<p>Bakgrund och problem</p><p>En nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt. Med denna bakgrund avser författarna att undersöka hur det utdelningsgrundande resultatet i tio svenska fastighetsbolag har påverkats efter införandet av IAS 40 och tillämpningen av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter.</p><p>Problemformulering</p><p>Ur problembakgrunden har författarna formulerat följande forskningsfråga för denna studie: Har det utdelningsgrundande resultatet påverkats i de undersökta företagen till följd av införandet av det nya regelverket IFRS och tillämpningen av IAS 40 vid värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur det utdelningsgrundande resultatet har påverkats i de tio undersökta börsnoterade svenska fastighetskoncernerna under perioden 2006 till 2008 efter övergången till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vidare är syftet att identifiera bakomliggande faktorer till de resultat som den kvantitativa undersökningen ger.</p><p>Metod</p><p>Ansatsen för studien är kvantitativ samt kvalitativ och författarna har valt ett deduktivt angreppssätt. Urvalet innehåller samtliga fastighetsbolag vars moderföretag är noterade på Stockholmbörsens listor Large Cap alternativt Mid Cap och som definierar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter. Ytterligare ett urvalskriterium var att de på koncernnivå väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter enligt metoden för verkligt värde i IAS 40. Koncernernas årsredovisningar har granskats och en sammanställning har gjorts av insamlad data. Denna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen författarna valt. Den kvantitativa undersökningen har även kompletterats med en kvalitativ i form av fem stycken intervjuer med experter inom ämnesområdet.</p><p>Resultat och slutsatser</p><p>Studien visar att IAS 40 haft en marginell betydelse på det utdelningsgrundande resultatet. Inget av de undersökta bolagen har valt att inkludera orealiserade värdeförändringar i det utdelningsgrundande resultatet och enbart fem av tio väljer att inkludera realiserade. Författarna drar slutsatsen att bolagen exkluderar orealiserade värdeförändringar då det inte går hand i hand med en långsiktig och stabil utdelningsnivå att dela ut dessa värdeförändringar eftersom de är volatila från år till år. Författarna menar även på att den nya aktiebolagslagen har påverkat då en utdelning måste vara försvarlig enligt försiktighetsregeln. Att fem bolag inkluderar realiserade värdeförändringar bedömer författarna har att göra med att dessa bygger på faktiska kassaflöden samt att de är betydligt mindre i storlek än de orealiserade.</p>

No description available.

Problem Har ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården? Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats. Slutsats När det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas. Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget. Det stora problemet verkar vara bristen på information om styrkorten ut i organisationen, om läkarna fick information om hur styrkorten kan användas skulle de kanske inte vara lika kritiska till att använda styrkort. De som jobbar inom staben var mer positiva till styrkorten, och vi fick en känsla av att styrkort är något som alla ska tycka om, oavsett vad den personliga uppfattningen är.

