Preventive maintenance is a process employed to reduce probability of failure or degradation of equipment. When such a process is performed by humans without a computerized solution, human errors are bound to take place. A computerized solution could reduce human errors by automatically performing tasks which are prone to error. A React web and a React Native application are created to evaluate which framework is most suitable for use in a preventive maintenance process based on three criteria. The criteria are round-trip request times, lines of code and delivery time based on build size. Results show that the React web application outperforms the React Native application in all three categories.

Scratch is a block programming language which introduces beginners to programming. Instead of code the user has access to a set of blocks with text and icons, explaining how the block will affect the program that is written. The connection between one block and the corresponding code can be hard to understand for the beginner. The goal of this project is therefore to develop a user-friendly, flashcard-based mobile application to show the target group of 8- to 16-year-olds that behind every block there is code. The application is developed in TypeScript, using React Native as framework and the developer tool Expo for setting up and publishing of the application. The final application consists of 6 different screens; a starting screen, an information screen, a menu, a submenu, an "under development"-screen and a flashcard view. The user can navigate between the screens and by choosing a specific block the flashcard view displays a flashcard with the block and the corresponding translation in Python. The goal of the project is fulfilled, and with a testing group it is also confirmed that the application is user-friendly. Although the goal is achieved, the conclusion that the step between block programming and syntax is hard can be drawn, with difficulties in translating the blocks appearing along the way.

Rapporten behandlar utvecklingen av ett system som möjliggör för rapportering och granskning av avfallsdata. Systemet består av en mobilapplikation och en webbapplikation som utvecklats med React Native respektive React, en databas som utvecklats med MySQL och en back-end bestående av tjänster som erbjuds av Amazon Web Services. I AWS används tjänster som tillåter hantering av mobilapplikation, webbapplikation, databas och användare. Systemet utvecklades av åtta studenter vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet på uppdrag av det australiensiska företaget EcCell. Projektet resulterade i framtagningen av produkten Trace the Waste med nästan alla önskade funktionaliteter. I rapporten diskuteras även vad som hade kunnat göras annorlunda i utvecklingen med hjälp av andra verktyg. Rapporten drar slutsatser om bland annat varför produkten ger värde för kunden och hur den agila arbetsmetoden Scrum påverkat studenternas arbete under distansläge. Varje student har också skrivit ett individuellt bidrag där olika områden relaterade till projektet utreds. Bidragen finns i slutet av rapporten.

Det finns många ramverk för att optimera utveckling av en webbapplikation. Angular, React och Vue är tre av de största JavaScript baserade front-end ramverken för utveckling av webbapplikationer. Eftersom de är bland de populäraste JavaScript ramverken vill den här studien bidrar den här studien att utvidga kunskapen om JavaScript ramverk. Detta för att göra det lättare att välja ett Java-Script ramverk som passar för utvecklarens behov. Syftet med denna studie är att med hjälp av tre olika webbapplikationer skapade i Vue, Angular och React, gjordes en jämförelse för att mäta prestandan av bilder och video. Med denna jämförelse går det att se vilket ramverk som presterar bäst och underlättar valet av ramverk.En litteraturstudie gjordes för att införskaffa kunskap om hur de olika ramverken implementeras och hur tidigare studier inom detta område gått tillväga. Tre webbapplikationer skapades i Vue, React och Angular. Dessa applikationer hölls så lika som möjligt för att minimera faktorer. De testades sedan genom att göra tre separata test med verktyget Lighthouse där 20, 40, 100 och 200 bilder och videos testades i dessa mängder. Resultatet ställdes upp i tabeller och analyserades mellan de olika ramverken. Resultatet var att Angular fick sammanfattad poäng på 737, Vue hade 745 och React hade 747. Slutsatsen visar att React prestera bäst på rendering av videos. Vue presterade bäst på bilder. Angular var det sämst presterande ramverket på majoriteten av kriterierna. React presterade bäst om alla resultat läggs ihop. Vid webbapplikationer som hanterar bilder rekommenderas Vue att användas i övriga fall rekommen-deras React. / There are