The desire to influence ones opponent without using violence, has probably existed in all times. Reflexive control is a method used historically without the user knowing about the concept, but through research during the 1900s, theories from psychology, behavioral science and cybernetics entered into the military application of modern influence operations. Reflexive control builds upon the fact that a stimulated organism responds with a reflex. Which, in the context of the essay, means that a controller transfers prepared information to a partner or a counterpart to bring him to single-handedly take one of the controller intended decision. This is expressed either by methods used intuitively by an intelligent user or systematically by a controller with knowledge and resources, creating a situation which voluntarily brings or forces the other part to make decisions as the controller wants for its own use. The methods are based on knowledge of the other part's self-image. A self-image that can be individual, for example, a president, or a group, such as a state leadership. The reflex may contain of a decision or of an action that are not well considered but that benefits the controller. The controller then exploits the new situation created by its preparations that may have been on going for a long time. The essay describes some of the methods that has been used by the Soviet Union and later integrated into the Russian warfare. The essay askes the questions; Can Bismarck's actions in 1870 and Russia's actions in the Georgia conflict in 2008 be explained by the theory of reflexive control? Is there a difference? If it is - how is the difference expressed? Yes, both cases reflect reflexive control. The differences between them are explained by the evolution from intuitive actions into systematic use.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today’s society as a whole, are described within them. Based on a deductive approach an ideological text analysis is performed by constructing categorizations based on two different theories which reflect the two different processes. The process of individualization is represented by Anthony Giddens’s theory of reflexive self-identity in the late modern age. The process of migration is represented by Stuart Hall’s theory of cultural identity. This study shows that the role of religion in today’s society in the policy documents largely is portrayed as one tool among many others that can help shape an identity. Identity formation is something that students need knowledge of according to the policy documents in order to develop an understanding and respect for others in the current multicultural and multi-religious society. The study also shows that religion is considered to be something private, which complicates intercultural understanding as religious education takes the form of knowledge about and not personal knowledge of. From this theoretical perspective, the policy documents formulations of Christianity’s special role is also problematic in the multi-religious landscape.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad bild av hur dokumentärfilmsskapare användersig av det egna jaget i dokumentärfilmsprocessen. För att undersöka det sågenomfördes djupintervjuer med fyra verksamma dokumentärfilmare i Sverige.Fokuset i studie grundar sig i en frågeställning som ämnar undersöka hurdokumentärfilmarna återberättar sig själv i det egna arbetet. Hur pass mycketinförlivar de sina egna upplevelser, känslor och drivkrafter i filmerna de skapar. Deteorier som lyfts fram i denna studie är först en historisk översikt som syftar till attvisa hur filmskaparnas representation i filmen har förändrats genom tiderna. Därefterpresenteras ett teoretiskt ramverk innehållandes tre tydliga aspekter, reflexivitet,kommunikativ dokumentärfilmsteori och det dokumentära kontraktet som opererarpå ett mer kognitivt plan. Sammantaget så landar denna studie i att jaget presenterasbåde subtilt och direkt. Att olika emotionella och praktiska processer påverkarfilmskaparnas förståelse av ämnet och vikten av att se sig själv som en del i det somgestaltas premieras.

To enter higher education means making new experiences and develop newunderstanding within a knowledge field. The situation could also entail, for thestudent, an entirely different self-understanding. This licentiate thesis deals withthis kind of learning process.The overall aim of this licentiate thesis is to analyze what an art teachers education,founded on contemporary conceptual art, can offer in terms of transformativelearning. The point of departure is adults learning processes as renegotiations ofprevious interpretations which can be transformed to new understanding. The studyanalyzes what aspects of transformative learning are reflected in students' texts andimages, produced as part of the studied course. The licentiate thesis also discussespossibilities and constraints of this learning process. The study was conducted as acase study based on a hermeneutic approach. Material was collected from thecourse blog which consisted of students' texts and images.The study results show a transformative learning process which students experiencedas emotionally tumultuous because their self-image, as future art teachers, isrenegotiated. The situation contains a dimension of learning which I call "twistingand turning" in which new understanding is being formed. This situation requires aself-reflexive creative approach. The result generates questions about therelationship between the content of the education (what) and the learner (who) in anart teachers education founded on a non-traditional base. This applies above all ineducations that challenge students' prior understanding of a field. One could alsoask how adult learning is staged as relearning in higher education. The studydevelops a concept of reflexive creativity which contains a more abstract level thanjust problem solving. The idea of reflexive turn in art education, based onconceptually contemporary art, is also discussed.

