• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • Tagged with
  • 23
  • 12
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bankers kreditbedömning vid ägarskifte - Vilken redovisningsinformation efterfrågas och hur betydelsefull är den för banken vid ett ägarskifte

Tall, Anders, La, Hong-Ngoc January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.</p>
2

Bankers kreditbedömning vid ägarskifte - Vilken redovisningsinformation efterfrågas och hur betydelsefull är den för banken vid ett ägarskifte

Tall, Anders, La, Hong-Ngoc January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen. Materialet analyserades och detta ledde slutligen fram till slutsatserna. Bankerna efterfrågade både intern och extern redovisningsinformation vid ett ägarskifte. Det visade sig också att bankerna gav den externa redovisningen störst betydelse men även att personen spelade en väsentlig roll både vid vanlig kreditbedömning och vid ett ägarskifte.
3

Redovisning i småföretag : tvång eller verktyg?

Ohlsson, Lone, Olofsson, Carl, Cronholm, Lars January 2007 (has links)
No description available.
4

Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker

Sadeghian Saravi, Pershin, Aziz, Albert January 2009 (has links)
<p>Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker</p><p>Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz</p><p>Handledare: Kent Trosander</p><p>Seminariedatum: 2009-09-28</p><p>Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hp</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,</p><p>undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en</p><p>uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas</p><p>kreditbedömning.</p><p>Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre</p><p>intervjuer.</p><p>Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.</p><p>Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in.</p>
5

Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker

Sadeghian Saravi, Pershin, Aziz, Albert January 2009 (has links)
Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz Handledare: Kent Trosander Seminariedatum: 2009-09-28 Ämne/Kurs: Redovisning &amp; revision, kandidatuppsats 15 hp Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker , undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas kreditbedömning. Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre intervjuer. Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige. Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in.
6

Användning av redovisningsinformation och rådgivning i mikroföretags beslutsfattande : -En jämförande studie av två branscher

Nilsson, Katarina, Runesson, Anton January 2013 (has links)
Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch. Vi har undersökt användningen av redovisningsinformation inom branscherna IT och lantbruk, där ägarna till IT-företagen i tidigare forskning framställs som frekventa användare av redovisningsinformation då de är kompetenta och skickliga på att hantera bokföringssystem. Lantbruksföretagen har däremot framställts som inkompetenta och deras användning av redovisningsinformation som låg. Vårt syfte var att beskriva och analysera om och vilken typ av redovisningsinformation och rådgivningstjänster som används av mikroföretag inom beslutsfattande. Genom att jämföra de olika branscherna kunde vi identifiera vilka bakomliggande faktorer som påverkar användningen av formell redovisning, informell redovisning och rådgivning. Vi har tillämpat en kvalitativ undersökningsmetod. Litteraturundersökningen har sin grund i fem huvudkällor och relaterad forskning till dessa. Datainsamling har skett genom besöksintervjuer och genom att granska respondenternas årsredovisningar. Den empiriska datainsamlingen består av sex olika mikroföretag jämnt fördelat mellan branscherna IT och lantbruk. Resultatet av jämförelsen visar att IT-företagen använder sig av redovisningsinformation i begränsad omfattning medan användningen hos lantbruksföretagen är betydligt mer omfattande. Våra resultat skiljer sig därmed mot den tidigare forskning som har lagt grunden för denna studie. Vi har identifierat bakomliggande faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Branschtillhörighet påverkar i hög grad användningen då behovet av redovisningsinformation är betydligt högre bland lantbruksföretagen än hos IT-företagen. Även kompetensen hos ägarna är en viktig faktor i sammanhanget. Lantbruksföretagarna hade bättre redovisningskunskaper än IT-företagarna och använde därför sin redovisning på ett mer avancerat sätt, till exempel till att göra lönsamhetsberäkningar på olika produkter eller inköp. Även användningen av rådgivning skiljer sig mellan branscherna. Medan IT-företagen ser rådgivningen som en lösning på ett tidskrävande hinder (redovisningen) ser lantbruksföretagen rådgivningen som ett strategiskt verktyg för att utveckla sin verksamhet och sig själva. Nyckelbegrepp: Redovisningsinformation, bokföringssystem, kognitiva modeller och rådgivning / More than nine out of ten Swedish companies are micro-enterprises. These companies are described as the engine of the economy and are at the forefront of development and innovation. Existing research in the use of accounting information in micro-enterprises show inconsistent results where the level of use varies from study to study. One explanation for this may be that the studies did not compare these micro-enterprises on a like for like basis or only examined one industry. We have investigated the use of accounting information in IT and agriculture, where the owners of IT companies in previous research is portrayed as competent and proficient at managing their accounts. Agricultural companies have however been portrayed as somewhat incompetent and lacking in the necessary motivation to make use of accounting information. Our objective was to describe and analyze if and what type of accounting information and advisory services is being used by owners of micro-businesses in decision making. By comparing these various industries we identified the underlying factors that affected the use of formal accounting, informal accounting and advisory services. We have applied a qualitative research method. Our literature review is based on five main sources and research related to them. Data was collected through semi-structured personal interviews and surveys of respondents' annual reports. The empirical data collection consists of six different micro-enterprises evenly divided between IT industries and agriculture. Our results shows that IT companies use accounting information to a limited extent while the use of accounting information among the agricultural companies are much more extensive. The results differ from the previous research that has set the foundation for this study. By examining two very different industries, we have been able to identify the underlying factors that influence the use of accounting information. The industry greatly affects the use since the need for accounting information is significantly higher among agricultural enterprises than in IT companies. The competence of the owners is another major factor. The farmers within the study had better accounting skills than IT entrepreneurs and therefore used their accounting in a more advanced manner. For example to make profitability calculations on different products or purchases farmers proved to be more competent than IT entrepreneurs. Even the use of advisory services differs between sectors. While IT companies see advisory as a solution to an obstacles (financial statements), agricultural enterprises consider advisory services as a strategic tool to develop their business and themselves. Keywords: Accounting information, Accounting information systems, Social control and Advisory
7

