<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen. Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.

Since the National Board of Health and Welfare brought attention to the need for an assessment framework within child investigations multiple methods and approaches have been implemented in the Swedish social services. Among the methods we find Signs of Safety, an assessment framework aimed at creating relationships, using the family’s network and focusing on solutions. Currently there are few studies on Signs of Safety’s impact on social work, internationally and nationally.    The purpose of this thesis is to explore social worker’s experience of Signs of Safety’s meaning for social work and the importance of building relationships within child investigations. Previous studies have found that social workers experienced that investigations have become more open and transparent. Social workers also experienced that the family has become more involved in the investigations. According to international studies, the interviewees feel that Signs of Safety is a method that can be well integrated with other methods, but have difficulty seeing Signs of Safety as an independent method.  Our study consists of seven interviews based on the target group that the study is focused on, social workers who work with child investigations and Signs of Safety. To analyze our study we are going to use a relationship-based practice and professional power. The result of our study shows that the social workers feel that investigations have become more transparent, open and provide an opportunity to make children and family’s networks more involved. The majority of the social workers also point out that the method cannot guarantee that the involvement of the family’s network works in every investigation, but is rather used in investigations that are based on a specific type of case. The social workers also point out that there may be some problems with combining Sweden's standardized method BBIC with Signs of Safety.

Studien undersöker communityskapande verksamhet inom kreativa näringar. Genom att applicera en modell som behandlar varumärkesidentitet, the Corporate Brand Identity Matrix, på en exempelorganisation kunde dennas nyckelfunktioner för communityskapande identifieras. Modellens idéer kring identitetsskapande kunde även prövas på en organisation som verkar på ideella grunder där community och kollektivt värde står i fokus framför vinstdrivande intressen. Resultaten baseras på material insamlade från en kvalitativ fallstudie utförd på den Malmöbaserade organisationen Media Evolution, där verksamhetens uppbyggnad kring element valda från modellen stod i fokus. Organisationens arbetssätt kopplat till elementen kunderbjudande, relationer, kultur och uttryck undersöktes genom observationer och intervjuer med representanter från olika delar av communityt. Resultaten visade hur verksamheten i praktiken arbetar på ett mer organiskt sätt än vad modellens design indikerar, varpå det blir problematiskt att tydligt kategorisera Media Evolutions funktioner under CBIMs element. Media Evolutions främsta nyckelfaktorer visade sig ha stor grund i att man har översatt digitala idéer till en fysisk gestaltning kring vilket communityt byggs upp i alla led. Således kunde en utvecklad modell skapas där organisationens communityskapande verksamhet bättre kan förstås. Resultatet visade hur organisationens nyckelfaktorer är lokal anpassning för verksamheten, praktiserat tillika kommunicerat fokus på engagemang och medskapande kultur, hierarkisk utplattning samt relationsbaserade arbetssätt. / This study looks at the phenomenon of community building in creative industries. By looking at an example organization through a brand identity perspective, using elements from the Corporate Brand Identity Matrix model, key functions could be identified. The ideas borrowed from a corporate business perspective regarding identity could also be tested on a community built on non-profit interests. The results rely on data gathered from a qualitative case study of Media Evolution in Malmö. Through observations and interviews with representatives from different parts of the community, Media Evolution’s way of working regarding value, proposition, culture, expression and relationship was studied. Findings showed that a conflict appears between the CBIM and the way this kind of community is built up. Since Media Evolution’s organization is managed more organic and relationship based than the model implies, it tended to be difficult to categorize their functions under the specific elements used in the study. Therefor a new model could be designed to better explain the organizations community building. Findings also showed that Media Evolution’s key functions all are born out of digital ideas translated into physical formation. Key functions of the organization showed to be local adaption, community diversity, practical and rhetorical focus on engagement, hierarchal flattening and a relationship based approach.

Detta examensarbete är ett projekt inom metodiken tjänstedesign som utforskar ekosystemet av aktörer i kedjan av trygghetslarm för äldre i Malmö Kommun. Syftet med detta examensarbete var att utforma förslag till tjänstekoncept som uppfyller de behov som användaren av trygghetslarmet upplever. Detta med hänsyn till alla involverade aktörer inom ekosystemet i kedjan av trygghetslarm för äldre. Dessa skulle utformas genom att identifiera de främsta problemområdena, samt relaterade primära behov, som uppstår i relationerna mellan de olika involverade aktörerna i den nuvarande tjänsten. Denna kvalitativa forskningsmetod har främst använts för att, utifrån insikter insamlade genom kundinteraktioner, designa om och utveckla en användarcentrerad tjänst. Parallellt har den tillika använts för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig tjänst gentemot tjänsteleverantören. Denna metod utgår från en iterativ process där varje iteration består av fyra steg: kundinteraktioner, kundinsikter, idégenerering och triggermaterial. De kundinteraktioner som genomfördes genererade insikter som analyserades och användes för att generera konceptidéer som iterativt utvecklades under fyra iterationer till två slutkoncept.  Utifrån de identifierade problemområdena, med relaterade primära behov, identifierades två behovsgrupper; Ensamanvändare och Primäranvändare. Med hänsyn till de primära behoven för behovsgruppen Ensamanvändare utformades ett tjänstekoncept som benämndes Äldreguiden. För behovsgruppen Primäranvändare utformades riktlinjer för utveckling av det befintliga systemet som benämndes Design guidelines för Information. Slutsatsen av examensarbetet är att det framtagna förslaget för tjänstekoncept samt de utformade riktlinjerna ses ha potential att tillmötesgå de analyserade primära behov som de två identifierade behovsgrupperna upplevde. / This Master’s degree project is a project in the methodology of Service Design that explores the ecosystem of actors within the chain of security alarms for the elderly in Malmö Municipality. The purpose of this degree project was to draft proposals for service concepts that meet the needs of the security alarm user. This takes into account all involved actors in the ecosystem in the chain of security alarms for the elderly. These proposals would be designed by identifying the main problem areas, as well as related primary needs arising in the relationships between the various involved actors in the current service. This qualitative research method has been used primarily to design and develop a user-centered service based on insights collected through customer interactions. In parallel, it has also been used to create a sustainable and competitive service towards the service provider. This method is based on an iterative process where each iteration consists of four steps: customer interactions, customer insights, idea generation and triggers. The customer interactions conducted generated insights that were analyzed and used to generate concept ideas that were developed iteratively during four iterations into two final concepts. Based on the identified problem areas, with related primary needs, two needs groups were identified; Ensamanvändaren and Primäranvändaren. Considering the primary needs of the need group Ensamanvändaren, a service concept was developed, called Äldreguiden. For the Primäranvändaren need group, guidelines were developed for the development of the existing system, called Design guidelines för Information. The conclusion of the thesis is that the draft proposal for service concepts as well as the guidelines developed are seen as having the potential to meet the primary needs identified for the two analyzed needs groups.

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.