Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.

La médecine d'urgence, discipline de structuration récente, a un rôle majeur dans le maillage sanitaire français. Par ses missions primordiales, ni son rôle, ni sa place ne sauraient être aujourd’hui remis en cause. Toutefois, nombre de contingences interfèrent avec la pratique, modifiant voire perturbant l’exercice. Aussi les compétences des soignants doivent-elles être adaptées aux demandes, et adaptables, tant les conditions d’exercice s’avèrent variables. Aller à la rencontre de la personne à soigner est à la fois indispensable et aléatoire, comme soumise au hasard, semblant parfois échapper. Le fait de rencontrer l’autre relèverait-il de l’illusion, de l’irruption fortuite, ou devrait-il s’intégrer comme une mission, voire une responsabilité à part entière de cette médecine à la temporalité brève ? Le questionnement éthique ainsi dégagé, l’expérience personnelle en tant qu’urgentiste a constitué le socle de cette recherche. Au cours de notre réflexion, des sources philosophiques, sociologiques, romanesques nous ont permis de soutenir et d’illustrer le propos. L’analyse concrète et factuelle des paramètres généraux de la médecine d’urgence intra-hospitalière s’est avérée incontournable, afin d’en percevoir l’impact potentiel sur ce que nous appelons la rencontre. Au fil de cette étude, la perspective de la rencontre ne pouvait s’envisager que dans une autre voie : s’extraire du fatalisme inhérent aux conditions de l’exercice d’urgentiste, s’écarter du déroulé des soins.Ce basculement éthique s’est imposé ayant pour effet de se réapproprier le soin à l’autre et ainsi de replacer la question de la véritable rencontre dans une perspective éthique. L’intersubjectivité entre le malade et le soignant, en urgence et aux urgences, oblige le soignant à se questionner sur sa propre fonction. Dans ce cadre, la dimension de l’utile devient un possible vecteur de la rencontre, comme support éthique à part entière. Le soignant serait-il utile du seul fait de son métier, de son action et/ou en lui-même ? Enfin, le mouvement irréfragable vers l’autre en tant que personne à soigner, impose une sorte de transcendance que concrétise la promesse. Au-delà du contrat initial qu’est la promesse des meilleurs soins, une sorte de nouvelle promesse a fait jour : se promettre avant tout d’aller à la rencontre de l’autre comme premier mouvement. Cet engagement émerge comme la condition première, même et surtout en urgence, permettant de se réaliser comme soignant et d’être au cœur de sa fonction. / Although a relatively new medical specialty, Emergency Medicine has become an established and indispensable discipline within the French health care system given that its role and play are no longer questionable. However, many contingencies interfere with the practice, modifying or even disturbing healthcare results and impact. Therefore, the role of the emergency medicine physician is evolving based upon expectations of the health care system and individual patients.As it also depends on chance, the individual patient encounter in this context is mostly unpredictable and may be chaotic, and sometimes seems almost impossible to achieve. How can the physician render order out of chaos such that a high quality of care can be delivered despite chaotic work conditions? Is patient encounter a delusion, an unpredictable opportunity, or should it be anticipated as in a working plan, and even, should it be considered the full responsibility for this short-reaction-time medicine? The ethical questioning thus identified, using my experience as an emergency physician to better define the physician’s role in the emergency department has constituted the mainstay of this research project. During our reflection, diverse philosophical, sociological, and fictional sources have allowed us to support and convey our point. Realistic and factual analysis of the main features of in-hospital emergency medicine has proved to be a critical step in order to unveil the impact of this specific environment where the patient encounter takes place. Throughout the dissertation, we attempt to envision the patient’s encounter from another perspective: standing aside the course of care for questioning the caregiver's attitude, which is usually fatalistic in the practice of emergency medicine. Indeed, in emergencies and the emergency room, patient and caregiver intersubjectivity mandate the caregiver to explore his/her mission.This ethical shift facilitates a qualitative analysis of physician-patient interactions to define better the scope of the emergency physician’s role and the variables that define physician resiliency. Within this framework, the dimension of utility becomes a potential carrier of the encounter, like full ethical support. Indeed, would caregiver's utility be supported by his/her mission, his/her actions or by him/herself? Lastly, the irrepressible move toward the patient requires a transcendental approach to fulfill the commitment. Then it appears that beyond the initial contract, which is the promise of the best care, a new commitment arises: first and foremost, seeking out the encounter with the patient. Even and especially in emergencies, this commitment is critical as it permits the healthcare professional to emerge at the very heart of his/her mission.