many ramverk for optimizing the development of a web application. Angular, React and Vue are three of the largest JavaS-cript based front-end ramverk for webpage development. As these are among the most popular JavaScript ramverk, this study wants to help expand your knowledge of JavaScript ramverk. This is to make it easier to choose a JavaScript framework that suits the devel-oper's needs. The purpose of this study is to use three different web applications created in Vue, Angular and React. A comparison was made to measure the performance of images and video. With this comparison, it is possible to see which framework performs best and facilitates the choice of framework.A literature study was conducted to acquire knowledge of how the various ramverk are implemented and how previous studies in this area have proceeded. Three web applications were created in Vue, React and Angular. These applications were kept as equal as possible to minimize factors. They were then tested by doing three separate tests with the tool Lighthouse where 20, 40, 100 and 200 images and videos were tested in these quantities. The results were presented in tables and analysed between the different ramverk. The result was that Angular got a total score of 737, Vue had 745 and React had 747. The conclusion is that React performs best in rendering videos. Vue performed best on pictures. Angular was the worst performing framework on the majority of the criteria. React performed best if all results are added together. For web applications that handle images, Vue is recommended to be used in other cases, React is recommended.

Tillgängligheten och användandet av grupprum vid universitet är viktigt för studenter då majoriteten av studenternas studietid är på egen hand. Grupprum erbjuder en plats för diskussion och studier, vilket är viktigt för att uppnå en god studiemiljö. Vid Mittuniversitetet existerar det en webbaserad bokningstjänst för studenter att boka grupprum. I det aktuella bokningssystemet existerar det heller ingen direktkoppling till bokningstjänsten och det finns inget sätt att verifiera att bokningen faktiskt används. Därför har denna studie syftat till att undersöka och utveckla en mobilapplikation för bokandet av grupprum vid Mittuniversitetet. Det presenteras nya funktionaliteter och användargränssnitt för att lösa nuvarande problem. Studien har blivit utförd med hjälp av relaterande arbeten, diskussioner med Mittuniversitetets IT-arkitekter, enkätundersökningar och user stories för att bilda en kravfångst. Därefter skapades en prototyp baserat på kravfångsten, denna prototyp användes som designplan för utvecklingen av mobilapplikationen. Sju deltagare deltog att testa applikationen, där första användartestet var att testa en uppsättning funktionaliteter. Därefter utvärderades applikationen för vidareutvecklingen. I det andra testet genfördes en tidmätning mellan det befintliga bokningssystemet och nya bokningssystemet, detta för att genomföra ett antal funktionalitetstester. Resultatet var att det mobila gränssnittet var snabbare för att utföra testerna vid jämförelse med det aktuella webbgränssnittet. Deltagarna ville också ha möjligheten att använda en mobilapplikation i framtiden för att boka grupprum. / The availability and usage of study spaces in universities is important for students due to that majority of their study time is on their own. Study spaces provides a place for discussions and studies, which is important to achieve a good study environment. At the Mid Sweden University, a web-based booking service is available for students to reserve study rooms. In the current booking system, there exist no direct link to the booking service and there is no way to verify that a reservation that has been made is being used. Therefore, the objective of this study has been to examine and develop a mobile application for booking study rooms at Mid Sweden University that presents new functionalities and user interfaces to solve these problems. The study has been conducted with the aid of previous works, discussions with the IT architects, student surveys and user stories to capture requirement specifications. Thereafter a prototype was made based of said requirements, this prototype was then used as a blueprint when developing the actual mobile application. For testing the application, seven participants were chosen to test a set of functionalities and thereafter evaluate their experiences for further development. After the first test, a second test was done by comparing the time it took for participants to perform a set of tasks using the mobile interface versus the existing booking interface. The mobile interface was faster to perform tasks on and participants would like to use a mobile application for future reservations.

