This study investigated how we can understand St. Francis as environmentally conscious. The study also presents where those elements can be found in St. Francis own documents and from documents that describe St. Francis. The study also investigate what factors in 13th-century European society might have influenced such ideas. St. Francis of Assisi had a reverent attitude towards all animals and plants. He helped and took care of animals that were weak and vulnerable. He did this because he believed by doing so, they would praise the Lord. He considered some creatures more important than others because they reminded him of the Lord, for example the lamb. He thought long-term, instructing his brothers that they should not cut down a whole tree so that the tree could sprout again. He was environmentally conscious, even though this was because of God and not because he had actual concern for animals and plants themselves. He might have been conscious about the environment because of all the wars that destroyed fields. It might also have been because of the general exploitation of the forest, or a reaction against the Cathars and their negative thoughts about the material world.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to examine how the dark magic occult order Dragon Rouge presents, positions and legitimize magical practice in the contemporary Swedish context and the cultic milieu that the order operates in. The research of this study is based of a discursive analysis of the first two initiatory magical courses of Dragon Rouge.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar. Sockensamerna var en liten befolkningsgrupp som hade en vidsträckt utbredning i mellersta Sverige, från 1600-talet till långt in på 1800-talet. Sockensamerna och fjällsamerna distanserades till varandra och gränser skapades mellan dem, även om de rörde sig i varandras miljöer emellanåt. De levde av det som fanns i naturen och skogen försåg dem med råvaror. Kyrkan blev allt mer oroad av att sockensamerna ständigt flyttade omkring, de skulle därför jagas bort från socknen och återvända tills sin hemtrakt (vilket i själva verket var där de redan befann sig då, i mellersta Sverige), där fanns deras hem och inte uppe i lapparken som man då trodde. Det förekom straff om de inte lydde. Sockensamerna levde dock inte ett sämre liv än andra på den tiden.  Myndigheterna ville till varje pris få sockensamerna att flytta norr över och kämpade med att genomföra detta med upprepade förordningar. På fängelsemuseet i Gävle så finns det bevarade uppgifter på att det suttit samer där. Kyrkans makt växte, under 1600-talet blev staten och kyrkan ett. Under 1600-talet konfronterades samerna på allvar av kyrkan, den svenska myndigheten ville isolera samerna från den övriga befolkningen och samerna trängdes allt mer undan från sina marker till de mest otillgängliga delarna av landet när bonden hade sin framfart. Efterfrågan på sockensamerna och deras yrke minskade under slutet av 1800-talet, då industrialiseringen och urbaniseringen medförde nya värderingar och en stark avsky mot hästkött. Att sockensamerna skulle ta hand om hästarna finns det uppgifter på, redan från 1700-talet . Det framgår tydligt att hästen hade en stor betydelse i det förkristna fornordiska samhället, men även det samiska. Hästen hade en särställning som offerdjur vid offerritualer samt även vid fruktbarhetsritualer. Enligt kristen sed var det förbjudet och en styggelse att äta hästkött. Hästen var ett djur som ansågs stå närmare människan än något annat tamt djur. Samerna hade däremot traditionellt köpt upp hästar och använt dem som föda. Hästen har även används i samernas rituella liv, som bland annat ett offerdjur till den samiska guden Ruto. Samerna och bönderna utvecklade ett ömsesidigt förhållande, de blev beroende av varandra. För sitt yrkesutövande som hästslaktare och olika hantverkskunskaper fick samerna betalt, mat och varor i utbyte och tjänade sitt leverne. Sockensamerna dog inte ut på grund utav industrialismen, men de assimilerades av allmogen och försvann på det sättet in i deras samhälle. Allmogen tillät sockensamerna att bo kvar i socknarna om de besökte kyrkan regelbundet. Trots detta fotsatte många att flytta omkring tills slutet på 1600-talet, vilket kyrkan oroade sig över. Tvångsförvisningarna väckte inte bara protester från sockensamerna utan även från bönderna som blivit beroende av samernas tjänster. Trots alla försök att förflytta sockensamerna, så kom de alltid tillbaka i slutändan. Försöken att integrera dem i samhället gick bra och många av dem fotsatte med sitt hantverk så långt som in på 1900-talet och hittade nya sätt att använda sina yrkeskunskaper på. Mycket av sockensamernas liv och livsstil har försvunnit idag, men det finns fortfarande spår kvar att skönja. Framtida forskare har många olika platser att studera och arkivmaterial att utforska djupare.

No description available.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

The aim of this thesis is to analyse the transformation of the concepts of religion and history between historians of religion Rafael Karsten, Nathan Söderblom, and Geo Widengren. Through the lens of Michel Foucault’s discourse analysis, as interpreted by Gilles Deleuze, Widengrens critique of the Karsten and Söderblom reveals an epistemological rupture between an evolutionist and a phenomenological discourse of religion. Karsten and Söderblom understand religion as following a linear path of development through fixed stages; Widengren instead study it as a transhistorical phenomenon. In line with historian François Hartog’s concept of regimes of historicity, I locate this epistemological rupture within a larger shift from a futurist to a presentist understanding of history. In futurism history is understood as oriented towards a future goal, while in presentism history is part of a broad present and of constant actuality.

The objective of this thesis is to study how the use of movies can enrich the educational platform. Movies: Harry Potter and the Sorcerer’s Stone (2001) and The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe (2005) have been analyzed using a hermeneutic method and postcolonial theory to identify stereotypes and religious and mythologicial motives. This thesis shows that the presentation of religiosity in both movies can be useful in the classroom setting although the presence of stereotypes need to be further discussed with the students. There are plenty of ways to work with both movies in the classroom setting though the teacher has a great responsibility to make it work.

This thesis highlights the ways in which the Muslim brotherhood politicizes Islam, depicted in the group’s official documents. The study theorizes a social-constructivist approach to politicized religion and argues the concept as an effort to manipulate an understanding of religion with political intentions. Through a descriptive content analysis, this thesis analyzes three official political documents from the Muslim brotherhood’s English website, ‘Ikhwanweb’. The analysis identifies the religious ideology of the group as all-encompassing Islamic, as well as concludes the Muslim brotherhood as utilizing politicized religion extensively in the chosen material.