Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är: ägarkoncentration kapitalstruktur bolagets komplexitet lönsamhet företagsstorlek andelen biologiska tillgångar Resultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp. Detta ger upphov till ett ökat behov av redovisningsinformation. Studien bidrar med ökad förståelse för agentteorin och informationsasymmetriers influens på mängden redovisningsinformation.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.   Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering; Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet. Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher. Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.

Studien undersöker hur införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har påverkat värderelevansen för svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm. Syftet med studien är att genom regressionsanalys undersöka huruvida värderelevansen av redovisningsinformation och intäkter har ökat efter de nya riktlinjerna för intäktsredovisning. IASB förutspår att några av debranscher som påverkas mest av standarden är telekommunikation och IT. Därför undersöks dessa branscher närmare för att se om värderelevansen av intäkter ökat i större utsträckning än för de resterande branscherna i urvalet. Det empiriska resultatet visar inte att värderelevansen har ökat för vare sig redovisningsinformation eller intäkter. Studien finner inte heller bevis för att värderelevansen av intäkter för branscherna telekommunikation och IT har ökat i större utsträckning än för resterande branscher.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut. Utifrån detta blev problemformuleringen följande:   I vilken omfattning använder banker företags redovisningsinformation vid kreditgivning? Hur anser bankerna att årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket täcker informationsbehovet vid kreditgivning?   Syfte: Vi vill undersöka hur bankernas informationsbehov tillgodoses vid kreditbedömningen utifrån finansiella rapporter upprättade enligt K2-regelverket. Studien syftar till att öka förståelse och uppfattning för vad bankerna efterfrågar i den finansiella information som företagen lämnar.   Metod: Syftet med studien var att öka förståelsen och uppfattningen om det valda ämnet. En kvalitativ metod syftar till just att erhålla en djupare förståelse. En fallstudie innefattas av komplexitet i det som undersöks, vilket vår studie kännetecknas av eftersom det är relativt få företag som idag tillämpar K2 vid upprättande av redovisningsinformation, därav valdes en fallstudie. Valet att intervjua banker skedde utifrån att de är en primär användare av finansiella rapporter enligt K2.    Slutsats: Redovisningen är den primära källan som banker utgår ifrån i en kreditbedömning. Redovisningen utgör dock aldrig ett tillräckligt beslutsunderlag för banken utan ytterligare information inhämtas för att fatta ett välgrundat beslut. Bankens egen bedömning av företaget som helhet innebär inhämtning av både hård- och mjuk data. Detta medför att oberoende av vilket regelverk ett företag använder sig av gör banken alltid egna interna kreditbedömningar av företagen. Att redovisningen skall kunna återspegla det verkliga värdet är en viktig egenskap för banken. Då K2 kännetecknas av förenklingar, schablonlösningar och begränsade valmöjligheter skapas sämre förutsättningar för detta.   Förslag till vidare forskning: Ett intressant regelverk att göra en liknande studie om är K3-regelverket då detta är en valmöjlighet för mindre aktiebolag. Idag är det frivilligt att tillämpa K2 vilket medför att få upprättar sin redovisning efter K2. En ny undersökning då regelverket blivit obligatoriskt för mindre aktiebolag vore ett sätt att belysa bankens direkta uppfattning om regelverket. Nyckelord: Informationsasymmetri, K2, banker, kreditgivningsprocessen och redovisningsinformation. / Background and problems: It has been an issue for small- and medium sized companies, as accounting standards that they set up their accounts after having been unnecessarily complicated in compared to the needs of the users of its financial statements. Sweden’s efforts to simplify these accounting standards has among other things, been characterized by easing the work for small- and medium size companies. These efforts were called K-projektet, whose purpose partly has been to meet the needs of users of financial statements. K2 is the simplified rule package aimed at smaller companies. Banks are one of the primary users of small companies’ financial statements. K2 is characterized by simplifications, standardization and less reporting obligation. Since banks are demanding a lot of information at a credit decision of a company to make an informed decision, the questions where as follow To what extant do banks use companies accounting information in credit decision? How do financial statements prepared in K2 framework meet the needs of regarded information in credit decisions?Purpose: We examine how the information needs of banks´ are met at credit decisions based on financial statements prepared in the K2 framework. The study aims to increase the understanding and perception of what banks´ demand in the financial information provided by the entities.Method: In the purpose of this study, we wanted to increase the understanding and perception of the chosen topic. A qualitative method aims to do just that, to obtain a deeper understanding of banks´ information demand for credit. A case study includes a complexity of the investigated object, which our study is characterized by because there are relatively few companies that currently apply the K2 in the preparation of accounting information, hence a case study was chosen. The choice to interview the banks was based on that they are the primary users of financial statements in accordance to the K2-regulation.Conclusion: In credit evaluation, accounting is the primary source of information for banks´. Accounting is never a sufficient basis for credit decision for the bank. They have to obtain further information to make an justified decision. The banks´ own assessment of the company as a whole, are based on both hard and soft information which means that regardless of the regulations a company is incorporated by, the banks own internal assessment if a company will be able to repay the credit they will be granted. The most important quality for the bank is that the financial statements are reflecting the fair value, but since K2 is characterized by simplifications, standard solutions and limited choices it creates fewer opportunities for it.Suggestions for further research: An interesting framework to conduct a similar study on, is the K3-framework, since smaller entities may be able to also establish its own financial statements for these regulations. Today is it voluntary to apply K2 this means that few today have chosen to apply the rules. Establishing a new survey when regulations become mandatory for small companies would be a way to highlight the banks´ direct perception of the rules.

