Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna: - Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum? - Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om utmaningar som kan uppkomma vid icke-konfessionell religionsundervisning i de yngre årskurserna. Avsikten med vår studie var från början att inrikta sig på forskning som avser årskurserna F–3. Vid analys av insamlat forskningsmaterial upptäckte vi dock att det inte fanns tillräckligt med forskning kring de yngre årskurserna. Vi fick då bredda perspektivet och inkludera forskning som även berör årskurs 4–6.  Vårt syfte har guidat oss för att finna svar på hur utmaningarna kan uppstå i förhållande till ett icke-konfessionellt och ett mångkulturellt perspektiv. Genom strukturerad litteraturstudie tar vi reda på hur läroplanen och läraruppdraget förändrats över tid. Studien är baserad på tidigare forskning bestående av sju olika vetenskapliga texter. Dessa texter består av både nationell och internationell forskning med fokus på Europa. För att finna relevant forskning har vi använt oss av databas-sökningar i Libris och ERIC, samt manuella sökningar. Studien har resulterat i att läraruppdraget är komplext på det sättet att läraren ska intressera eleverna för ett abstrakt och distanserat ämne. Samtidigt utmanas läraren med elevanpassningar, flerspråkighet, ett mångkulturellt klassrum och att utforma en icke-konfessionell undervisning.

Enlig Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (rev. 2019, s.6) ska skolan utgå från elevers erfarenhet i sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som finns inom religionsundervisningen i svenska skolor ur ett lärarperspektiv i årskurs F-3. I vår studie har vi valt att fokusera på vilka utmaningar lärarna möter i ett mångkulturellt klassrum samt hur dessa utmaningar bemöts. För att uppfylla syftet har vi valt följande frågeställningar: Vilka arbetssätt använder lärarna sig av i arbetet med att bemöta utmaningar i religionsundervisningen? Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppkomma. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer i vår studie. Vi intervjuade sex lärare från sex olika skolor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att alla lärarna använder sig av elevernas egna erfarenheter och kunskaper som resurser på olika sätt, till exempel när en elev har specifika kunskaper om en religion men läraren har inte det. Lärarna tycker det finns många fördelar med ett mångkulturellt klassrum. En fördel är att det blir naturliga diskussioner då många av eleverna är troende. Alla lärarna använder sig av filmer, bilder och texter i sin religionsundervisning på olika sätt. Lärarna är eniga om att det bästa sättet att bemöta utmaningar i den mångkulturella religionsundervisningen är med hjälp av olika läromedel. Studiens resultat diskuteras i förhållande till ett intersektionellt perspektiv med fokus på religion.

Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur religionsundervisningen ser ut på en mindreskola i södra Skåne. Detta vill vi veta eftersom vi som blivande lärare bör ha en inblick i vadelever tycker och tänker om olika ämnen. Nu kunde vi inte testa hur eleverna och lärarnatycker om alla ämnen utan vi valde att undersöka religionskunskapsämnet som även är vårthuvudämne i lärarutbildningen. Vi valde att intervjua både elever och lärare, samt göra enenkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex på samma skola. Vi har i vår uppsatsförsökt att ta reda på om lärarna ser religionskunskapsämnet som ett viktigt ämne eller ettämne vars prioritet är låg. Vi har även försökt att ta reda på vad eleverna uppskattar mest närdet gäller religionsundervisningen. Det vi har kommit fram till är att intresset förreligionskunskap är lågt bland både lärare och elever. Trots detta anser lärarna att ämnet ärviktigt. Många av eleverna har svårt att förstå meningen med religionsundervisningen,samtidigt som det är flera av eleverna som anser att det är ointressant och tråkigt. Det harockså visat sig att eleverna inte vet att livsfrågor tillhör religionsundervisningen. Samtidigt ärdet flera av eleverna som tycker detta är intressant. Lärarna anser också att livsfrågor ärviktiga och att de borde bli bättre att förklara för eleverna att det tillhörreligionsundervisningen.

Denna studie har i syfte att undersöka hur F-3 lärare tillämpar läroplanen för sin undervisning i religion och på vilket sätt de inkluderar elevers livsfrågor i undervisningen. Genom intervjuer med lärare för årskurs F-3 har vi samlat in material för vår studie. Resultatet visar att elever har frågor gällande livet och religion. Lärare tycker att det är viktigt att bemöta elevernas livsfrågor direkt när de uttrycks och inte enbart i den planerade religionsundervisningen. Slutsatsen visar att lärare för årskurs F-3 uppfattar att elever har olika slags livsfrågor och syn på religion beroende på skola och elevgrupp. Likabehandling och kamratskap värderas högt hos de flesta elever. Hur livsfrågor i undervisningen tar form ser olika ut för de intervjuade lärarna i årskurs F-3, då läroplanens innehåll är fritt för lärare att tolka. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att livsfrågor behandlas när eleverna uttrycker dem, vilket kan vara när som helst och inte enbart i religionsundervisningen.

No description available.

The aim of this essay is to study the contents of two upper secondary school textbooks in religious studies and more specifically, to study the representation of the books among world religions. The first of the textbooks is Swedish. It has been written out of a non-confessional context. The second book is Finnish and it has its foundation on a religious confessional context. To do this the following questions were answered: Are the contents of the textbooks affected by their confession or non-confession? Are different religions presented in different ways in the two textbooks? What are the similarities between the two textbooks? How much space in the textbooks are each religion given, and are they equally divided? How much of the religions ethics are being presented? Are any of the religions compared to Christianity in order to facilitate the student’s understanding? The method applied while commencing this study was content analysis. The results showed greater differences within each textbook, rather than the two compared to each other. Both textbooks showed signs of confessional influence.

Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.

This thesis sets out to examine how teachers in RE reflect and respond to religious students' questions and statements about religion and violent religious extremism by interviewing three teachers workning in so called particularily deprived areas in the outskirts of Malmö, Göteborg and Stockholm. In these areas there have been several cases of citizens leaving the country to travel to areas of conflict and war, most recently to the Islamic State in Syria and Iraq. With this “backdrop”, it is this study's aim to examine and explore what didactic strategies the teachers employ when engaging with religious, primarily muslim students within a secular, non confessional and compulsory RE. The study shows that the teachers' own religiosity and attitude towards the relationship between religion and secular society is crucial to their didactical approaches. This raises questions about what role the teacher plays in didactics, where a sole focus on the interplay between student and content/lesson material seems insufficient.

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.