Mjukvaror som är integrerade i olika applikationer runt om oss har blivit allt mer vanligare idag och användningen av dessa har blivit en del av vardagen. Detta gör att utvecklingen av användarvänliga system är eftertraktat på marknaden. I denna studie följs samtliga principer för design av användbara gränssnitt för att implementera en ny design och utvärdera användargränssnittet till en webbterminal för golfklubbar runt om i Sverige. Tillsammans med TietoEVRY ska den nuvarande frontend delen av applikationen, vilket är utvecklad i JavaScript-ramverket React, att förnyas och förbättras. Syftet är att implementera ett nytt gränssnitt som ökar tillgängligheten och förmedlar sin funktionalitet på ett tydligt sätt. Som en del av det vetenskapliga arbetet sker en jämförelse av den äldre designen med den nya designen ur ett användbarhetsperspektiv. Målet med det vetenskapliga arbetet är att utvärdera webbterminalen för att kunna mäta i vilken grad som användarupplevelsen av applikationen har förbättrats i utvecklingsprocessen. Intervjuer samt en benchmark-undersökning kommer att genomföras. För att åstadkomma optimala resultat ska deltagarna i experimenten vara lagom bekanta med olika begrepp inom golf och användningen av webbsidor överlag. Med hjälp av tidigare forskning om ämnet samt den datan som samlas in i denna studien ska det ske en jämförelse av det nya användargränssnittet för webbterminalen med det tidigare och resultatet ska utvärderas för att komma fram till en lösning på hur en webbapplikation kan vara användarvänlig. / Embedded softwares in various applications around us have become increasingly common today and the use of these is part of everyday life. Because of this the development of user-friendly systems is sought after on the market. This study follows different principles for designing user-friendly interfaces in order to implement a new design and evaluate the user interface for a web terminal for golf clubs around Sweden. Together with TietoEVRY the current frontend part of the application, which is developed in the JavaScript framework React, is to be renewed and improved. The aim is to create an interface that increases accessibility and conveys its functionality in a clear way. As part of the scientific study, a comparison is made of the older design with the new design from a usability perspective. The goal of the scientific study is to evaluate the web terminal to be able to calculate the degree that the user experience of the application has improved in the development process. Interviews and a benchmark test will be conducted. In order to achieve optimal results, the participants in the experiments must be reasonably familiar with different golf terminology and the use of web pages in general. With the help of previous research on the subject as well as the data collected in this study a comparison will be made between the new user interface for the web terminal with the previous one and an evaluation of the results will be made to come up with a solution on how a web application can be user-friendly.

In the world of mobile applications, there is no lack of frameworks and languages to use for development. One of the most used frameworks is React Native, which builds on React for web browsers. The React Native framework allows the developer to write the application in JavaScript, and run the application on iOS or Android devices. As the market for mobile applications expands, the time it takes to develop an application is under pressure, and a framework allowing for one codebase for two applications can save time and money. Deedster is a company that provides a mobile application where the user can learn about climate change and perform small tasks, deeds, that give a positive impact on the environment. A common request from the users is the automatization of completion of deeds. This thesis creates two implementations of a QR-code scanning application for completion of deeds, one with Swift and one with React Native, and compares the experiences during development and the results of the implementation. The evaluation uses both a quantitative and a qualitative analysis. The produced application fulfilled most of the requirements, including the scanning of a QR-code to open the application, an authentication process and the completion of a deed with confirmation for the user. The execution times for the two implementations did not differ largely, but the measurements of the application launch time proved flawed in design due to the difference in measurement technique between the two implementations. When it came to the development process, the React Native framework provided major difficulties with configuration and dependencies, resulting in difficulties when locating the source of errors. The launching process for the Swift application required some manual configurations that proved difficult such as creating certificates, while the React Native implementation used Expo to convert the project to a launchable file format which created all required files for the developer. While the usage of Expo was smooth once it worked, build errors and lacking bridges appeared which proved hard to solve. In conclusion, while the process for React Native was smooth once all dependencies were figured out, the time it took to get all configurations in place consumed a large chunk of the