Som kliniker värderar vi energin i det terapeutiska samtalet. Studien syftar till att undersöka vad som möjliggör för patienter att sätta ord på livets mångfald, tillkortakommanden och existentiella dilemman i ett psykoterapeutiskt sammanhang. Kvalitativ metod tillämpades. En initierad kollega intervjuade en av författarna i hens roll som terapeut tillsammans med tre patienter och deras anhöriga vid olika tillfällen. Patienterna hade diagnoserna psykos, GAD (=generaliserad ångest) och depression och är knutna till öppenpsykiatrin. Intervjun genomfördes enligt samforskningsmetoden och filmades. Författarna har tittat spontant på de filmade intervjuerna och skrivit ned direkta reflektioner. Därefter särskådades materialet metodiskt för att identifiera samband och upprepningar. Analys av inspelningarna bekräftar vikten av terapeutens personliga egenskaper: Att kunna inge trygghet, och inspiration, att ha förmåga till inkännande, samt tilltro till patientens kapacitet under och utanför samtalen. Våra slutsatser stämmer väl med tidigare publicerade forskningsresultat.

Outsourcingens framfart som affärsstrategi under de senaste decennierna går inte att förbise. Outsourcing innebär att ett företag att överlåter delar av sin verksamhet till ett annat företag vilket också är utgångspunkten för denna studie. I denna studie redovisas två intervjuer med olika företag som använt sig av leverantörer för att tillgodose behovet av kvalificerade respektive okvalificerade tjänster. Syftet med studien är att undersöka hur dessa företag har arbetat med outsourcing samt med relationen till leverantören. Anledningen till att relationen var en utgångspunkt för studien är för att det anses vara en av de största svårigheterna att arbeta med. Mer specifikt är det kontrollen som oroar företagen vid outsourcing, så i denna studie var det en aspekt som undersöktes. I den teoretiska genomgången framgick det att det var tre väsentliga moment i arbetet kring outsourcing: Identifiera behov, identifiera anledning och relation. Båda företagen använder sig av ett tillvägagångssätt i arbetet kring outsourcing som liknar det som beskrivs i teorin. Den största skillnaden som går att utläsa mellan företagen är hur de arbetar med relationen till leverantören. En slutsats som dras efter denna studie är att ju mer kvalificerad tjänsten är, desto mindre kontroll har företaget över arbetsuppgiften.

<p>På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. </p><p>Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.</p>

<p>Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.</p>

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk. Resultatet visade att kommunikation var en betydande faktor för en relations välmående, och det var en av de viktigaste beståndsdelarna för att en relation ska hålla på sikt. I studien framkom också att tidigare uppväxtförhållanden påverkar personen i det vuxna livet på olika sätt, genom att forma personerna till dem de är idag. Intressen och nätverk belystes också för att få en så övergripande bild som möjligt. I diskussionen berördes aspekterna av skillnader mellan upplevd kommunikation mellan män och kvinnor, vikten av att jobba med sitt förhållande samt personernas upplevelser av hur ett förhållande ska vara. / The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the factors that can mean whether a relationship will last or not. Semi-structured interviews were carried out. The sample consisted of six people, three men and three women. Three of them are currently in a relationship, and three of these have previously had relationships but not currently. Interview subjects for the study were communication, previous background, interests and networks. The results showed that communication was a significant factor in a relational well-being, and it was one of the most important elements of a relationship to maintain in the long run. The study also revealed that earlier childhood conditions affect the person in adult life in various ways, by shaping individuals to those they are today. Interests and networks also highlighted to obtain as comprehensive a picture as possible. The discussion touched aspects of differences between perceived communication between men and women, need to work on their relationship and the subjects' experiences of how a relationship should be.