I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

Bakgrund: SME (små och medelstora företag) spelar en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots deras betydelse möter dessa företag ofta utmaningar när de försöker få tillgång till finansiering från banker. Kreditgivningsprocessen för SME är komplex och kräver noggrann bedömning av kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Banker behöver ta hänsyn till företagens finansiella ställning, branschspecifika risker, karaktär och marknadstrender för att fatta informerade beslut. Förståelsen för dessa utmaningar och faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier och metoder för kreditgivning till SME företag. Tidigare forskning visar att SME inte har en lika omfattande redovisningsinformation som större företag, det är därför viktigt att undersöka och förstå de specifika utmaningarna i kreditgivningsprocessen för SME-företag, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att underlätta tillgången till finansiering och stödja deras tillväxt.                  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vilken redovisningsinformation som används i kreditgivningsprocess, samt de utmaningar som banker kan stöta på i förhållande till SME redovisningsinformation när de ansöker om kredit. Studien kommer dessutom undersöka hur banker kan använda sig av alternativa metoder vid kreditbedömningsprocessen. Genom att identifiera vilka redovisningsinformationer som är mest relevanta för kreditbedömning. Detta indikerar att forskningen försöker hitta de viktigaste faktorerna som påverkar bedömningen av kreditvärdighet, vilket är avgörande för företag som söker finansiering. Studiens resultat kan bidra till en mer rättvis och effektiv kreditbedömningsprocess, vilket i sin tur underlättar tillgång till finansiering för SME företag och främjar deras tillväxt.                                                                                               Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet och för att öka förståelse kring ämnet. Respondenterna valdes ut baserat på deras kompetenser inom kreditgivning till företag, särskilt de som innehar befattningar som kreditgivningschefer. Fyra respondenter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.                                                                                          Slutsats: Resultaten från studien visar att redovisningsinformationen som rapporteras i årsredovisningen i form av kassaflöde, nyckeltal, balans och resultaträkning inte är det enda som är betydelsefullt för bankerna under kreditgivningsprocessen. Bankerna är även intresserade av icke-finansiella information såsom företagets affärsplan, karaktär, marknadsföringsstrategier, produktdifferentiering, kundrelationer, konkurrenssituation och ledningens kompetens etc. Denna form av icke-finansiell information finns inte alltid i den inrapporterade årsredovisningen och därför måste bankerna samarbeta med andra aktörer för att minska den eventuella informationsasymmetrin som kan uppstå. / Background: SME:s (small and medium-sized enterprises) play a crucial role in economic growth and employment. Despite their significance, these companies often face challenges when seeking financing from banks. The credit assessment process for SMEs is complex and requires careful evaluation of creditworthiness and repayment capacity. Banks need to consider the companies' financial position, industry-specific risks, character, and market trends to make informed decisions. Understanding these challenges and factors is essential for developing effective strategies and methods for lending to SMEs. Previous research shows that SMEs do not have as extensive financial reporting information as larger companies. Therefore, it is important to investigate and understand the specific challenges in the credit assessment process for SMEs so that appropriate measures can be taken to facilitate access to financing and support their growth.                                                       Purpose: The purpose of this thesis is to enhance understanding of the accounting information used in the credit evaluation process and the challenges that banks may encounter regarding SME accounting information when applying for credit. Additionally, the study will explore how banks can utilize alternative methods in the credit assessment process. By investigating these areas, the research aims to improve the relationship between SMEs and banks by identifying the most relevant accounting information for credit evaluation and reducing information asymmetries. The findings of the study can contribute to a fairer and more efficient credit assessment process, thereby facilitating access to financing for SMEs and fostering their growth.                                                                 Method: The study has been conducted using a qualitative method to gather empirical data and enhance understanding of the subject. Respondents were selected based on their expertise in corporate lending, particularly those holding positions such as credit managers. Four respondents were interviewed through semi-structured interviews.                              Conclusion: The results of the study show that the financial information reported in the annual financial statements, such as cash flow, key ratios, balance sheet, and income statement, are not the only significant factors for banks during the credit assessment process. Banks are more interested in other non-financial information, such as the company's business plan, character, marketing strategies, product differentiation, customer relationships, competitive situation, and management competence, among others. These non-financial information may not always be available in the annual financial statements, and therefore, banks need to collaborate with other stakeholders to reduce potential information asymmetries.

Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades i syfte att minska den administrativa kostnaden, stärka bolagens konkurrenskraft samt tillväxtmöjligheter för små aktiebolag. Sedan år 2010 har revisionen blivit frivilligt för företag som uppfyller vissa kriterier. Följaktligen har reformen lett till att flera företag inte längre kunde upprätthålla redovisningskvalité. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur små aktiebolag upprätthålla en god redovisningskvalité trots att de har valt bort revisionen. Kunskapen kommer skapas genom att förklara effekten av den frivilliga revisionen på redovisningskvalitéten, för att vidare bidra med kunskap åt små aktiebolag som inte vill anlita revisorer. Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats genom användning av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer. Resultat & Analys: Revisorer menade att många företag inte förstår vikten av att behålla revisionen samt ser det som en kostnadsbelastning. Vidare menar revisorer för att behålla god redovisningskvalité är det viktigt med intern kompetens och externa redovisningstjänster. Studien påvisar att små aktiebolag kan utöver revision upprätthålla en god redovisningskvalité med hjälp av redovisningskonsulter samt interna kompetens tillsammans med bokföringsprogram. Utifrån studien har det klargjorts för små aktiebolagsägare att god redovisningskvalité kan uppnås med andra externa och interna tjänster än revisionen. / Background: The audit duty was abolished with the aim of reducing administrative costs, strengthening companies' competitiveness and growth opportunities for small limited companies. Since 2010, the audit has become voluntary for companies that meet certain criteria. Consequently, the reform has led to several companies no longer being able to maintain accounting quality. Purpose: The purpose of the study is to contribute with knowledge about how small limited companies can still maintain a good accounting quality even though they have opted out of the audit. The knowledge will be created by explaining the effect of the voluntary audit on accounting quality, in order to further contribute knowledge to small limited companies that do not want to hire auditors. Method: In the study, qualitative method has been applied through the use of semi-structured interviews with authorized and approved accountants. Results & Analysis: Auditors said that many companies do not understand the importance of maintaining the audit and see it as a cost burden. Furthermore, accountants believe that in order to maintain good accounting quality, it is important to have internal competence and external accounting services. The study shows that small limited companies can, in addition to auditing, maintain a good accounting quality with the help of accounting consultants and internal competence together with accounting software. Based on the study, it has been made clear to the owners of small limited companies that good accounting quality can be achieved with external and internal services other than the audit.