Under 1990-talet väcktes nya tankar kring hur samhället bäst hjälpte människor med långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Nya kollektiva boendeformer skapades där kommunerna hade uppdraget att erbjuda bostad med särskild service eller boendestöd i den egna lägenheten. Personalens uppgifter var, och är, att skapa en fungerande vardagsstruktur, ge trygghet, stöd samt arbeta med socialiseringsprocesser. Avsikten var att erbjuda individanpassad vård och omsorg, minska isoleringen och öka självständigheten. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier man använde sig av i arbetet med denna målgrupp för att uppfylla de uppsatta målen. Sex individuella intervjuer genomfördes med personal från fem olika boenden med särskild service. Intervjufrågorna fokuserade på hur personalen arbetade för att stärka individen, om det fanns några uttalade strategier och huruvida de reflekterade över varför de valde en viss strategi. I resultatet framträdde bland annat vikten av goda relationer för att möjliggöra förändring, värdet av att följa de gemensamma husreglerna och värdet av att göra brukarna delaktiga. Dock saknades en beskrivning av hur det mer långsiktiga målet, flytt till eget boende, skulle kunna uppfyllas. En farhåga är att bristen på tydliga mål och otydliga arbetsbeskrivningar kan påverka möjligheten för individen att bli självständig, trots att personalen strävar efter att åstadkomma just detta.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka faktorer som påverkar en bankkund till att lämna sin bank. Syftet är också att utifrån de faktorer som tas upp ta reda på vilken som väger tyngst och få en uppfattning om en kunds övervägande i val av bank. Anledningen till det syfte som studien valt är på grund av den konkurrenssituation som bankerna befinner sig i.I den teoretiska referensramen diskuteras det först hur en organisation jobbar med sina kunder. Därefter följer information om kundrelationer och kundtillfredsställelse. Härefter presenteras de faktorer som kan påverka en kund: lojalitet, kundnöjdhet, varumärke, förtroende och åtagande. Studien valde i undersökningsmodellen att föra samman förtroende och åtagande till ett begrepp för att sedan gå djupare in på detta. Förtroende/åtagande påverkas av olika indikatorer som kommunikation, gemensamma värderingar, opportunistiskt beteende, relationsfördelar och kostnad för avslut av en relation. Förtroende/åtagande vägdes sedan mot begreppet benägenhet att lämna för att se vilket samband de har till varandra.Undersökningen använder sig av en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsätt. Denna studie baseras på en kvantitativ metod då det görs en enkätundersökning för att kunna besvara studiens hypoteser utifrån problemformuleringen. Sedan presenteras resultaten med hjälp av SPSS med bland annat en regressionsanalys och korrelationstest.Undersökningen görs i två steg för att besvara hypoterserna. I det första steget testas de olika indikatorerna till förtroende/åtagande för att se vilka av dessa som har störst påverkan på förtroende/åtagande och även för att se vilka andra samband som finns. Det visade sig att opportunistiskt beteende inte hade något samband och saknade tillförlitlighet till förtroende/åtagande. I det andra steget testas förtroende/åtagande till benägenhet att lämna sin bank för att se om det finns en koppling mellan dessa variabler. Resultatet visade att en kunds benägenhet att lämna sin bank påverkas av förtroende/åtagande som därigenom påverkas av de olika indikatorerna förutom genom opportunistiskt beteende. Studien har fem hypoteser som accepterades och en som förkastades. Detta resultat kan vara användbart för banker för att veta hur de ska agera mot sina kunder. Bankerna bör lägga fokus på hantering av ett kundmöte och även få kunden att känna tillit till sin bank.