Bakgrund och problem En nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt. Med denna bakgrund avser författarna att undersöka hur det utdelningsgrundande resultatet i tio svenska fastighetsbolag har påverkats efter införandet av IAS 40 och tillämpningen av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Problemformulering Ur problembakgrunden har författarna formulerat följande forskningsfråga för denna studie: Har det utdelningsgrundande resultatet påverkats i de undersökta företagen till följd av införandet av det nya regelverket IFRS och tillämpningen av IAS 40 vid värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter? Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda hur det utdelningsgrundande resultatet har påverkats i de tio undersökta börsnoterade svenska fastighetskoncernerna under perioden 2006 till 2008 efter övergången till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vidare är syftet att identifiera bakomliggande faktorer till de resultat som den kvantitativa undersökningen ger. Metod Ansatsen för studien är kvantitativ samt kvalitativ och författarna har valt ett deduktivt angreppssätt. Urvalet innehåller samtliga fastighetsbolag vars moderföretag är noterade på Stockholmbörsens listor Large Cap alternativt Mid Cap och som definierar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter. Ytterligare ett urvalskriterium var att de på koncernnivå väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter enligt metoden för verkligt värde i IAS 40. Koncernernas årsredovisningar har granskats och en sammanställning har gjorts av insamlad data. Denna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen författarna valt. Den kvantitativa undersökningen har även kompletterats med en kvalitativ i form av fem stycken intervjuer med experter inom ämnesområdet. Resultat och slutsatser Studien visar att IAS 40 haft en marginell betydelse på det utdelningsgrundande resultatet. Inget av de undersökta bolagen har valt att inkludera orealiserade värdeförändringar i det utdelningsgrundande resultatet och enbart fem av tio väljer att inkludera realiserade. Författarna drar slutsatsen att bolagen exkluderar orealiserade värdeförändringar då det inte går hand i hand med en långsiktig och stabil utdelningsnivå att dela ut dessa värdeförändringar eftersom de är volatila från år till år. Författarna menar även på att den nya aktiebolagslagen har påverkat då en utdelning måste vara försvarlig enligt försiktighetsregeln. Att fem bolag inkluderar realiserade värdeförändringar bedömer författarna har att göra med att dessa bygger på faktiska kassaflöden samt att de är betydligt mindre i storlek än de orealiserade.

No description available.

Sedan år 2005 är börsnoterade företag i Sverige tvingade att följa internationella redovisningsregler utfärdade av IASB. Det innebär att nya standarder gällande värdering av tillgångar ska tillämpas. De nya värderingsreglerna har utvecklats för att redovisningen ska innehålla relevant finansiell information. Det har medfört att förvaltningsfastigheter, som definieras i IAS 40, kan värderas till verkligt värde. Dock är verkligt värde regleringen relativt otydlig och kan ge upphov till eventuell övervärdering av tillgångar. Risken för övervärdering anses påverka fastighetsbranschen mer än andra branscher, till exempel handelsbranschen, som inte följer samma reglering. Utifrån detta, syftar följande studie till att undersöka om fastighetsbranschen löper större risk för övervärdering jämfört med handelsbranschen. Studien avgränsades till att undersöka 30 börsnoterade företag från Sverige; 15 företag från fastighetsbranschen och 15 företag från handelsbranschen. Empirin samlades in i form av kvantitativ data som hämtades från årsredovisningarna för de senaste 5 åren och analyserades sedan kvalitativt. Slutsatsen visade att branscherna hade vissa likheter men även olikheter gällande värderingen. Fastighetsbranschen uppvisade en risk för övervärdering då det gällde de individuella företagen jämfört med handelsbranschen där det inte fanns någon tendens alls. Denna mindre skillnad mellan branscherna antogs bero på de olika regelverken för värdering, IAS 40 och IAS 2.