Komponentavskrivningars nytta och kostnader : En studie av allmännyttiga bostadsföretag

Bräck, Emma, Lundin, Linda January 2016 (has links)
Sammanfattning – ”Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos           allmännyttiga bostadsföretag” Datum: 26e maj 2016 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck      Linda Lundin Titel: Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos allmännyttiga bostadsföretag Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Komponentavskrivningar, användbar redovisningsinformation, informationsekonomi, kvalitativa egenskaper. Frågeställning: Hur uppfylls de kvalitativa egenskaperna och kostnadsbegränsningen när komponentavskrivningar tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen? Syfte: Syftet är att utreda om tillämpningen av komponentavskrivningar bidrar till nytta för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning och vilka kostnader som tillämpningen av komponentavskrivningar ger upphov till. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Ett målstyrt urval av de allmännyttiga bostadsföretagen tillämpades. Operationaliseringen gjordes utifrån intervjuguiden och insamlandet av empirin transkriberades och kodades för att underlätta analysarbetet. Slutsats: Studien har enbart inriktat sig på de sju allmännyttiga bostadsföretagen som är med i studien. Därför går det inte att dra några slutsatser om alla allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Det har framkommit att komponentavskrivningar bidrar till nytta för fem av de sju allmännyttiga bostadsföretagen. Kostnader för tillämpning av komponentavskrivningar är merarbete och kostnader för dataprogram. / Abstract –  ”Component depreciations benefits and costs - A study of public housing           companies”   Date: May 26th 2016 Level: Master’s thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Emma Bräck    Linda Lundin Title: Component Depreciations benefits and costs - A study of public housing companies Tutor: Stefan Schiller Keywords: component depreciation, useful accounting information, information economics, qualitative characteristics. Research question: How are the qualitative characteristics and the cost constraint fulfilled when the component depreciation is applied in the public housing companies? Purpose: The aim is to study if the implementation of component depreciation will contribute to the benefit of the public housing companies' accounting and which costs the implementation of component depreciation will cause. Method: The study is based on a qualitative research strategy with semi-structured interviews as collection method. Goal-oriented selections of the public housing companies are applied. Operationalization was based on the interview guide and the collection of empirical data were transcribed and coded to facilitate analysis. Conclusions: The study has only focused on the seven public housing companies which are included in the study. Therefore it is not possible to draw any conclusions on all public housing companies in Sweden. It has emerged that component depreciation contributes to the benefit of five of the seven public housing companies. Costs for implementing component depreciation are extra work and expenses for computer software.
8

"All you need to know about me is that I always repay my debts" : Redovisningsinformation och förtroende vid kreditbedömning av små och medelstora organisationer

Petersson, Håkan, Jansson, Anna-Maria January 2015 (has links)
Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av små och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att få en djupare förståelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och påverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrättsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hänsyn till den effekt säkerheter kan ha på kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till små och medelstora organisationer är beroende av både utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning.
9

Ekonomisk information. : En kartläggning av små företags attityder.

Backlund, Emma, Grundström, Anna January 2010 (has links)
<p>Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.</p><p> </p><p>Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering;</p><p><em>Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? </em></p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet.</p><p>Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher.</p><p>Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.</p>
10

Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat värerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissättning?

Parke, Ludwig, Hägg, Karl January 2013 (has links)
Som följd av den rådande globaliseringen har företag och ägarandelar fått en större geografisk spridning. Detta har ställt krav på en mer harmoniserad redovisning för att främja jämförbarheten mellan företag internationellt. Med bakgrund till detta infördes gemensamma redovisningsregler inom EU. IASB blev det beslutsfattande organet som införde redovisningsreglerna IFRS/IAS, där IAS 40 fick en betydande inverkan på redovisning av fastigheter. Redovisning till verkligt värde av fastigheter trädde i kraft 2005 efter EUs antagande av IAS 40 för publika fastighetsbolag. Vi har valt en kvantitativ forskningsansats för att undersöka ifall införandet av IAS 40 har gjort att fastighetsbolagen redovisar en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Att nu värdera fastigheter till verkligt värde har både teoretiskt såväl praktiskt skapat en del komplikationer. Införandet innebär ett tydligt avsteg från traditionella redovisningsprinciper såsom försiktighetsprincipen och konservativ redovisning. Detta har resulterat i att företagen tar upp orealiserade värden i resultaträkningen. Vi har samlat in data från de publika fastighetsbolagen under tiden 2001-2011 och genomfört regressionsanalyser för att se hur värdeförändringarna i redovisningsinformation har påverkat aktiepriset. Vårt empiriska resultat tyder på att förändringar i bokfört värde på eget kapital och nettoresultatet har totalt sätt fått en reducerande inverkan på aktiepriset. Detta innebär att IAS 40 inte har bidragit till en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Vi ser dock att nettoresultatet har fått en ökad betydelse, samtidigt som bokfört värde på eget kapital har minskat avsevärt.

Page generated in 0.1614 seconds