgått från ett abduktivt angreppssätt och använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer, med revisorer och anställda inom dagligvaruhandel med anknytning till inventeringsarbetet, vilka har varit utgångspunkter för att analysera uppsatsens ämnesområde. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är bland andra:</p><p>För att en dagligvaruhandel skall kunna använda sig av löpande inventering och lagerbokföringssystem krävs det att lagerbokföringssystemet skall kunna hantera svinn- och inkuransberäkningar av lagret från inventeringstillfället till bokslutsdagen.</p><p>Att det krävs ytterligare någon definitions- och tillämpningsmall om när och hur begreppet rättvisande bild skall användas och hur det skall tolkas. Samtidigt är det viktigt att behålla begreppets nuvarande flexibilitet.</p><p>Att dagligvaruhandlar bör upplysa i en not antingen om hur inventeringsarbetet har gått till eller vad det genomsnittliga lagret under räkenskapsåret har varit.</p><p>Ett förslag till att begreppet rättvisande bild även skall vara tillämpbart vid beräkning av nyckeltal, vilket innebär att värdena i balansräkningen måste anpassas därefter.</p>

No description available.

Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra. Fokusläggs på IFRS-punkten IAS 36 p. 134 som reglerar nedskrivningstest och mer specifiktredovisning av goodwill. Goodwill är i sig ett omdiskuterat redovisningsområde där mångastämmor uttrycker olika åsikter, vilket alltså gör punkten intressant vid undersökning avharmonisering; harmonisering torde vara svårast att uppnå i turbulenta forum.I uppsatsen utvärderas harmoniseringen genom jämförelse mellan goodwillredovisning i ländersom har olika redovisningstraditioner. Tyskland representerar den kontinentalaredovisningstraditionen, Storbritannien representerar den anglosaxiska och Kina undersöks pågrund av att landet inte har någon av dessa traditioner. Utifrån en tolkningsmodell utvärderasländernas enskilda förmåga att leva upp till IAS 36 p. 134, varefter en kvalitativ jämförelse görs.Slutligen undersöks kopplingar mellan resultatet av analyserna och ländernas respektiveredovisningstraditioner.Undersökningen resulterade i slutsatsen att IAS 36 p. 134 följs i högre grad av de två europeiskaländerna än av Kina, samt att jämförbarheten, till följd av detta, är högre mellan de europeiskaländernas redovisning. Redovisningstraditioner kunde även till stor del kopplas till utfallet, medundantag för tysk goodwillredovisning där kopplingen till den kontinentalaredovisningstraditionen var svag. I denna uppsats anses implikationen av slutsatserna vara attharmoniseringen verkligen kan infinna sig vid bruk av IFRS-standarder. I synnerhet är avvikelseni tysk goodwillredovisning från den kontinentala redovisningstraditionen en indikation påfungerande harmonisering. / Program: Civilekonomprogrammet

Företag ska i de finansiella rapporterna delge en rättvisande bild. Bokföringsnämnden bestämde sig för att förändra de redovisningsregelverk som gällde för att förenkla för de svenska företagen samt för att uppnå en bättre redovisning. Denna skiftning i normgivningen kom att kallas K-projektet. Ett utav regelverken K3 innehåller en praktiskt ny värderingsmetod i Sverige, vilket är komponentavskrivning. Komponentavskrivning ska resultera i att företag redovisar på ett tydligare sätt vad som händer i verksamheten och på så vis ska den uppnå en mer rättvisande bild. Metoden har blivit väl omdiskuterad och kritiserad, främst för att kostnaden är väldigt stor till en så liten nytta. Komponentavskrivning anses heller inte bidra till en förbättrad redovisning, enligt kritikerna. Fastighetsbranschen är den mest utsatta branschen då de har många fastigheter att beakta, vilket resulterar i en stor mängd komponenter.Syftet med denna studie är att studera om komponentavskrivning som tillgångsvärderingsmetod har bidragit till en mer rättvisande bild av verkligheten. För att kunna mäta detta har vi valt att genomföra intervjuer där vi har samlat in åsikter om metoden. Vi har intervjuat fem allmännyttiga fastighetsbolag och fem revisorer om vad de tycker om komponentavskrivning.De resultat vi fått fram är att åsikterna skiljer sig åt. Samtliga är överens om att komponentavskrivning rent teoretiskt bidrar till en mer rättvisande bild, men inte i praktiken i lika stor utsträckning. Vi kan uttyda ett mönster i att de fastighetsbolag som från början har gjort en grundlig och välarbetad övergång och som har kommit längre i processen idag, ser värdet med metoden. För revisorerna är det svårt att uttyda något mönster, mer än att revisorernas åsikter kan tänkas vara påverkade av omgivningen. / Businesses should communicate a true and fair view in their financial statements. The Board of Accounting decided to change the accounting rules, which was made to simplify for Swedish companies and to achieve a better accounting. This shift in accounting norms was called the K-project. One of the regulations, K3, contains a practically new valuation method in Sweden, which is the component depreciation. Component depreciation will result in that companies report in a clearer way what is happening in the business. In this way it achieves a more accurate picture. The method has been well debated and criticized, mainly because the cost is very high for such a small benefit, but also because component depreciation does not seem to contribute to an improved reporting. The real estate industry is the most vulnerable sector, as they have many properties to consider which will result in even more components.The purpose of this study is to investigate if the component depreciation as an asset valuation method has contributed to a more accurate picture of reality. To measure this, we have chosen to conduct interviews in which we collect opinions about the method. We interviewed five public real estate management companies and five auditors about what they think about the component depreciation.The results we have produced are that opinions differ. All respondents agree that the component depreciation theoretically contribute to a more accurate picture, but not always practically. We can interpret a pattern. If real estate management companies from the beginning has made a thorough and well-made transition and has come further in the process today, they also sees the value of the method. For auditors, it is difficult to interpret any pattern, more than that the auditors opinions may be influenced by the environment.