Uppsatsens syfte har varit att, utifrån medarbetarnas egna upplevelser, beskriva, tolka och få en förståelse för innebörden av begreppet engagemang i arbetet samt vilka faktorer som medarbetarna upplevde påverka deras engagemang, både vad gäller organisatoriska och individuella faktorer. Syftet omfattade vidare att undersöka medarbetarnas egna upplevelser om vad engagemang i arbetet resulterar i. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva medarbetare verksamma inom Företag X. Resultatet visade att engagemang i arbetet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Vidare visade resultatet att det finns olika individuella och organisatoriska faktorer som upplevs påverka medarbetares engagemang och att dessa samspelar för att uppnå engagemang i arbetet. Vilka individuella och organisatoriska faktorer medarbetarna upplever påverkar engagemanget kan även kopplas tillbaka till hur individen förstår innebörden i begreppet. Resultatet visade vidare att engagemang i arbetet upplevs som något positivt, där engagemang leder till positiva effekter både för den enskilde individen och för organisationen.

När ett bolag redovisar ett resultat som inte är i linje med marknadens förväntningar tenderar bolaget att uppvisa en avvikelseavkastning en period efter att resultatet har publicerats. Denna studie undersöker om bolag som redovisar ett oförväntat resultat jämfört med analytikers förväntningar uppvisar en avvikelseavkastning under en period på 30 respektive 60 handelsdagar efter publiceringen av bolagets kvartalsrapport. Studien undersöker tidsperioden 2004-2010. Dessutom undersöker studien om avvikelseavkastningen perioden efter att resultatet publicerats tenderar att avvika under den finansiella marknadens nedgångsfas 2007- 2008 i jämförelse med 2004-2006 och 2009-2010. För att genomföra undersökningen används en eventstudie. Studiens resultat visar att under perioden 2004-2010 uppvisar endast den decil av bolag som redovisat störst negativt oförväntat resultat en statistiskt säkerställd underavkastning på -1,9 % 30 handelsdagar efter att kvartalsrapporten publicerats. Vidare visar resultatet, vid jämförelse mellan 2007-2008 och perioderna 2004-2006 samt 2009-2010, att differensen i den genomsnittliga kumulativa avvikelseavkastningen under handelsdag 2 till 60 efter att bolagets kvartalsrapport har publicerats skiljer sig för de bolag som uppvisar ett positivt oförväntat resultat.