project’s time budget while the Swift implementation provided steady progress with few unexpected errors. / För applikationsutveckling för mobiler finns det en uppsjö av språk och ramverk för att underlätta utvecklingsprocessen. Ett av de vanligaste ramverken är React Native som bygger på React för webbläsare. React Native-ramverket låter utvecklare skriva koden i JavaScript, men köra applikationen på både iOS- och Android-enheter. I takt med att marknaden för mobilapplikationer växer, sätts det högre press på kortare utvecklingsfaser och snabbare lansering. För att underlätta processen och spara tid och pengar kan React Native vara en bra lösning. Deedster är ett företag som erbjuder en mobilapplikation där användaren kan lära sig om klimatförändringar och utföra små uppdrag, deeds, som ger en positiv påverkan på klimatet. En vanlig förfrågan från användare är ett sätt att automatisera avklarandet av deeds. Den här uppsatsen skapar två implementationer av en applikation som scannar en QR-kod för att markera en deed som avklarad. Den ena byggs med Swift och den andra med React Native och syftar till att jämföra utvecklingsprocessen och den resulterande applikationen. Evalueringen sker med både en kvalitativ och en kvantitativ analys. Den färdiga applikationen uppfyllde de flesta kraven som Deedster ställt, inklusive att appen öppnas genom att scanna en QR-kod, en användare kan autentisera sig, klicka för att markera en deed som klar och få bekräftelse från appen om att det är klart. Exekveringstiderna för de två implementationerna varierade inte märkbart, men mätningarna för starttiden för applikationerna visade sig bristfällig då mättekniken för de två apparna inte blev jämförbar. Gällande utvecklingsprocessen resulterade användandet av React Native i stora problem med konfigurationer och versionskompatibilitet vilket gjorde felsökning svårt. Lanseringsprocessen för Swift-appen krävde en del manuell konfigurering med till exempel certifikat, medan React Native implementationen använde Expo för att konvertera React Native-projektet till ett lanserbart filformat som skapade alla behövda filer åt användaren. Trots att Expo för pakethantering var enkelt och smidigt när det väl fungerade så krävde alla fel vid kompilering och avsaknad av bryggor mycket tid och var svårt att lösa. Slutsatsen blev att React Native var smidigt när alla konfigurationer var på plats, men den tid det tog att konfigurera allt stod för merparten av den tid som lagts på att bygga applikationen. För Swift var processen istället smidig om än inte lika automatiserad, och bjöd på få om ens några oväntade fel.

På grund av snabb digitalisering så finns ett behov av en översikt över de utvecklade produkterna. Detta inte bara för att analysera dess användning utan också för att säkerställa dess korrekta användning. Målet med detta arbete har varit att skapa ett analysverktyg för ett komponentbibliotek och visa var och hur komponenterna används. Det långsiktiga målet med arbetet är att öka produktiviteten för de som använder komponent-bibliotek. Detta har åstadkommits genom intervjuer och en nulägesanalys på ett annat verktyg av Bitbucket. Baserat på resultaten utformades tre designer som utgjorde grunden till implementationen. Implementationen var i sin tur skapt med Javascript kombinerat med React, NextJS och Typescript. När implementationen var färdig genomfördes ett flertal användbarhetstester med flertalet deltagare på implementationen respektive det tidigare verktyget. En jämförelse gjorde därefter på de två verktygen. På grund av en liten testgrupp kan resultaten inte definitivt påstå att implementationen åstadkommer en högre produktivitet eller användbarhet. Resultatet kan, utifrån resultaten hävda att det sannolikt skett en förbättring i produktivitet och användbarhet, fler tester krävs för ett definitivt svar. En framtida implementation bör överväga möjligheten att inkludera en integrerad AI assistent som kan ge rekommendationer och dela insikter kring användningen av komponenterna. / Due to a fast digitalization, there exists a need for an overview over the developed products. This to not only analyze their usage but also ensure their correct usage. The objective of this work has been to create an analysis tool for a component-library and show where and how the components are used. The long-term goal is to increase productivity for those who use component-libraries. This was accomplished through interviews and a current situation analysis on another tool by Bitbucket. Based on the results three designs were created forming the groundwork for the implementation. The implementation was created using Javascript with React and NextJS alongside Typescript. Once the implementation was done a usability test with multiple participants was conducted on the implementation and the previous tool. A comparison was then made between the two tools. Due to the small test size the results are not conclusively able to say that the implementation results in a higher productivity or better usability. It can however be concluded from the comparison that it is likely that there is an increase in productivity and usability, but more tests are needed for a conclusive answer. A future implementation should consider the possibility to include AI as an integrated assistant who can make recommendations and share insights into the usages of components.

