<p>The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006.</p><p>SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news.</p><p>The question:</p><p>- Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news?</p><p>When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources.</p><p>The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive.</p><p>Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006.</p><p>SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut.</p><p>Frågeställningen:</p><p>- Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna?</p><p>I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor.</p><p>För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag.</p><p>Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.</p>

<p>Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie</p> / <p>With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted.</p><p><strong>Keywords:</strong> bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy</p>

Cette recherche avait pour objectif d'analyser les interactions langagières maître-élèves en début de cours, en les étudiant sous l'angle de l'activité des enseignants. Elle cherchait à identifier les caractéristiques spécifiques de ces situations d'ouverture, ainsi que les formes de conceptualisation développées par les acteurs. La recherche a été conduite en collaboration avec douze professeurs des écoles stagiaires ou experts. Deux types de données ont été recueillies : enregistrements vidéos des séances de classe et autoconfrontations des enseignants. Six situations de début de cours ont été décrites et analysées en mathématiques et en français. Les résultats montrent que l'activité des enseignants en début de cours peut être caractérisée au moyen de cinq composantes : (a) mode de cadrage, (b) préoccupation atmosphérique, (c) préoccupation identitaire, (d) rapport du maître au savoir enseigné, (e) conceptualisation de l'intercompréhension. Les résultats mettent en évidence le rôle central que jouent le repérage et la qualification des épisodes de malentendu dans les situations de début de cours. La prise en compte de ces épisodes varie selon le niveau d'expertise des enseignants. Considérés par les novices comme des imprévus, des ratés de la communication, ou le résultat de défauts de planification, les malentendus sont reconnus par les enseignants expérimentés comme des caractéristiques attendues des phases de démarrage, des indicateurs pertinents qu'ils associent à leurs choix d'intervention. Ce mode de traitement repose sur une conceptualisation pragmatique des mécanismes d'intercompréhension, de la co-construction de la référence, et du fonctionnement du langage en situation d'enseignement. Les analyses conduites apportent par ailleurs une contribution à la description du geste d'ajustement en début de cours. Elles précisent les modalités selon lesquelles l'agir langagier de l'enseignant réalise l'ajustement de l'intention didactique à la situation émergente, spécifique et dynamique de la classe. Elles éclairent enfin la façon dont le rapport bi-polaire que l'acteur entretient au langage et au savoir, conditionne l'empan de cet ajustement.

Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras. Nyckelord: bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie / With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted. Keywords: bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy

Dokumentet innehåller två alster som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling 20 poäng C-nivå vid Högskolan i Skövde. Verket Antaal - ett speldesigndokument beskriver ett eget spelkoncept och det andra alstret, En världs födelse - en reflektion över Antaal, är en reflekterande rapport som behandlar verket.

The purpose of this paper is to investigate contents in the news in order to search for similarities between the two television news reports, Rapport and Nyheterna. The news features that I examined in my investigation were broadcast in April and May 2006. SVT and TV4 are two Television channels both belonging to the analogue television network in Sweden, which means that they reach out to almost the whole country. Hence I thought it was interesting to investigate their reports on similar news. The question: - Which are the similarities and differences between how the two programmes describe their reporting on similar news? When I put together the information from the two programmes in the schedule I based my analysis on the following questions: topic, place, length, type of reporting and per-sons/sources. The method for this investigation is a quantitative content analysis. However, some part of the collection of information and description/interpretation of the material is qualita-tive. Rapport and Nyheterna had an average of 15 similar news features per week, of which foreign news dominated. During the three weeks the investigation took place Rapport and Nyheterna had in total 46 similar news features. In addition to foreign news political and crime news dominated. The news broadcast at Channel 4 has more in common with Rapport rather than the other way round. Rapports consignments are in addition to this always longer compared to Nyheternas. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de inslag som handlar om samma äm-ne/händelse i Rapport och Nyheterna. De nyhetssändningar jag använde i min undersök-ning sändes under april och maj 2006. SVT och TV4 är tevekanaler som sänds via det analoga nätet i Sverige, vilket betyder att de når ut till nästintill hela Sverige. Jag tyckte det var intressant att undersöka hur rap-porteringen av lika ämnen/händelser ser ut. Frågeställningen: - Vilka skillnader och likheter finns mellan de två programmens nyhetsrapportering av de gemensamma ämnena/händelserna? I schemat som jag använde då jag sammanställde informationen från nyhetsprogrammen hade jag följande frågor till innehållet: ämne/händelse, placering, längd, typ av rapporte-ring och personer/källor. För undersökningen valdes den kvantitativa metoden i form av en innehållsanalys. Men en del av insamlingen av material och beskrivningen/tolkningen av materialet är av kva-litativt slag. Rapport och Nyheterna hade i genomsnitt 15 gemensamma händelser/ämnen per vecka, där utrikesnyheter dominerade. Under de tre veckorna som undersöktes hade Rapport och Nyheterna 46 gemensamma nyheter. Efter utrikesnyheter var politik och nyheter kring brott de som dominerade. Nyheterna i TV4 har mer gemensamt med SVT: s Rapport än tvärtom. Rapport har alltid längre sändningar än Nyheterna.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet. Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3). Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier. De aktörerna med störst påverkan på marknaden är de professionella och institutionella placerarna. Det framgår även att analytiker inte har någon större påverkan på marknaden, vilket var studiens utgångpunkt. Småsparare bör vara medvetna om dessa fakta och inte blint följa riktkurser eller rekommendationer. Slutligen kan studien påvisa att analytiker inte befinner sig i en helt oberoende ställning gentemot arbetsgivare, kunder och bolagen de analyserar. Att konstant värna om dessa relationer leder till direkta och indirekta agentkostnader som slutligen drabbar kunderna och analyshuset. / This paper examines analysts' methodology, their impact on the stock market and their perceived professional problems. To illustrate this, we have conducted ten interviews with profiles from today's financial industry. Five analysts from larger investment banks and five experts from various related financial areas were interviewed. The goal is to examine analysts from these ten respondents' perspectives and thereby clarify the analyst’s role in the financial machinery. This is achieved by focusing on three areas: How analysts actually practice their profession and what scientific basis they have (1), what their impact on the stock market is (2) and the difficulties they believe that the profession is facing today and in the near future (3). The paper shows that the variables behind set value of the stock are more important than the tools of how to set the value itself. The analysts’ tools for analyzing are therefore lacking which can be derived from the fact that the financial theories within the community of business administration often are incomplete. The profiles with the greatest impact on the market are the professional and institutional investors. Furthermore, the paper shows that analysts do not have a major influence on the market, which was the study's starting point. Small investors should be aware of these facts and not blindly follow target prices or recommendations. Finally, the study shows how analysts do not have an unbiased relationship towards their employers, clients or the companies they analyze. Constantly trying to preserve these relations leads to direct and indirect agency costs that ultimately affect the clients and investment banks.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

