Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.

<p>I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.</p>

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic &amp; Tversky, 1982; Gilovich, Griffin &amp; Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.

De senaste decennierna har Sverige gått från en stat med starka inslag av korporativism till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har inneburit en arena för nya påverkansformer och med den en ny yrkeskategori. Samtidigt som arbetet med att påverka statsmakten utifrån har ökat, finns det fortfarande begränsad kunskap om hur det arbetet bedrivs.  I denna studie används Hugh Heclos begrepp ‘policyprofessionella’ för förstå denna nya arena och dess aktörer. 2015 uppskattades antalet verksamma policyprofessionella till mellan 2000 och 2500 personer. Denna studie undersöker och analyserar en avgränsad del av denna grupp genom deras egen syn på sin roll i det nutida demokratiska systemet. Utgångspunkter i frågeställningen är makt, demokrati och legitimitet. Studien genomförs genom sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval av policyprofessionella konsulter.  Med hjälp av Steven Lukes tre maktdimensioner som teoretiskt ramverk framkommer tre primära slutsatser. Den första är den rörande oklarheterna kring de policyprofessionella konsulternas arbete och identitet. Varken den statsvetenskapliga forskningen eller konsulterna själva verkar veta vad de ska kalla sig. Den andra är den om konsulternas uppdragsgivare och vad deras arbete utgörs av. Studien visar på en viktig distinktion mellan att arbeta mot politiker och för dem. Detta aktualiserar vidare frågor om partipolitikens representativitet. Den tredje slutsatsen rör svårigheten av ansvarsutkrävande från gruppen.

Previous research on human judgment and decision making has demonstrated systematic and predictable biases of judgment in experimental settings. One example of this is the tendency to intuitively violate the conjunction rule - a simple rule of probability. This was well illustrated in the famous Linda-problem. (Tversky &amp; Kahneman, 1983). According to the dual-process theory of reasoning, (Kahneman, 2011) reasoning fallacies such as the conjunction fallacy occurs when people fail to use analytic reasoning and instead overly rely on their intuition. The dual process theory proposes that cognitive processes underlying our intuitive impulses and our conscious reasoning constitutes two different modes in the mind –system 1 and system 2- and that the intuitive system 1 are not able to compute probabilities. Furthermore, it is assumed that processes that are labeled system 1 are fast whereas system 2 are thought to be slow. We tested these time course assumptions of dual process theory in a within-subject design by comparing response time latencies between conjunction fallacy judgments and accurate probability judgments. The results showed that inducing accurate responding did not result in delayed response latency. This indicates that making accurate probability judgments does not require more processing time which goes against what would be expected by the dual-process framework. / Tidigare forskning om mänskligt beslutsfattande och bedömningar har i experiment påvisat systematiska och förutsägbara bias. Ett exempel på detta är tendensen att intuitivt gå emot konjuktionsregeln- en enkel regel gällande sannolikhet. Detta illustrerades väl i det berömda Linda- problemet (Tversky &amp; Kahneman, 1983). Enligt två-systemsteorin (Kahneman, 2011) om problemlösning, uppstår bedömningsfel såsom konjuktionsfelet när människor inte använder sig av analytiskt tänkande och istället förlitar sig för mycket på sin intuition. Två-systemsteorin menar att de kognitiva processer som ligger till grund för våra intuitiva impulser och vårt medvetna resonerande utgör två olika aktörer i vårt tänkande- system 1 och system 2- och att det intuitiva system 1 inte kan beräkna sannolikheter. Processer som betecknas som tillhörande system 1 är enligt två-systemsteorin snabba medan system 2 föreställs vara ett långsamt system. I denna studie testades antagandet om tidsåtgång för de två systemen i en inomgruppsdesign genom att jämföra responstider mellan bedömningar där konjunktionsfelet begåtts och bedömningar där det inte begåtts. Resultaten visar att korrekta sannolikhetsbedömningar inte resulterar i långsammare responstider. Detta indikerar att det inte tycks vara mer tidskrävande att göra riktiga sannolikhetsbedömningar, vilket motsäger två-systemsteorins antagande om snabbt och långsamt processande.

This thesis aims to study if descriptive representation, i.e. the social likeness between representatives and population, is considered important and if it changes when a national parliament is prevented from convening in full-format during a crisis. A maintained descriptive representation is important as it reflects that representatives have equal opportunities to execute their representational duties during a crisis (fairness argument), and because the interests of underrepresented groups otherwise risk being represented to a lesser degree (interest argument). By adopting a mixed-methods approach, semi-structured interviews are used to study how representatives were selected to participate in the reduced voting procedures in the Swedish parliament during the COVID-19 pandemic, and if descriptive representation (gender, age, geographical) was considered in this process. Results show that while descriptive representation was considered by five out of eight party groups – most prominently gender representation motivated by the fairness argument – it was not as influential as other more practical factors in the selection process, such as proximity to parliament or the need of being present for other reasons. Furthermore, changes in the descriptive representation in the Swedish parliament are studied by voting data using descriptive statistics and regression analysis. Results show that the share of women increased slightly during votes during the pandemic, contrary to developments in many other parliaments. Representatives over 65 years old decreased, as did representatives from constituencies far from parliament. Significant differences in average voting participation rate arose for the different age and geographical groups, indicating unequal opportunities to execute their representational duties during the crisis.