Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig. Elever som obehindrat lyckas vandra mellan olika representationer visar på god förståelse för det matematiska innehållet. Även elevers förmåga att skapa sig ett multimodalt arbetssätt visar sig, för läraren, vara värd att uppmärksamma.

Matematikundervisningen i de svenska skolorna har fått mycket kritik och därför är denintressant att utveckla. Ett sätt är att arbeta mer med problemlösning och vardagsanknytning.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inverkan en mer vardaglig kontext i ettproblem har på elevers lösningar. Detta görs genom en studie i vilken sex par av elever i årskurs8 ställs inför två olika versioner av ett skriftligt presenterat problem. Den ena versionen har enmer vardaglig kontext. Tre par löser den ena versionen av problemet och tre den andra. Elevernaslösningar analyserades sedan på fyra olika sätt efter vilka strategier, lösningsnivåer ochrepresentationsformer som förekom, och dessutom efter elevernas språk. Det gick inte att senågra entydiga skillnader mellan lösningarna av de två versionerna. Vad som kan ses är tendensersom stämmer överens med tidigare studier. Dessa tendenser i elevernas lösningar är attmatematiklektionen inverkar genom sin kultur, att mer information ger en ökad svårighet och attspråket ändras i och med tolkningen av uppgiften

Syftet med denna studie är att synliggöra, genom en innehållsanalys, på vilket sätt två olika läromedel erbjuder uppgifter inom det decimala positionssystemet. Läromedelsanalysen genomfördes på elevböcker inom årskurs 1–3, de läromedel som ingick var Livet i Mattelandet grundbok A–F samt Favorit matematik 1A–3B. Vilka skillnader och likheter finns inom detta matematiska område i de två olika läromedlen och vilka representationsformer som används för att möjliggöra kunskapsinhämtningen för eleverna. Positionssystemet är en av grundstenarna inom matematiken och eleverna behöver tillgodogöra sig kunskaper om dess egenskaper för att eleverna senare ska kunna beräkna kommande algoritmer. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att utvalda kapitel ur elevböcker först analyserades och det presenterades kvantitativ data. Den kvantitativa datan presenteras i studien som stapeldiagram, fördelade per årskurs. Sedan presenteras en kvalitativ analys på den kvantitativa data som var insamlad. Innehållsanalysen av de två läromedlen visar att den mest använda principen är positionens betydelse samt representationsformen canonical. Resultatet påvisar tyvärr inte det som tidigare forskning föreskriver. Vilket är en varierad undervisning av positionsprinciperna och användningen av representationsformen non-canonical. Studiens resultat visar en ojämn fördelning av vilka positionsprinciper som erbjuds till eleverna.

Internationella undersökningar visar att svenska grundskoleelever presterar under genomsnittet för EU- och OECD-länderna i matematikämnet. Tidigare studier poängterar att djupare förståelse inom multiplikation är avgörande för det fortsatta lärandet i matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka representationsformer som är framgångsrika vid undervisning av multiplikation. Syftet är även att studera hur dessa representationsformer kan användas och struktureras i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att användning av flera representationsformer är att föredra vid undervisning av multiplikation och att detta främjar kunskapsutveckling hos elever. Representationsformerna kan struktureras och användas på olika sätt och i denna studie framträder strukturen Konkret-Bild-Abstrakt som mest framgångsrik. Studien poängterar även lärarens centrala roll i undervisning av multiplikation. / Internationella undersökningar visar att svenska grundskoleelever presterar under genomsnittet för EU- och OECD-länderna i ämnet matematik. Tidigare studier betonar att en djupare förståelse för multiplikation är avgörande för fortsatt lärande i matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka representationsformer som är framgångsrika i multiplikationsundervisningen. Syftet är också att studera hur dessa representationsformer bör användas och struktureras i matematikklassrummet. Studien visar att användandet av multipla representationsformer är att föredra i multiplikationsundervisningen och att detta främjar kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa representationsformer kan struktureras och användas på olika sätt, och i denna studie framträder strukturen Concrete-Image-Abstract som den mest framgångsrika. Studien betonar även att läraren har en central roll i undervisningen i multiplikation.