Bakgrund: Förvirringen kring hur den ideella sektorn och dess mångfald ska benämnas försvårar situationen gällande hur forskning om sektorn utvecklas. Fokus i denna studie är därför enbart på välgörenhetsorganisationer, som en del av den ideella sektorn. Antalet välgörenhetsorganisationer tycks ständigt öka och som följd har en slags konkurrenssituation utvecklats, vilket har ökat organisationernas medvetenhet kring styrning. Givare och allmänhet förväntar sig allt mer tydlighet och transparens vad gäller information om organisationernas prestationer och resultat. Problemdiskussion: Välgörenhetsorganisationer står inför ett antal utmaningar vad gäller deras styrning. Utmaningarna tycks bero på att beslutsfattandet uppfattas som diffust och otydligt samt att det saknas definitioner och mått av väsentliga begrepp så som prestationer och resultat. Funderingar har väckts kring hur organisationernas beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll och påverkan ekonomistyrning har vid dessa situationer. Vidare har funderingar även väckts angående prestationsoch resultatbegreppets innebörd i välgörenhetsorganisationers specifika kontext. Syfte: Studiens första syfte är att kartlägga välgörenhetsorganisationernas beslutsprocess för att identifiera och förklara hur beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll ekonomistyrningen har vid dessa beslutssituationer. Vidare syftar studien även till att definiera prestationsbegreppet och hur detta kan mätas samt utreda vad resultatbegreppet innebär för välgörenhetsorganisationer. Studien ska resultera i en referensram för att öka kunskapen om ekonomistyrningens roll i välgörenhetsorganisationers beslutsprocess. Metod: Forskningen antar en fallstudie med två välgörenhetsorganisationer där semi-strukturerade intervjuer och granskning av dokument har legat till grund för insamling av empiriskt material. Resultat och analys: Ekonomistyrningen tycks inte ha den roll eller det genomslag i de studerade organisationerna som den beskrivs kan eller till och med borde ha, detta tycks vidare kunna bero på ett antal identifierade gap. Besluten i organisationerna tycks istället påverkas och styras av en rad andra faktorer, där medlemmarnas tolkning av dessa faktorer uppfattas som utbredd. I dagsläget använder sig organisationerna inte av begreppet prestation utan talar istället i andra termer när de syftar på vad de utför. Resultatbegreppet tycks vidare ha två innebörder beroende på situationen. Slutsats: Utifrån studien som genomförts kan det konstateras att ekonomistyrningen inte har en speciellt utbredd roll i välgörenhetsorganisationernas verksamhet och inte heller i deras beslutsprocess. Besluten tenderar istället att baseras på medlemmarnas känslor, interna diskussioner, extern information, tillströmningen av medel och vad som är publikt för tillfället. Organisationerna talar i termer av output, aktivitet och verksamhet när de syftar till begreppet prestation. Vidare innebär prestationsbegreppet att något utförts, vanligen gentemot mottagaren i utsatthet. Det har dock uppdagats att organisationerna utför prestationer av både social och ekonomisk karaktär. Resultatbegreppet tycks vidare avgöra värdeaspekten i det som organisationerna utför. Resultatbegreppet i organisationerna syftar därmed som följd både till ekonomiska och sociala resultat. / Background: The confusion around how the nonprofit sector and its diversity will be named complicates the situation regarding how research about the sector develops. Focus of this study is therefore solely on charities, as a part of the nonprofit sector. The amounts of charities are constantly increasing and as a consequence a competitive situation has occurred, which has increased the organizations awareness about management control. Donors and the public are expecting even more clarity and transparency regarding information about the organizations performance and results. Problem discussion: Charities face a number of challenges regarding their management control. The challenges seem to be related to the fact that the decision-making is perceived as diffuse and unclear. Also lacks of definitions and measures around significant concepts like performance and results. Concerns have been raised about how the organizations' decisions on resource prioritizations are done and what role and impact management control has in these situations. Furthermore, concerns have also been raised regarding the concepts of performance and results and their signification in the charities specific context. Purpose: The first objective of the study is to map the charitable organization's decision-making process. This in order to identify and explain how decisions about resource priorities are made and what role the management control has on these decision-making situations. Secondly, the study aims to define the concept of performance and how the concept of performance can be measured and also examine what the concept of result means for charities. The study will result in a framework for increasing knowledge about the role of management control in the decision-making process of charities. Method: This research adopts a case study methodology with two charities in which semi-structured interviews and reviews of documents have been the basis for collecting empirical data. Results and analysis: The management control does not appear to have the role or the impact of the studied organizations that it is described can or even should have, which seem to depend on a number of identified gaps. The decisions of the organizations seem rather to be influenced and controlled by a number of other factors, where the members' interpretation of these factors is perceived as widespread. In the current situation the organisations are not using the concept of performance, instead they are talking in other terms when they refer to what they do. The concept of result seems furthermore have two meanings depending on the situation. Conclusion: Based on the study conducted, it can be stated that the management control does not have a particularly prevalent role in the charitable organizations and not either in their decision-making process. Instead, the decisions tend to depend on the members' feelings, internal discussions, external information, the inflow of funds and what is currently of public interest. The organizations are talking in terms of output, activity, and operation when they refer to the concept of performance. Furthermore, the concept of performance means that something has been done, usually against the receiver in distress. However, it has been revealed that the organizations are undertaking performance of both social and economic character. The concept of result also seems to determine the value of what the organizations accomplish. The concept of result, as a consequence, therefore aims both to economic and social results.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat. För att kunna närma sig den internationella nivån behövs stora finansiärer, vilket man inte hade möjlighet till genom den associationsform föreningar var tvungna att bedrivas som. Problemformulering: Ger bolagiseringen bättre ekonomiska och sportsliga resultat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur föreningens finansiella resultat och sportsliga resultat påverkas av den nya bolagiseringen. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ fallstudie på fyra stycken fotbollsföreningar som bildat aktiebolag. Ekonomiska värden och tabellposition har sedan analyserat för idrottsAB från 1999 till 2011 samt över alla lagen i allsvenskan 2011 och superettan 2011. Studien innehåller även kvalitativa inslag. Slutsats: Slutsatsen är att bolagiseringen av elitverksamheten för föreningar varken ger ekonomiska eller sportsliga lyft. / Background and problem: In 1999 it became allowed for sport clubs to run their clubs as a company. In Sweden today, there is only 23 of approximately 20000 sport clubs that runs their club as a company. in 1997, before the swedish national sport meeting, a few clubs, such as AIK, and the Swedish Icehockey Association submitted a motion that included a request that the clubs could be runned in an another legal form. The main reason for this motion was that it would give the clubs other opportunities for financing, and that would make the clubs competitive in Sweden such as international. To approach the international clubs, the clubs in Sweden needed major external financiers, which was not allowed before.A better economy at the clubs whold lead to better results on the pitch. Problem formulation: Does the corporatisation of the Swedish football clubs give better economic-and sport results? Purpose: The purpose of this study is to find out how the economic and sport results depend on the corporatisation. Method: This case studie has been performed with a quantitative method on four football companies in the two major leagues. Economical values and the positions in the leagues between 1999-2011. There is also a comparision between the companies and the other clubs in the league for 2011. The studie also includes qualitative elements. Conclusion: The conclusion is that the corporatisation of the Swedish football clubs does not affect the economic results and sport results.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv. Men vad kan egentligen kompetensutvecklingsinsatser innebära för medarbetarna i en verksamhet?Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa inom verksamhetsområdet ”Aktivitet och Upplevelse” inom Uppsala Kommun. Studien syftar även till att undersöka medarbetarnas uppfattning av resultaten för kompetensutvecklingsinsatserna i relation till deras arbete på arbetsplatserna. Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna uppfattade kompetensutvecklingsinsatserna som en introduktion och en grundutbildning för metoderna Sherborn och Taktipro, samt att metoderna innebar ett tankesätt som präglade medarbetarnas vardagliga arbete i verksamheten.

