The aim of this essay is to study the social relations at Öland’s alunbruk, which will be executed by analyzing the constellation of baptismal witnesses during 1809-1843. By examining what birth- and baptismal books reveal about social relations at Ölands alunbruk, new knowledge about the workers’ everyday lives and its social structure can be disclosed. In line with the network analysis, a quantitative method has been implemented to examine the constellation of bapismal witnesses from six years, during the period of 1809-1843. To facilitate the interpretation of the study, theories of pre-industrial relations and patriarchalism are discussed and applied. The results show that the workers social relations were confined to the alunbruk to a large extent, with some exceptions where social relations were established outside the alunbruk. Another significant finding of this essay is that the analysed material indicates a non-existing social relationship between worker and inspector at the alunbruk.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för familjhemsföräldrars syn på sitt uppdrag att fostra det placerade barnet. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och vår datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer med familjehemsföräldrar. I vår studie medverkar fyra familjehemsföräldrar som alla har olika erfarenheter av att vara familjehem. Vårt resultat visar att familjehemsföräldrar tycker att det är viktigt att stötta det placerade barnet i att utveckla självständighet, goda relationer samt färdigheter. Familjehemsföräldrarna betonar vikten av att förmedla sunda värderingar, människors lika värde samt acceptans inför andra människor. De uttrycker att det är viktigt att barnen får med sig sociala kunskaper, lär sig anpassa sig till andra samt utvecklar en självtillit.Vårt insamlade material kopplades sedan till teorin Self-determination theory som handlar om att människan har tre grundläggande psykologiska behov; självständighet, relationer samt kompetens. Dessa är nödvändiga för att individen ska kunna utvecklas och fungera optimalt.

Genom denna studie synliggörs förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur kön och könsnormer konstruerasi förskolans fria lek. Sex förskollärare har intervjuats och analysen utfördes genomanvändandet av teorier om essentialism, socialkonstruktivism och socialisering. Resultaten i studien visar att förskollärare uppfattade att deras närvaro är avgörande förom barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper i den frialeken. Det visade sig också att fri lek främst äger rum då det är resursbrist påförskolorna vilket skapar strukturella hinder som i sin tur bidrar till förstärkande avkönsmönster. I slutändan får detta följden att barn förhåller sig till dominantakönsnormer i den fria leken.

Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Internet och de sociala medierna har förändrat hur människor kommunicerar med varandra och även hur köpbeslut sker. Det är viktigt för företag att kunna bygga relationer med användare på sociala medier eftersom den huvudsakliga kontakten med företag sker där. Denna uppsats undersöker genom intervjuer vid två av Sveriges största banker hur de arbetar på sociala medier för att bygga kundrelationer. Resultatet visade att bankerna arbetar efter strategin att erbjuda mervärde till användarna via sina aktiviteter på sociala medier. Kommunikation var den främsta påverkande variabeln till tillit, engagemang, och kundnöjdhet på de sociala medierna. Det behövs längre och mer omfattande studier på ämnet för att reda ut hur de olika variablerna påverkar varandra i kontexten av de sociala medierna.

No description available.

The aim of the study was to describe parents' experiences of empty nest. The sample consisted of individuals who had experienced one child moving out of the parental home. Data were collected through qualitative semi-structured interviews and were analyzed by using thematic analysis. The thematic analysis revealed four themes, Concerns about the new time in life, Changing roles, Socializing in the family and Testing the relations. Due to the themes participants' stories reveal anxiety facing the time that will come when children takes the step to leave the nest. The experiences of the children moving out changed over time as well as the phases of the process to reach a new identity follows a progression. The relationship within the family is changing with new ways to communicate and socialize. This affects the parental relationship and leads to deeper relationship or in the direction of a separation. One conclusion is that mental preparation in the context and the time before moving out leads to positive experiences, which contributed to the relocation of a whole experienced as positive even if it starts with concern. Parents who discuss the new situation of life and prepare for changes improve the relationship.

Det är viktigt med bra relationer då barnen behöver en trygg och säker miljö att både lära och utvecklas i. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers uppfattning om hur man skapar bra relationer på fritidshem. Uppsatsen är en fallstudie där vi blivit inspirerade att arbeta utifrån kvalitativ metod, där vi använt oss utav intervjuer för att samla information. I vår fallstudie har vi valt att fokusera oss på två fritidshem och gjort tre intervjuer. Resultatet visar fyra gemensamma teman, dessa teman är trivsel, samhörighet, relationer och samverkan. Sammanfattning av dessa teman är att trivsel handlar om trygghet och välbefinnande och grunden för detta är att det finns ordningsregler och tydliga riktlinjer på skolorna. Samhörighet kan vara gemensamma intressen och att man gör saker tillsammans med varandra. Relationer är en grund för att skolan ska uppfattas som trygg och säker, detta görs genom att pedagogerna arbetar över gränserna med andra avdelningar och barnen får på så vis möjlighet att skapa nya relationer. Samverkan ska ses som ett långsiktigt arbete, där pedagogerna har tydliga roller och gemensamma mål. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet. Tio kvinnor mellan 18 – 23 år intervjuades. Efter avslutad intervju fick de fylla i Attachment Style Questionnaire (ASQ) för att ta reda på personens anknytningsstil. Fem kvinnor klassificerades till att ha en otrygg anknytningsstil och fem kvinnor en trygg sådan. Resultaten var i enlighet med tidigare forskning att föräldrars tillgänglighet var av betydelse för anknytningstrygghet under hela uppväxttiden. Resultaten antydde att negativa anknytningsspecifika livshändelser kunde påverka personers anknytningstrygghet negativt. Däremot framkom, till skillnad från tidigare studier, att pappor i lika stor utsträckning som mammor tycktes ha betydelse för barnets anknytningsstil vilket diskuteras utifrån kulturella skillnader.</p>

<p>Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är <em>hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna? </em><p> </p></p><p>Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer. I ljuset av dessa teorier undersöker jag individernas perspektiv på etniska relationer utifrån två dimensioner: attityd till etniska relationer och faktiska relationer. Den första dimensionen fokuserar på vilken attityd och syn respondenter som tillhör en specifik etnisk grupp har till de som tillhör en annan etnisk grupp. Den andra dimensionen mäter hur de faktiska relationerna är mellan individer från olika etniska grupper och vad som påverkar dessa relationer. De faktiska relationerna påverkar i sin tur vilken syn individerna har på varandra.</p><p>Denna uppsats har en kvantitativ ansats, en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Attityder till etniska relationer har i denna uppsats mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas tillit, nätverk, kontakt och samarbete med varandra. Ett additivt index skapades sedan med dessa frågor. Därefter har linjär regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan beroende variabeln attityd till etniska relationer och bakgrundsvariabler kön, ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad; och en logistisk regressionsanalys har använts för att studera sambandet mellan respondenternas faktiska relationer och bakgrundsvariabler. Slutligen har sambandsanalys använts för att undersöka sambandet mellan respondenternas attityd till etniska relationer och deras faktiska relationer.</p><p>Resultaten från denna undersökning har visat att respondenternas attityd och perspektiv till etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på deras faktiska relationer, i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.</p>