The project involves an extensive database with SQL, developing a backend with Express.js and implementing the frontend with React. The database forms the backbone of the entire application and supports its functionality, while the frontend interface is focused on offering an administration panel for users. The backend is designed to function as a REST API, enabling simple and efficient communication between different parts of the application. Using Express.js, the system uses CRUD (Create, Read, Update, Delete) operations to efficiently manage the database and provide a smooth user experience. Important features such as authentication and registration confirmation via email have also been implemented using SendGrid, ensuring a secure and user-friendly platform. By integrating these elements, the project creates a stable foundation for further development of the application. / Projektet handlar om att skapa en omfattande databas med SQL, utveckla en backend med Express.js och implementera frontend med React. Databasen utgör ryggraden i hela applikationen och stöder dess funktionalitet, medan frontend-gränssnittet är inriktat på att erbjuda en administrationspanel för användare. Backenden är designad för att fungera som ett REST API, vilket möjliggör enkel och effektiv kommunikation mellan olika delar av applikationen. Med hjälp av Express.js använder systemet CRUD-operationer (Create, Read, Update, Delete) för att effektivt hantera databasen och tillhandahålla en smidig användarupplevelse. Viktiga funktioner såsom autentisering och registreringsbekräftelse via e-post har också implementerats med hjälp av SendGrid, vilket säkerställer en trygg och användarvänlig plattform. Genom att integrera dessa element skapar projektet en stabil grund för vidareutveckling av applikationen.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp diagnoser som påverkar hur hjärnan hanterar information och kan ge svårigheter med koncentration, reglera uppmärksamhet, minne m.m. En metod som används för att ge stöd till personer NPF är Tydliggörande pedagogik. Tydliggörande pedagogik går ut på att beskriva händelser och omgivningen på ett sätt som personer med NPF lätt kan förstå. Metoder som används inom tydliggörande pedagogik är visuella scheman, arbetsordningar och visualisering av tid. Det här projektet har vidareutvecklat applikationen Vardag åt uppdragsgivaren Altran. Vardag implementerar ett visuellt schema för att ge stöd till personer med NPF. Denna uppsats beskriver utvecklingen av applikationen och vilka funktioner som finns i applikationen. Uppsatsen beskriver också funktioner som kan vidareutvecklas i applikationen. Applikationen kommunicerar med ett webb-API på en server för att synkronisera aktiviteter och bilder som tillhör schemat. De funktioner som har implementerats i applikationen under projektet är bilder som synkas till server, underaktiviteter, visuella teman, token autentisering till webb-API:et och datum för aktiviteter. Vardag är implementerad med React Native för att göra applikationen kompatibel med Android och IOS. / Neurodevelopmental disorders affect the way the brain handles information and can result in difficulties with concentration, shifting attention, memory and processing the surrounding environment. Clarifying pedagogy is a method that is used to support people with neurodevelopmental disorders.  Clarifying pedagogy aims to describe the environment and events clearly to the people with neurodevelopmental disorders. Aid included in clarifying pedagogy is schedules, checklist and time visualisations. This project is continuing the development of the Vardag-application for the company Altran. Vardag implements schedules in an application to help people with neurodevelopmental disorders. Vardag is implemented with React Native to make the application compatible with IOS and Android. A web API was developed and used to communicate between the application and the server.  During this project the features upload image, sub activities, visual themes and activities on a specific date was implemented.