[pt] Em 1999, a empresa estatal Petrobras e o CEASM (Centro de Estudos e Ações Solidárias da Maré) instituição comunitária localizada na Maré, o maior conjunto de favelas do país, estabeleceram uma parceria que visava auxiliar algumas escolas públicas locais a desempenhar melhor o seu papel. Dessa parceria nasceu o Programa Criança Petrobras na Maré que, junto com a idéia de ajudar a melhorar as escolas tinha, também, entre seus objetivos a melhoria do desempenho escolar dos estudantes. Isso deveria ocorrer por meio do oferecimento de oficinas pedagógicas e culturais complementares à grade curricular regular. Com essa ação, esperava-se que os alunos atendidos pudessem ampliar seu capital cultural e seu capital escolar e, conseqüentemente, melhorar seu desempenho. Atualmente, o Projeto atende a metade das escolas públicas municipais de Ensino Fundamental existentes na Maré, o que significa o atendimento a oito escolas. Diante disso, a interrogação principal que guia este estudo refere-se a possíveis relações entre o Programa Criança Petrobras na Maré e o desempenho escolar dos estudantes das oito escolas em que o mesmo se faz presente. Para tentar responder a esta questão, analisamos um conjunto de indicadores escolares, incluindo os resultados dos estudantes dessas escolas na Prova Brasil de 2005 e estabelecemos comparações com as oito escolas públicas não atendidas pelo Programa. Entre os principais achados da pesquisa, está a melhoria das notas obtidas pelos alunos de turmas atendidas pelo Programa em avaliações pedagógicas dos professores. / [fr] En 1999, l`entreprise Petrobras et le Centre d`Études Solidaires de la Maré (CEASM), instituition localisé dans la Maré, ont etabli une alliance que visais aider les écoles bubliques de la localilé, à accomplir mielleur leur objectve. On peut dire, que de cette alliance est né, le Programme Entfant Petrbrasavec, l`ideé de potencialiser la perfomance scolaire des élèves et, entre autres objectives, améliorer les écoles. Afin de bien concrétizer ce projet, la médiation devrait se donner par le développement des -officines- pédagogique et culturelles, complémentaires au curriculum régulière. Dans cette perspective, on espérait, rendre possible l`ampliation du capital culturel et scolaire des élèves, et en conséquence elever leurs performances. Actuellement, la moitié des écoles publique, municipal, d´enseignement fondamental existant à la Maré sont bneficié par le projet. Ça signfie huit écoles. Devant le cadre designé, l`interogation principal, de ce travail, pose en question les possibles relations entre le programme, déjà mentionner, et la performance scolaire des élèves. Pour essayer de repondre cette question, nous avons analiser un ensemble de données, des indicateurs scolaires, le resultat de la performance de ces élèves à la Preuve Brésil de 2005 et, ensuite, nous avons établi une comparaisons avec les autres, huit, écoles non bénéficié par le programme. Entre, les principaux constatations de la recherche, on peut détacher l`élévation de performance des élèves aux examens pedagogiques faites par les instituteurs.

Redovisningen har många olika nyanser, vilket beror på alla de möjliga val som en redovisareställs inför. Copeland (1968) säger att det finns 30 miljoner olika sätt, på vilket ett företagsresultat kan beräknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg längre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. Därefter såg vi det utifrån en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrågor: Hur utbrett är income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jämna ut sina resultat? Vilkeneffekt får income smoothing på företagets börsvärde? Vidare har vår metod till största delvarit operationell då vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och använt finansiellarapporter som informationskälla. Vi har även gjort en teknisk analys genom att vi använtKustonos (2011) modell för att kategorisera företag som en smoother eller icke-Smoother.Teorin som vi presenterar i den teoretiska referensramen kommer från relevant litteratur ochanvänds sedan för att analysera våra resultat.Vår studie har bidragit med tre saker. (1) Den har ökat kunskapen kring income smoothing iSverige. (2) Den har visat att income smoothing inte är vanligt förekommande bland storasvenska företag. (3) Den har bidragit med en teoretisk utveckling genom konceptet motivstruktur-resultat, för att skapa ett observerbart kriterium för förståelse av manipulering isvensk redovisning. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.</p><p>The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.</p><p>This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has <em>not</em> carried a consistent message in their publications.</p><p>In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.</p>

No description available.

<p><strong>Problem</strong></p><p>Har ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>När det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.</p><p>Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, <em>styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget</em>. Det stora problemet verkar vara bristen på information om styrkorten ut i organisationen, om läkarna fick information om hur styrkorten kan användas skulle de kanske inte vara lika kritiska till att använda styrkort. De som jobbar inom staben var mer positiva till styrkorten, och vi fick en känsla av att styrkort är något som alla ska tycka om, oavsett vad den personliga uppfattningen är.</p>