No description available.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lärares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lärare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men även vad som krävdes av lärare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer även att synliggöra hur lärare fått utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men även hur lärare kan arbeta när de upplevt att det är problem med någon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lärare i grundskolan. Lärarna arbetade på låg- och mellanstadiet. Det har genomförts både enskilda intervjuer och gruppintervjuer och det är lärarnas tankar som synliggörs. I resultatet kan man ta del av hur lärare understryker sin vikt i relationskapandet till eleverna, lärare bör visa ett intresse för eleven och att skapa trygghet kan vara betydelsefullt arbete för lärare. Det är även viktigt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever när relationer skulle skapas. Det som kan krävas från läraren är bland annat en grundtrygget, lyhördhet och en tydlighet i sitt sätt att agera gentemot eleven. Att skapa en god atmosfär i klassen kunde vara av betydelse i relationsarbete. Några lärare berättar att första tiden i yrket var relationsskapandet till eleverna inte något de tänkte på, det var först senare lärare insåg vikten i det. Många lärare anser att de kände sig tryggare och lugnare i relationsskapandet efter en tid i yrket. Erfarenhet, kollegor och fortbildningar kan göra att lärare får kunskap om relationsskapande till eleverna. Om lärarna upplever problem med någon relation finns även då kollegor som stöttning.

Amergo är ett företag som inriktar sig på att köra ut bland annat frukt och fika till dess kundföretag. I dagsläget utför kundföretagen beställningar via telefon eller e-post. Jag har fått i uppgift att utveckla ett webbaserat IT-system som ska ge kundföretagen möjlighet att utföra och ändra sina beställningar utan Amergos direkta inverkan.Under systemutvecklingens gång har jag tagit Hultgrens (2007) teorier om eTjänster till hjälp för att på ett systematiskt sätt analysera systemet, eller eTjänsten. Denna analys resulterade i en rad frågeställningar vilka är tänkta att vara till hjälp vid vidareutvecklingen av eTjänsten.Därefter har jag, med hjälp av ovan nämnda frågeställningar, analyserat hur eTjänstens relationer kan byggas ut genom att tilläggstjänster skapas.

The Study of Satisfaction about Employee Stock Ownership Plan Abstract Now the main reason why the enterprises in Taiwan enforce employee stock ownership plan is because of the Rule 267 in the Corporate Law. However, the companies actualizing the plan all give this a positive evaluation. If enterprises want to successfully put the employee stock ownership plan into force, they have to establish a complete system first. Among the researchers in the field of employee stock ownership plan, there is no one discussing about the predictive model of the enforcement effectiveness about employee stock ownership plan. Therefore, this research was designed to construct the predictive model concerning the effectiveness in employee stock ownership plan, using satisfaction of the employee stock ownership plan as the estimator. Most companies believe that employee stock ownership plan will have positive effects on the raise of the productivity and the improvement of the labor relations. Therefore, this research will also discuss about the relation between the satisfaction of the employee stock ownership plan and the climate of the labor relation.

No description available.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod. Av studien framgår att den terapeutiska relationen är ett komplext och svårfångat fenomen som endast delvis går att uttrycka verbalt. Både en kroppslig och en verbal dimension framträder som del av fenomenets generella struktur vilket i diskussionsdelen kopplas till fenomenologiska teorier om både kroppens och språkets betydelse för medvetandet.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer. För de patienter som har en obotlig cancersjukdom, är det en viktig grundsten att som vårdare ge en aktiv helhetsvård i den palliativa vården. I omvårdnadsarbetet är det viktigt att kunna stödja patienten och ha en god relation till den smärtfyllda människan. Det är en stor uppgift att lindra smärta och andra symtom på bästa sätt. I litteraturstudien har författarna använt sig av Burnad's innehållsanalys och Polits och Hunglers flödesschema. Som teoretisk referensram har omvårdnadsteoretikerna Travelbee och Eriksson använts i litteraturstudien. Resultatet visade att patienternas smärta inte enbart lindrades av smärtstillande läkemedel utan till stor del handlade om det själsliga stödet som ofta glömdes bort. Detta kunde bero på tidsbrist och stress hos personalen. Patienterna upplevde att det saknades förståelse för deras smärtsituation från vårdarens sida. Resultatet visar att en bra kommunikation mellan de båda parterna var en viktig förutsättning i omvårdnadsrelationen. Det var viktigt för patienternas självtillit att få känna tillit till sin vårdare.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer. Efter genomförandet av vår uppsats konstaterade vi att för att skapa en god revision krävs det både en oberoende revisor samt en bra relation mellan revisorn och den granskade. För lite respektive för mycket av varje komponent ger inget optimalt resultat utan det är viktigt att man finner en balans mellan de båda.