Background and problem: Skatteverket is a government authority where accounting is an essential part of providing a legitimate system and accounting is the starting point for taxation. Digitization has increased rapidly and is one of the most important development force in the society. Because of the importance of the digitalization is the question now how it’s going to affect other authorities and companies. Is digitalization replacing some of the tasks that the human does today? Is the digital development only useful or are there parts that are not as good? This development has led to major changes within Skatteverket, as well as the development of digitization on accounting and that’s why this is interesting to examine. Research question: How has Skatteverkets employees been influenced by the development of digitization? And which pros and cons can the employees see within digitization and accounting? Purpose: The purpose of this study is to see how Skatteverkets employees have been influenced by the development of digitization, and also to see how their work has been influenced at the accounting. The study should also include the pros and cons of digitization. Method: This empirical study consists of semistructured interviews and email interviews with six respondents working at Skatteverket’s headquarters in Solna. What has been discussed with the respondents is how the accounting look today, how digitization has affected them and their future plans for digitization within their industry. Conclusion: The conclusion of this study is that both Skatteverket and accounting has been affected by the development of digitization. Digitization has contributed with both advantages and disadvantage, you can now report in a more correct way. In the study, it has noted that the digitization is increasing all the time, it is difficult to predict the evolution of digitization. The biggest change for Skatteverket is that you have gone from manual reporting to mechanical report.

Det finns oändligt med beslut som företag och dess ledning ställs inför varje dag. För att företagen ska lyckas väl och nå sin högsta lönsamhet är det viktigt att bra beslut fattas. För att göra det kan redovisningen och dess information få en viktig roll vid beslutsfattandet. Det finns ett teoretiskt tänk vilken roll redovisningsinformationen bör ha, dock är frågan hur det fungerar i praktiken. Är redovisningsinformationen av användning för ägarna och ledning vid beslutsfattande? Ovanstående fick vårt intresse och viljan att se hur redovisningen används i praktiken och undersöka hur användbar redovisningen uppfattas vara vid beslutsfattande. Tidigare forskning visade på att det fanns ett problem i SMF-företag, där ägare och ledning inte får redovisningen användbar vid beslutsfattanden och därmed blev vårt fokus i studien utifrån de företagen. Vi undersökte om faktorer som utbildning kan ha en påverkan på hur ägarna och ledning använder sig av redovisningsinformationen. Vår studie tillämpar en kvalitativ metod och genomfördes genom sex intervjuer med respondenter från olika företag. Från vårt empiriska material kunde vi se att redovisningsinformationen upplevs vara användbart för ägarna och företagsledningen vid beslutsfattande, dock fattas inte besluten enbart från den rationalitet som teorier kan antyda att det borde göras. Ägarna och företagsledningen försöker använda redovisningen som fakta vid sina beslutsfattanden men vid vissa tillfällen faller besluten mer på intuition. Vi kunde även se att ägarna och företagsledningen främst använde sig av extern redovisning samt att faktorer som utbildning kan ha en positiv inverkan på användandet av redovisningsinformationen hos ägaren och ledningen. / There are countless decisions that companies and their managers face every day. For the companies to succeed and reach maximum profitability, making good decisions is essential. To do that, accounting information can have an essential role in the decision-making. There is a theoretical idea of what role accounting information should have, but the question is how well it works in practice. Is the accounting information of use in the decision-making process? The following made us interested in seeing how accounting is used in practice and investigate how useful accounting information is perceived in the decision-making process. Earlier studies identified that a problem in SME companies was that owners and managers do not find the accounting information useful while making decisions. Therefore, our study focuses on if factors such as education influence owners and managers use of accounting information. The study applied a qualitative method and was implemented by six interviews with respondents from different companies. From our empirical material, the accounting information was found to be useful in the decision-making process. However, the decision made, cannot be described as rational as theories suggest it should be. Most owners and managers try to use accounting as facts in their decision but on some occasions, the decision is based more on intuition. We could also draw the conclusion that the accounting used most was external accounting and that factors such as education can have a positive effect on the owners and managers use of accounting information.