<p>Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.</p>

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.

Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen. / The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual. Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings. v

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

Enbart den traditionella medicinska ronden räcker inte för att täcka de behov som den hjärtkirurgiska patienten med ett komplicerat vårdförlopp har. Omvårdnad är ofta åsidosatt och tid finns inte att vårda dessa patienter på ett evidensbaserat och strukturerat sätt. Patientdelaktigheten är dessutom låg i den här patientgruppen. Förbättringsarbetet har två syften: att öka delaktigheten för patienter med komplicerat vårdförlopp och att införa evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder genom att införa omvårdnadsrond för dess patienter. Förbättringsarbetet genomfördes på en hjärtkirurgisk vårdavdelning på ett Universitetssjukhus. Med hjälp av en påverkansanalys, Nolans förbättringsmodell och PDSA-hjul formades ett arbetssätt för att införa och testa omvårdnadsrond. Data samlades in via intervjuer med patienterna och journalgranskningar. Resultaten visar att patienter som deltar i omvårdnadsrond skattar sin delaktighet något högre än de patienter som inte deltagit, däremot behövs fler personcentrerade åtgärder än omvårdnadsrond för att öka patientens delaktighet. Resultaten visar att evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder infördes för den här patientgruppen.  Studien var kvalitativ med ett induktivt förhållningssätt med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar hållbarheten för omvårdnadsrond som ett etablerat arbetssätt. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammanlagt sju av den vårdpersonal som deltagit på en omvårdnadsrond. Datan analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett hållbart arbetssätt men det finns också faktorer som kan hindra hållbarheten. Vidare är vårdpersonalen positivt inställd till omvårdnadsrond, informations- och kommunikationskanaler är inte optimala men anses viktiga, att stöd och avsatt tid för omvårdnadsrond är avgörande och att det behövs en mästare eller influenser för hållbara förändringsarbeten. / The traditional medical round alone is not enough to cover the needs of the cardiac surgery patient with a complex care pathway. Nursing care is often neglected and there is no time to care for these patients in an evidence-based and structured way. Patient participation is also low in this patient group.  The improvement work has two aims: to increase the involvement of patients with a complex care pathway and to introduce evidence-based nursing diagnoses, goals and measures by introducing nursing rounds for these patients. The improvement work was carried out in a cardiac surgery ward in a university hospital. Using an impact analysis, Nolan's improvement model and PDSA wheel, an approach to introducing and testing nursing rounds was designed. Data was collected through interviews with patients and chart reviews. The results show that patients who participate in nursing rounds estimate their participation slightly higher than patients who did not participate, but more person-centered measures than nursing rounds are needed to increase patient participation. The results show that evidence-based nursing diagnoses, goals and interventions were introduced for this patient group.  The study was qualitative with an inductive approach to investigate the factors that influence the sustainability of nursing rounds as an established practice. Focus group interviews were conducted with seven nursing staff who had participated in a nursing round. The data was analysed using reflexive thematic analysis. The results show that there are conditions for a sustainable approach, but there are also factors that can hinder sustainability. Furthermore, the nursing staff is positively disposed to nursing rounds, information and communication channels are not optimal but are considered important, that support and allocated time for nursing rounds is crucial and that a champion or influencer is needed for sustainable change work.