Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study. This essay examines how religion is portrayed in textbooks for the history courses in swedish upper secondary schools. By using a qualitative text analysis I have been able to identify and discuss a few important issues that future teachers have to be aware of. The most apparent issue is how the presentation of Islam differs from other religions. Knowledge about how the textbooks present religion makes it possible for teachers and students to critically analyze the texts they are working with.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva fyra lärares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsämnet inom vuxenutbildningen men också vilka strategier och arbetssätt de använder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade när det gäller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats på högstadiet och gymnasiet men också hur man kan motverka fenomenet.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgångspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrågorna är utformade för att få tillgång till respondentens medvetande och för att få en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte är tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frågeställningar.   Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svårigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mån det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det är ett resultat som inte stämmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen. Glädjande anser de tillfrågade i denna undersökning att de har metoder och kunskaper att hantera uppdraget men att det är ett arbete som vilar på varje enskild lärare att både skaffa sig kunskap och kompetens och att sedan genomföra det. Det stöd man har i arbetet är enligt undersökningen helt och hållet kollegiet, vilket i sig är ett nedslående resultat som påtalar en risk för uppdragets genomförande eftersom det ju pekar på nödvändigheten av ett engagerat och kompetent kollegium. Ett så övergripande uppdrag borde enligt min mening inte bero på enskilda engagerade och kompetenta pedagoger, eller på om det finns ett engagerat kollegium men tyvärr överensstämmer resultat i detta fall helt med Skolverkets sammanfattande rapport från 2012, att framgången i uppdraget fortfarande beror på enskilda lärares insatser och specialintresse för området. Detta resultat strider också mot det faktum att det är skolledningen som har det övergripande ansvaret att genom stöd och genom att ge de förutsättningar som krävs se till att pedagogerna kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

Det här är en strukturerad litteraturstudie med syftet att analysera och diskutera vad den ämnesdidaktiska forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning ur ett internationellt perspektiv. Med hjälp av manuella sökningar och databassökningar har relevant forskning inom ämnet hittats och bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av forskningen visar att merparten av forskarna förespråkar den icke-konfessionella religionsundervisningen för att den har en större positiv påverkan på elever att bli goda medborgare. Andra forskare förespråkar istället den konfessionella religionsundervisningen eftersom den ger eleverna ett ökat moraliskt tänk. För att tydliggöra vad forskningen säger om konfessionell och icke-konfessionell religionsundervisning presenteras för- och nackdelar med de olika undervisningsmetoderna i analysen. Sedan ställs dessa argument mot varandra i en slutgiltig diskussion. I diskussionen dras slutsatsen att lärarens roll i religionsundervisningen har stor betydelse och att det krävs mer didaktisk forskning inom ämnet för att lärare ska känna sig trygga i att lära ut och förmedla religionskunskap på ett korrekt sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur en använder ett genusperspektiv inom religionsundervisning. Om en ser till hur makten fördelats mellan könen historiskt inom religioner och i religiösa urkunder kan en förstå problematiken med att genomföra en religionsundervisning inom världsreligionerna ur ett genusperspektiv. Världsreligionerna är i grunden patriarkaliska och det skapar problem när det kommer till att undervisa med ett genusperspektiv.   I dagens läroplaner är det ett krav att genomföra undervisning ur ett genusperspektiv och det ska följas av oss pedagoger i alla ämnen. Det är intressant att studera religionsundervisning utifrån dess historia och urkunder som i grunden är ur ett patriarkaliskt perspektiv. Hur ska en göra för att få med genusperspektivet inom religionsundervisning? Hur arbetar en i dag med detta?

Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.