Abstract The school today has an assignment to offset traditional gender patterns as well as to create opportunities for all pupils to achieve the same good results in school regardless of sex, ethnicity and conditions. The educator’s assignment is determined by governing documents, and the educator plays a role in helping the pupil find their equal role in society. This means that the educator needs to work in a way that offsets traditional gender patterns and require approaches that would benefit equal opportunities for both boys and girls to achieve good results. The purpose of the study was, through interviews, to get an idea of how primary school teachers from a gender equal perspective perceive how they see them relate to boys and girls in their teachings. The study is based on the presumptions that the pupils have but focusing on the relationship between school achievements and equality. The study brings up concepts like gender theories, equality, the biological sexes, the history of the schools development and changes in acceptance of boys and girls and the role of the governing documents to reach acceptable achievements. The collected material was processed and analyzed using literature which addresses the concepts. The result of the study shows that the teachers approach partially was shaped by their own experiences. It also occurs that the educators to some extent lacks awareness that differences in school achievement between boys and girls could be connected from a gender perspective. The study also shows that the educators feel that they are missing needed recourses, education and tools to be able to work on issues related to equality from a school perspective.  This could be part of the reasons to why the traditional gender pattern is reproduced and that gender related differences in school achievements continues. / Sammandrag Skolan har i dag ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster samt att skapa möjligheter för alla eleverna att nå samma goda resultat i skolan oavsett kön, etnicitet eller förutsättningar. Pedagogens uppdrag vilar på styrdokumenten, där pedagogen spelar aktör i elevernas arbete med att själva skapa sig en jämställd roll i samhället. Detta innebär att pedagogen ska arbeta på ett sätt som motverkar traditionella könsmönster och kräver förhållningssätt som förutsätter att pojkar och flickor får samma möjligheter att nå goda resultat.   Syftet med studien har varit att genom samtalsintervjuer få en insyn i hur grundskollärare, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, uppfattar att de förhåller sig till pojkar och flickor i sin undervisning. Studiens har lagts med utgångspunkt i de förutsättningar som eleverna har och med fokus på relationen mellan skolprestationer och jämställdhet.   Studien tar upp begrepp som teorier kring genus, jämställdhet, det biologiska könet, skolans historiska utvecklingar utifrån pojkar och flickors perspektiv samt styrdokumentens roll för att uppnå en godtagbar prestation. Det insamlade materialet har sedan bearbetades och analyserats utifrån litteratur som behandlar dessa begrepp.   Resultatet av studien visar att lärarnas förhållningssätt, till del, formats av den egna erfarenheten. Det framkommer även att pedagogerna delvis saknar en medvetenhet om att en skillnad i skolprestation, mellan pojkar och flickor, skulle kunna kopplas till ett könsperspektiv. Det framkom även att det ur pedagogens perspektiv saknas resurser, rätt utbildning och verktyg för att kunna arbeta med frågor kring jämställdhet utifrån ett skolperspektiv. Detta kan vara delar av skälen till att det traditionella könsmönstret reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår.

No description available.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher’s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections. In order to get a good picture of how the teachers are experiencing the execution and assessment of the national tests we interviewed six teachers from the classes that are performing the test. The questions that this study is based on are:  Do the interviewed teachers experience that the basis for assessing the national test is at risk for arbitrary interpretation and hence become unjust and misjudged? Is the professional role of the teacher influenced by the results the students are getting on the national tests? Do the interviewed teachers experience pressure from the head of the school that the students are expected to grade high at the national tests? Lev S Vygotskij, John Dewey, and Howard Gardner have in their research influenced large parts of the daily activity in the Swedish schools. By studying children’s development they suggest several approaches for the students to develop their skills. Korp discuss in hers thesis the inequity that many times occurs in the assessment of the national test in Swedish schools. The results of this study showed that the interviewed teachers were comfortable with the instructions for execution and assessment of the national test. In addition, they also were of the opinion that independent assessment could be more just. However, one issue raised against the independent assessment is that the student the does not have the option of explaining an unclear answer to a question to the assessing teacher. This would not be of benefit for the student which has also been shown in literature and research.

Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten. Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden. Vi ville med den här uppsatsen genomföra en mer djupgående analys av bolagens årsredovisningar och dess väsentliga poster. Komplettering med den kvantitativa metoden har skett genom att sammanställa den insamlade sifferdatan i diagram för att se samband, fördelning och variationer. Resultat och slutsatser: För samtliga bolag återfinns en motivering gällande goodwillposten. De bolag som inte har genomfört nedskrivningar av goodwill återger i enkelhet att återvinningsvärdet översteg det redovisade värdet och därmed fanns ingen anledning till nedskrivning. Medan bolagen som har gjort nedskrivningar på goodwill redogör för djupare motiveringar som exempelvis lägre efterfrågan, avvecklad verksamhet med mera. Förslag till fortsatta studier: Det hade varit intressant att genomfört studien på samtliga bolag från Mid Cap listan, vilket hade kunnat ge en tydlig generalisering inom det segmentet. Även att komplettera med intervjuer hade varit en intressant aspekt, samt gå djupare in på earnings management och big bath för att se om det finns något samband i hanteringen av goodwill.