La théorie de la légitimité présente l'organisation comme une institution sociale. Son existence ainsi que son droit d'utiliser les ressources nécessaires à son fonctionnement lui sont accordés par la société. Afin de maintenir ses privilèges, toute organisation se doit de rester légitime aux yeux de ceux qui confèrent la légitimité. La théorie présente le concept de légitimité comme étant une ressource que toute organisation se doit de posséder pour exister. L'objectif de notre recherche est de comprendre la gestion de cette ressource indispensable qu'est la légitimité. Par une étude de cas, nous avons comme but de comprendre certains des moyens utilisés par l'entreprise pour maintenir ou réparer sa légitimité lorsque celle-ci est mise en doute. En l'illustrant dans un secteur particulier, nous élaborons un modèle visant la compréhension de la gestion de la légitimité. Ce travail a pour fins d'amener de nouveaux éléments théoriques aidant à la compréhension des outils utilisés pour établir, maintenir, étendre ou défendre la légitimité, et ce, afin de mieux saisir le phénomène de gestion de la légitimité des organisations opérant dans nos sociétés occidentales. L'utilisation de textes, comme armes de défense de la légitimité, est une manière très répandue de légitimation des activités d'une organisation. Pour comprendre cette façon de maintenir la légitimité, nous utilisons une méthode d'analyse basée sur des fondements sémiotiques, et ce, afin de décoder la structure des écrits visant la défense de la légitimité. Ainsi, notre recherche se concentre sur l'impact de l'utilisation d'un format connu de récit pour le maintien de la légitimité d'une organisation. Suite à l'analyse de la section «Lettre du président» des rapports annuels de Pfizer sur une période de vingt ans, nos résultats indiquent que l'entreprise utilise une structure de récit bien précise soit celle du conte populaire pour maintenir sa légitimité en période de crise. À l'aide de récits plongeant le lecteur dans une hyperréalité, l'entreprise arrive à légitimer des activités illégitimes qui vont à l'encontre des valeurs de notre société. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Légitimité, Sémiotique, Rapport annuel, Récit, Hyperréalité, «Storrytelling», Industrie pharmaceutique.

This report describes the development of a sample loader for my diploma work at Q-linea AB in Uppsala. The sample loader will replace the process of loading fluid samples into Q-linea’s instrument for biomolecule analysis. The earlier process was done by hand and was a time consuming and inefficient task. The work was initiated with a design phase where an overview of the system was created. The sample loader will be receiving text commands from a PC that coordinates all the subsystems like pumps and lasers on the analysis instrument. The commands will be translated by a microcontroller into the correct movement of the samples needed to load them. Most of the work was put down into developing the software responsible for handling communications and actuation of a couple of stepper motors. Lastly a circuit board was designed and manufactured, ready to be mounted into the existing instrument. The result was a working prototype which now is used in the daily work at Q-linea. It is subject for further development and in the future it will be shipped as a part of the finished biomolecular analysis instrument from Q-linea.