Title: Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports?Level: Bachelor’s Thesis, Business AdministrationAuthors: Lucinda Jonsson and Sarah EdlundSupervisor: Fredrik HartwigDate: 2024 - JanuaryAim: To study which factors affect the timeliness of private companies regarding thepublication of accounting information. Timeliness is a decisive qualitative criterion thataffects the usefulness of financial reporting. Information that is not current is less relevant tostakeholders. The majority of previous studies regarding the timeliness are made on listedcompanies. This is despite the fact that the proportion of private companies in Sweden aresignificantly greater than the public ones, that 99% of all European companies are private andthat private companies account for more than half of Europe's GDP. There are alsodifferences between unlisted and listed companies.Method: In this quantitative study, secondary data have been used from previous scientificarticles concerning the timeliness of private companies, in order to do a meta-analysis. Theeight articles used in the meta-analysis were suggested by our supervisor. Some articles weregathered by independent searches and chain searches. To present and interpret the resultsfrom the meta-analysis, a forest plot was generated for each result.Result & conclusion: Companies with high debt ratio will to a greater extent submit theiraccounting reports late, rather than companies with low debt ratio. Larger companies will to agreater extent submit their accounting reports late, compared to smaller companies. Therewas no significant relationship regarding audit, gender on the board and bankruptcy risk (taxdebt). Size and debt ratio do not affect the lead time.Contribution of the thesis: Doing a meta-study on private companies regarding factors thataffect timeliness, which has never been done before.Suggestion for future research: Doing a meta-analysis with values from both private andpublic companies in one meta-analysis. It’s only been done separately before. Anothersuggestion is to do this study again, but to use raw data directly from the researchers insteadof data from published articles. It’s not the same information that appears in publishedarticles, which can contribute to more precise results.Key words: Timeliness. Accounting information. Private firms. Determinants. Financialaccounting regulation. / Titel: Vilka faktorer påverkar aktualiteten gällande onoterade företagsredovisningsrapporter?Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.Författare: Lucinda Jonsson och Sarah EdlundHandledare: Fredrik HartwigDatum: 2024 - januariSyfte: Att studera vilka faktorer som påverkar aktualiteten för onoterade företag gällandeoffentliggörandet av redovisningsinformation. Aktualitet är ett avgörande kvalitativtkriterium som påverkar den ekonomiska redovisningens användbarhet, då information sominte är aktuell är mindre relevant för intressenter. Majoriteten av tidigare studier är utförda pånoterade företag. Detta trots att andelen onoterade företag i Sverige är betydligt större än denoterade, att 99% av alla europeiska företag är onoterade samt att de onoterade företagen stårför mer än hälften av Europas BNP. Skillnader finns mellan onoterade och noterade företag.Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata använts från tidigare vetenskapligaartiklar rörande aktualiteten i onoterade företag, för att kunna utföra en metaanalys. De åttaartiklar som är använda i metaanalysen är föreslagna av handledare. En sökning av artiklarhar sedan gjorts på egen hand genom kedjesökning och självständig sökning. För attpresentera och tolka resultaten från metaanalysen genererades en forest plot för respektiveresultat.Resultat & slutsats: Företag med högre skuldsättningsgrad lämnar in sinaredovisningsrapporter sent i större utsträckning än företag med låg skuldsättningsgrad. Störreföretag kommer i högre utsträckning lämna in sina redovisningsrapporter för sent, jämförtmed mindre företag. Det fanns inget signifikant samband gällande revision, kön i styrelsenoch konkursrisk (skatteskuld). Storlek och skuldsättningsgrad påverkar inte ledtiden.Examensarbetets bidrag: Att utföra en metastudie på onoterade företag gällande faktorersom påverkar aktualiteten, vilket aldrig har utförts tidigare.Förslag till fortsatt forskning: Att utföra en metaanalys med värden från både onoteradeoch noterade företag i en och samma metaanalys. Ett annat förslag är att utföra denna studieigen, men att använda rådata direkt från forskarna istället för data från publicerade artiklar.Nyckelord: Aktualitet. Redovisningsinformation. Onoterade företag. Determinanter.Finansiell redovisningsreglering.

Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.