The political discourse that has emerged as a consequence of establishing a European regulatory framework for GMOs has not been without problems. This dissertation addresses the political and regulatory challenges created by the development and use of genetically modified organisms (GMOs) in the EU. The underlying hypothesis in the dissertation is that the emergence of a European policy in the field of GMOs has appeared through new reflexive forms of governance. The aim of this research is to understand how these reflexive forms of regulation have emerged and operate within the EU, with a particular focus on the two GMO directives 90/220/EEC and 2001/18/EC. However, the study scrutinises the regulatory regimes from the 1970s onwards by investigating how the regulatory framework regarding GMOs has been developed and implemented in the EU. This is done through an analysis of the notion of ‘risk’ and the ‘precautionary principle’ since these concepts have been at the forefront of the GMO regulation debate. The empirical approach focuses on how the European Commission, the European Parliament and the European Council as well as other actors and institutions articulate ambivalence, interpretations and uncertainties in the decision-making processes regarding regulative measures for GMOs, with an accent on risk and the precautionary principle. The main empirical material has been documents concerning the inter-institutional process involved in the regulatory process of making the two directives. The analysis indicates that during the process of implementing GMO regulations, new steering strategies have appeared within the EU’s decision-making institutions when the objective of the regulation has taken centre stage in political and scientific controversies. / Den politiska diskursen som har uppstått som en följd av upprättandet av ett europeiskt regelverk för GMO har inte varit utan problem. Denna avhandling behandlar de politiska utmaningar som alstrats av skapandet och tillämpningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU. Den underliggande hypotesen i avhandlingen är att framväxten av en europeisk politik på området för GMO har uppstått genom nya reflexiva regleringsformer. Syftet med denna forskning är att förstå hur reflexiva regleringsformer har uppkommit och opererar inom EU, med särskilt fokus på de två GMO direktiven 90/220/EEG och 2001/18/EG. Studien analyserar lagstiftning från 1970-talet och framåt genom att undersöka hur lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer har utvecklats och implementerats i EU. Detta görs genom en analys av begreppen ‘risk’ och ‘försiktighetsprincipen’ eftersom dessa begrepp har varit centrala för debatten om GMO lagstiftningen. Den empiriska metoden fokuserar på hur Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet samt andra aktörer och institutioner har uttryckt ambivalens, tolkningar och osäkerhet i beslutsfattandet gällande reglerings åtgärder för genetiskt modifierade organismer, med tonvikt på risk och försiktighetsprincipen. Det huvudsakliga empiriska materialet är dokument gällande den interinstitutionella processen som ägde rum när de två direktiven skapades. Analysen visar att implementeringen av GMO lagstiftningen har skapat nya styrningsstrategier i synnerhet i de fall där ändamålet med lagstiftningen har varit föremål för politiska och vetenskapliga kontroverser.

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse. Decentraliserat politiskt begrepp, där utförandet av politik inte är förbehållet den parlamentariska sfären, utan något som sker i vår vardag, vardagens politik. Konsumtionsestetik, där identitetsbildande och rörlighet i det sociala rummet sker efter en individuell och upplevelsebaserad logik. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar från det offentliga samtalet om medborgarlön och är analyserade utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv.

Swedish has the absolute reflexive construction, where a reflexive marker appears to be usedas an antipassive marker. Similar constructions, with omitted objects and reflexive marking on the verb, are found in Slavic and Baltic languages and is only possible with a small set of verbs.This study examines this group of verbs in Swedish and a sample of European languages andfinds that the verbs express unwanted action on an animate patient. They also share features of non-resultativity, potential reciprocality and atelicity. A set of core meanings, including ‘hit’,‘push’ and ‘bite’ are the most frequently occurring in absolute reflexives also in Slavic and Baltic languages. Lexical semantics hence play an important role in the extension of functions of reflexive markers in these languages. There is a functional overlap of reciprocal and absolute reflexive function in all of the languages, resulting in clauses with ambiguous reading between reciprocal and antipassive. It is suggested that the antipassive function of reflexive markers has grammaticalized from the reciprocal function of this marker. / I svenska finns en absolut reflexiv konstruktion, där en reflexivmarkör verkar fungera som en antipassivmarkör. Liknande konstruktioner, med utelämnat objekt och reflexiv markering på predikatet, finns även i slaviska och baltiska språk och är bara möjliga med en liten grupp verb. Den här studien undersöker denna grupp av verb i svenska och i ett urval av europeiska språk och visar att verben uttrycker oönskad handling på en animat patient. Verben är också icke-resultativa, potentiellt reciproka och ateliska. En grupp av kärnbetydelser som ’slå’, ’knuffa’och ’sparka’ är de vanligast förekommande i absolut reflexiva konstruktioner även i slaviska och baltiska språk. Lexikal semantik spelar följaktligen en viktig roll i utvidgningen av funktioner av reflexivmarkörer i dessa språk. Det finns en funktionell överlappning mellan reciproka verb och absolut reflexiv i alla språken i undersökningen, vilket resulterar i satser med två möjliga tolkningar: reciprok och antipassiv. En grammatikalisering av reflexivmarkörer från reciprok funktion till antipassiv funktion föreslås

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket. / Psychological safety has been shown to affect employees’ job satisfaction and turnover intention. The term “psychological safety” means how safe one feels in showing vulnerability in a group and the consequences it might bring. Research has shown that police culture is characterized by traditionality and rigid norms, which affects group behaviour. The present study aimed to examine how new police officers’ experience psychological safety within their work group. Eight police officers were interviewed with a semistructured interview guide based on Edmondson’s theory of psychological safety and literature on police culture. The data were analysed using reflexive thematic analysis. Most participants found humour to be a pronounced coping strategy for negative experiences, but there was a need for alternative ways of coping. Most participants found showing vulnerability to be essential for learning the police role, and that these behaviours had a positive effect on relationships within the work group, even though several found showing vulnerability frightening and shameful. The participants’ descriptions of the norms within the work group, and how well you fit into them, affected their experience of psychological safety. Breaking norms in the group was often followed by sanctions, which disencouraged similar future behaviour. The findings in this study support existing research on the link between psychological safety and learning behaviour and on police culture being governed by traditions. Psychological safety could be a contributing factor to keeping police officers satisfied so that they might stay within their line of work.